STORA SLÄKTMÖTET I RÅNEÅ

 

Av Henning Larsson

 

 


            

 

Här möter "Torp-Henrik" (Henrik Larsson från Avafors) och "Klockars-Johanna" (Jo­hanna Rosenius från Rånbyn) sina anfäder från de flesta byar inom Råneå och från många byar i grannsocknarna men ock­så Dalarna, Västmanland, Finland, Tyskland och Skottland. De längst bort i tiden hitkomna från ett dunkelt 1400-tal.

 

 

 

 

 

___________________________________________________________

Fjärde utgåvan, av Ulf H Larsson 2010-12-27.

[Epost: ulf.h.larsson@bredband.net]

 

Henning Larssons släktbok i 1984 års version innehöll hans anor uppställda enligt Kekules system samt ett antal antabeller. Har skannat in, texttolkat och manuellt rättat felaktigheter som uppstått vid skanningen och texttolkningen. Ett 20-tal sidor med antabeller samt två sidor med data om Hennings syskonbarn saknas i denna av mig behandlade och i viss mån utökade version. Hans Stuarts (ana nr 1424) skotska anor som Henning kopierat från Elgenstierna, är av mig ersatta av anor som jag genom egen forskning funnit mer trovärdiga, viss bearbetning av Anders Fellenius (ana 88, 100) präst och bergmannaanor, där Henning i stor utsträckning använt Västerås Stifts Herdaminnen av G. Ekström har gjorts men en större genomgång baserad på modernare forskning som Henning inte hade tillgång borde göras, detta gäller även Brita Soops (ana nr 1425) anor som Henning tagit från Elgenstierna men som senare visat sig vara delvis felaktiga. Genom egen forskning gällande främst Luleå landsförsamling har jag gjort mindre tillägg till Hennings material. I några fall där jag hittat ny information har det varit nödvändigt att även ändra i Hennings text. I många fall har tillägg av speciellt barn till anor gjorts. Även ett fåtal anor har lagts till.

Henning använde tyvärr inget system för att dokumentera sina källor som ändå i många fall anges, explicit eller implicit. Att han förutom kyrkböckerna och kyrkoräkenskaper använt domböcker, jordböcker, mantalslängder samt roterings och utskrivningslängder samt militära rullor framgår av materialet. Hennings material verkar dock tillförlitligt och i de flesta fall där jag ändrat, har Henning skrivit ”anorna osäkra” eller liknande. Vissa smärre felläsningar av datum är korrigerade.

För en inte obetydlig del av materialet tackar Henning i sitt förord, se nedan, Nils Joëlson, präst, missionär och släktforskare med hustru född i Råneå. För egen del gör jag detsamma, fick av Nils Joëlson ett ”startpaket” med information om Hans Stuart och några av Hennings och mina anor från Norrbotten.

Stockholm i december 2010

Ulf Henrik Larsson

E-post: ulf. h.larsson@bredband.net

 

Jag har normaliserat namn och reducerat antalet varianter för att man lättare skall kunna söka i materialet.

I den tredje utgåva hade jag förutom att korrigera fel som uppstått vid inskanningen och texttolkningen gjort ytterligare korrektioner och kompletteringar. Genom att jag har tillgång till nya sekundära källor t.ex. Eivon Renbergs CD:ar över Råneå och Nederluleå kyrkoböcker, Bengt-Göran Nilssons Nederkalix CD, Leif Boströms bok om familjer i Nederkalix samt Kenneth Mossbergs material om Västerbottens Regemente har jag gjort kompletteringar rörande Råneå, Luleå och Nederkalix socknar. I vissa fall har jag även kontrollerat originalen med hjälp av Genline och SVAR. Har även samtidigt uppdaterat min släktdatabas i ANARKIV format som även innehåller källanvisningar. Framtiden får utvisa vad jag gör med databasen.

I denna fjärde utgåva har jag även använt Nils Joëlssons utredning ”Några av Ruth Stoltz anor” för att korrigera några anföljder, speciellt ana 264 Erik Larsson – ana 528 Lars Olofsson – ana 1056 Olof Davidsson – ana 2112 David Larsson. Detta är resultat av senare forskning av Nils Joëlson än den Henning Larsson tog del av.

P.S. Jag har även använt Berthill Munkestams Berthill bok ”Harads, Svartlå och Bredåker till år 1700, Stockholm 1988”, Vidare har jag fått uppgifter, bl. a. om anor från Vibbyn, Överluleå från släktforskaren Leif Boström, Täby via e-post. För korrigeringar av denna tredje utgåva ttt särkilt tack till Sven-Owe Westberg som påpekat många fel med hjälp av e-post D.S.

Presentation

 

 

...  Släkte följde släkte snart

Blomstrade, åldrades, gick - men vart? Gåtan, som icke låter gissa sig, kom åter.....

Liksom tomten i Viktor Rydbergs dikt, har många grubblat den gåtan. Släktforskaren ger heller inga svar detta, men om dessa, som blomstrat en gång, åldrats och gått, kan han berätta en smula.

När jag för över tjugo år sedan började intressera mig för släktforskning visste jag inte mycket om min farfarsfar eller mina övriga anor i tredje led. Så är det väl för de flesta av oss. Man har en känsla av att var mans intresse för sin släkt avtagit med åren. Men den som vill forma framtiden skall inte glömma bort att hämta visdom bakifrån, ur historien. Det skadar nog inte att den enskilda människan fördjupar sig i sin släkts historia och sätter sig in i forna tiders förhållanden, i våra förfäders ofta svåra livsvillkor. Just detta, att det gäller ens egen släkt, gör att man ett helt annat sätt lever sig in i situationerna.

De flesta i vår släkt har varit bönder och soldater i Råneå s:n. Många av dessa soldater vilar sedan sekler sönderstympade i främmande länders jord, i Pommern, vid Narva, Lutzen och Villmanstrand. Från släkterna Fellenius, Groth och Holst har blod flutit in från Bergslagen. Från Stor-mor i Dalom har en rad präster och lärda skänkt oss en och annan gen.  Pitebygdens länsmän, präster och birkarlar har förlänat vår släkthistoria spänning och dådlust. Enbart prosten Andreas Nicolai, som samtidigt var birkarl och renägare och Gustaf Vasas och alla hans söners och mågs tjänare, ger dåd­lust nog.

En släktbok kommer inte till bara av en mans arbete. Genom samar­bete genealoger emellan kommer mycket pränt. Min största hjälp har jag haft genom många år av missionären Nils Joëlson nere i Dur­ban, Sydafrika. Vid sidan av sitt ordinarie arbete med att översätta bibeln har han som hobby att lösa svåra släktfrågor. Hans hustru, Hildur är av samma släkt som vår. Honom är jag skyldig ett omfamnande, stort tack!

 

 

Inledande anmärkningar

 

Denna antavla är uppställd enligt Kekules system, där nummer 1 kallas proband, alltså den person vars förfäder(även kallade anor), sammanställts.

Ana nr 2 = far till nr 1

Ana nr 3 = mor till nr 1

Ana nr 4 = far till nr 2 (farfar till nr 1)

Ana nr 5 = mor till nr 2 (farmor till nr 1)

Ana nr 6 = far till nr 3 (morfar till nr 1)

Ana nr 7 = mor till nr 3 (mormor till nr 1)

Alla män (utom ev. nr 1) har jämna nummer, alla kvinnor har udda nummer. Faderns nummer är alltid dubbelt så högt som hans barns Kekules nummer. Moderns nummer är alltid ett nummer högre än faderns Kekules nummer.

F = far, Ff = farfar, M = mor, Mm= mormor, Ffm = farfarsmor osv

En ana kan uppträda på flera positioner, annummer, det kallas då anförlust. Informationen om sådana anor, förutom annummer, släktskap med probandet (t.ex. Fmmmfmfff), namn och uppgift om under vilket annummer övrig information finns, är samlade under personens lägsta annummer, där det även hänvisas till vilka övriga annummer personen har.

 

I boktexten som ges under personens lägsta annummer finns ofta en del "kött på benen", lite historik om respektive anor. En del förkortningar finns:

G- gift, og. = ogift, f. o. = född omkring (år), f. = född, d. = död, Test.= testamente. (Man gav i gamla tider som regel en summa pengar till kyrkan till den av­lidnes minne. Av summans storlek kan man i regel utläsa givarens ekono­miska ställning).

 

Rås= Råneå socken 1654-1954,

EGN = A. Norbergs " En gammal Norrbottensbygd"

Lycka till!


 

1 P Henning Larsson f. 1916-11-23, död 2008-01-10. Henning Larsson var född i Vitvattnet, Nederkalix, och kom efter utbildning vid Sunderby folkhögskola och Hässleholms tekniska skola att ägna praktiskt taget hela sitt yrkesverksamma liv åt arbete vid SJ. Den första tiden tjänstgjorde han på hemorten Vitvattnet och därefter i Glommersträsk. 1960 tillträdde han tjänsten som stationsmästare i Vännäsby och drog som de flesta järnvägare vidare, i det här fallet till Vindeln. Dit kom familjen 1966 och där var Henning Larsson verksam fram till sin pension. Nyfikenhet, empati, fantasi och skrivlust var egenskaper som gjorde att Henning Larsson på sir fritid började ägna sig åt allt från att bilda teaterförening, som för övrigt existerar än i Glommersträsk, till släktforskning, hembygdshistoria och kåserier i Norrländska Socialdemokraten, NSD. I Vindelns kommun fungerar Henning Larssons utgivna böcker i många sammanhang som rena uppslagsverk något som bland andra Lions upptäckte i och med boken Nybyggaröden i gamla Degerfors. Ett gigantiskt arbete låg bakom den kartläggning av människors livsvillkor han gjorde på cirka 200 gamla bosättningar. Hans intresse för teckning kom väl till pass när böckerna skulle illustreras och det ska sägas i sammanhanget att Henning Larssons engagemang när han gav den historiska ramen kring olika händelser var mycket tydligt. Känslan för hur fattigt folk hade det sattes aldrig inom parentes. Han hade dessutom förmågan att ge händelserna ett omvärldsperspektiv inte minst när det gällde småböndernas försäljning av sina skogar. Till de mer uppmärksammade böckerna hör, förutom Nybyggaröden, boken om Hjuken samt Handel och vandel i Vindeln. Livet som pensionär gav också utrymme för en diktsamling och ett flertal oljemålningar. De senaste två åren var hans hälsa vacklande. En kulturpersonlighet med glimten i ögat och skarp iakttagelseförmåga har gått ur tiden.

                                        OWE ELIASSON


 

2F Henrik Larsson f. 1886-12-13 i Avafors, Råneå förs. Norrbotten. Död 1980-10-15 i Notviken, Luleå stad. Som barn till en masugnsarbetare fick han uppleva den dag, då järnbruksepoken inom Råneå tynade bort. Som ettåring satt han på sin syster Amalias arm och såg på när den sista smältan tappades ur Avafors masugn, som då för alltid slocknade. Han blev moderlös vid tio års ålder och fick då följa sin far som arbetade i timmerskogen. Där fick han göra rätt för sig som timmerkusk.

Två korta terminer gick han i skola, en termin i Hovlös, där han bodde i en bagarstuga som fick göra tjänst som skola. Han fick bo tillsammans med lärarinnan. Han brukar skämta med att det inta fanns, så många som kunde som han skryta med att ha fått ligga i samma säng tillsammans med lärarinnan. Men det fanns bara en säng och kölden var hård i den gistna stugan. När någon lärarinnkollega kom på besök fick han ligga mitt emellan dem.

Den andra terminen gick han i Råneå. Där leddes undervisningen av kantorn och folkskoleläraren Carl Edvard Lindström som verkade där under åren 1884-1913. Far mindes honom med beundran och tacksamhet. Exercisen fullgjorde Henrik vid trängen i Sollefteå. När Haparandabanan byggdes fick han anställning som körsven åt rallarna. Senare var han sin far behjälplig att forsla posten från Niemisel, som då var banans slutstation, till Avafors. Ibland kunde det vara stora summor pengar som skulle ut till arbetslagen längs banan. Stinsen i Niemisel var betänksam, men Henrik visade upp sin tjänstepistol som postverket höll honom med. Far berättade att det gick bra alla gånger. De enda som fick kännas vid ett och annat skott var någon skata eller talgoxe.

Henrik Larsson anställdes som extra banvakt i Avafors 1906. Befordrades till ordinarie banvakt och flyttade till banvaktsstugan Sockenträsk mellan Vitvattnet och Morjärv år 1915. Där bodde familjen till 1940-12-01, då den flyttade till Hednoret, där han var banvakt respektive banbiträde till sin pension 1946-12-31. Henrik blev änkeman 1941-09-08, då hustrun Hanna på cykel blev påkörd av en brandbil mitt i Bodens stad och förolyckades. Efter pensioneringen bodde Henrik hos Levi Johansson i Torpgärdan, Boden. Vid årsskiftet 1953/54 flyttade han till dottern Eivor och mågen David Wallin i Notviken där han hyrde en våning fram till 1964, då han flyttade till dottern Maud och svärsonen Rune Isberg som bodde på Mjölkuddsvägen i Luleå. Han bodde där fram till sin död 1980-10-05.

 

Henrik Larsson var ända fram till sin död, vid nära 94 års ålder, kroppsligt och andligt vital, hade ett glatt lynne, ett gott minne och en positiv och generös livssyn.

Henrik Larsson och Johanna Rosenius samt deras barn:

A Betty Linnea f. 1909-05-10 i Avafors gift 1933-03-07 med masugnsmästaren, sedermera kontrollanten Alf Johannes Lundgren f. 1907-06-21 i Degerfors, Västerbottens län. De var bosatta i Västerås. Alf död där 1997-11-09, Betty död 2008-01-08. (Betty sitter längst till vänster)

B Naima f. 1910-08-10 i Avafors gift 1931 med kommunalarbetaren Nils Gustav Brännström f. 1895-12-25 i Luleå. Gustav dör 1974-07-13. Familjen bosatte sig 1966 på Krongårdsringen i Luleå. Naima dör i Luleå 2005-03-07. (Naima sitter längst till höger)

C Fingal Leon f. 1912-02-06 i Avafors. Fingal banbiträde i Bjurå, senare vaktmästare i Luleå folkets hus. Gift med Olga Adina Lustig f. 1910-12-25 i Sangis, Nederkalix förs. Olga död i Niemisel 1981-08-19. Fingal bodde till sin död 1992-10-13 i Fällträsk, Råneå. Fingal drabbades under 1950-talet av en spiondom i den s.k. Enbom affären, en dom som senare i press, TV och av allmänna opinionen klassats som en stor rättsskandal.{Läs Tomas Breskys bok om Enbomaffären./UHL!} Fingal och Olga antog släktnamnet Lennelind.(Fingal står till vänster)

D Helge Allan f. 1913-10-19 i Avafors. Död i Luleå 1992-01-24. Lokförare i Boden, Falköping och sist i Luleå. Gift med Mia Katarina Pekkala f 1913-11-25 i Nikkala, Nedertorneå förs. De var länge bosatta på Torsvägen i Luleå. Helge trivdes bäst når han fick fixa och dona i sommarstugan på Granön som han byggt själv.(Helge står till höger)

E Thure f.1915-07-06 i Avafors, död 2009-05-05 i Umeå. Banvakt, banbiträde och banmästare. Var bosatt i Lappträsk, i Arvån, i Åmsele och i Umeå. Gift 1937 med Olga Elisabeth Pekkala f. 1911-09-24 i Nikkala (syster till Mia se ovan). Frånskild 1980-10-22. Hon död 1997-03-17 i Umeå. Thure antog 1983 moderns släktnamn Rosenius. Efter sin pensionering bosatte han sig i Jordbro, Stockholm, sedan flyttade han till Obbola i närheten av Umeå. (Ture sitter längst bak till vänster)

F Henning f. 1916-11-23 i Vitvattnet. Stationskarl i Vitvattnet, i Korsträsk, i Hednoret och åter i Vitvattnet, Trafikbiträde 1947, Kontorist 1951 i Glommersträsk, 1:e kontorist sedan stationsmästare 1960 i Vännäsby, Stationsmästare i Vindeln 1966-1980. Gift med Maj-Britt Viola Andersson f. 1927-06-20 i Brännberg, Överluleå förs. Senast bosatta i Vindeln. Henning dog där 2008-01-10. Se vidare under 1P ovan.(Henning sitter längst bak till höger)

 

G Eivor Lucia f. 1918-12-13 i Vitvattnet. G. m. Byggmästare Olov David Wallin f. 1913-10-03 i Arnäs förs. Västernorrlads län. Makarna flyttade först till Töre och senare till Luleå. Eivor var ekonomibiträde vid Luleå skolor. Som pensionärer flyttade David och Eivor till Svanå utanför Västerås där de bodde i 15 år. Då David blev sjuk flyttade makarna tillbaka till Luleå där de bor på äldreboendet Radiomasten. David dog där 2001-09-14. Eivor drabbas av cancer och dog på äldreboendet 2004-10-27. Fram till sin död var hon trots sjukdomen mycket aktiv med bland annat vävning och musik. (Eivor står mellan mor och far)

H John Henrik f. 1920-07-10 i Vitvattnet, Nederkalix förs. Volontär 1939 vid A8 i Boden, 1942 Furir vid LV 7 i Luleå. Gift 1942-09-19 med Maj Margit Eriksson f. 1918-12-17 i Riksgränsen, Jukkasjärvi förs. John anställdes 1943 vid SJ i Boden, Familjen flyttade 1951 till Luleå där John var lokbiträde senare lokförare. John var några år lokförare i Stockholm och blev sedan trafikledare vid Stockholms C. Ingenjörsexamen i Luleå, där de tidigare bott. Vid pensioneringen bosatta i Gnesta på Skillingagatan. De flyttade 1992 till Floravägen i Nynäshamn. John drabbades där av prostatacancer och avled i hemmet 1996-05-16. Margit avled på sjukhuset i Nynäshamn 2008-02-16 efter en kort tids sjukdom. (John sitter till vänster på trappan)

I Rut Ingrid f. 1922-12- 17 i Vitvattnet, Nederkalix förs. Död i leukemi 1935-04-04 på Kalix sjukstuga, endast 12 1/2 år gammal. Rut ligger begraven på Kalix kyrkogård.(Rut sitter till höger på trappan)

J Maud Gunborg f. 1924-03-30 i Vitvattnet, Nederkalix förs. G. 1948-02-15 med Sven Rune Isberg, reparatör vid Televerket Radiosektionen i Luleå f 1923-10-28 i Umeå stad, Vb. Maud och Rune bosatte sig i Luleå 1964. Mauds far, Henrik Larsson, bodde hos makarna under sina sista levnadsår. Maud var ekonomibiträde vid Gammelängsskolan i Boden och pendlade från bostaden i Luleå fram till sin pensionering. Maud drabbades av bröstcancer och dog 1988-01-07. Maken Rune Isberg dog i Boden 1997-11-05, han var då bosatt på Gammelängsgatan.(Maud sitter i mitten på trappan)

K Astrid Viola f. 1926-09-07 i Vitvattnet, Nederkalix förs. G. 1946-02-10 med direktör Gustav Lennart Lanneskog f. 1922-06-19 i Ylitornio församling, Finland. Maken Lennart Lanneskog död 1977-06-10 i Östervik, Kristinehamn, där de var bosatta. Efter Lennarts död leder Astrid familjens företag under några år varefter hon pensionerar sig och bor på Liljebäcksvägen i Kristinehamn. (Astrid är på bilden, som är tagen sommaren 1926, i mamma Hannas mage)

 

 

3 M Johanna Maria Rosenius (Hanna) f. 1888-12-06 i Sörbyn, Råneå förs. Gift med ana nr 2 Henrik Larsson 1909-07-07.

”Hanna”, som hon kallades i dagligt tal tillhörde den så kallade ”klockarsläkten” i Råneå. Ett år gammal flyttade hon med sina föräldrar till Amerika, till staten Maine, där hennes far hade arbete i en gruva intill staden Monson. Vid nio års ålder återvände hon med sin mor och brodern John till Sverige och Sörbyn. Då hade hon hunnit med att gå två år i skola i Amerika. Därute hade hon begåvats med en broder, John och en syster, Annie. Systern var född 1891 men dog vid endast sex års ålder. 1898-10-29 dog hennes mor, endast 35 år gammal. Fadern hade då hunnit hem. Hanna var först hos sin morfar Karl Petter Rosenius i Råneå, för att senare ha plats som lillpiga hos Johan Engmans föräldrar, Hjalmar Engman i Sörbyn, där hon kände sig som i ett andra hem. Hon hade många vackra minnen därifrån, som hon gärna talade om på "äldre dagar". En dotter från den gården, Alma, besökte ofta Hannas och Henriks hem i Tunnelstugan, där hon var en välkommen gäst.

 

Minnet av mor Hanna står för barnen som minnet av en kvinna i ständigt arbete. Elva barn födde hon till världen och för dem gav hon sig helt. Alla ”semestrar” gick åt till slottern på den steniga banvaktssträckan, "Tunnelsträckan" i Vitvattnet.

 

Mor Hanna beskrivs som en dansant och glad flicka i ungdomsåren. Hon som tidigt fick ta plats i familjer hade tjänst på olika platser, i Luleå på Junkön och i Södra Sunderbyn, i Råneå i Sörbyn och i Avafors där hon hade plats hos en faktor Hedlund. Det var där som fann sin Henrik.

De första åren efter vigseln förestod Hanna en liten lanthandel, filial till en handelsförening som var inrymd i en bagarstuga i maken Henriks föräldrahem i Avafors.

 

Utöver arbetet med den stora familjen i Tunnelstugan, eller Sockenträsk som den egentligen hette, stickade hon på maskin åt "bygdens folk”. Det var många strumpor, tröjor och vantar som fann vägen ut till de olika byarna omkring Vitvattnet, varor som Hanna Larsson tillverkat. Hon älskade att hålla blommor kring banvaktsstugan. En eller två kor fanns alltid i ladugården, det var villkoret för att familjen kunde gå mätta från matbordet. Ladugården var hennes ögonsten. Den skötte hon med omsorg genom åren.

När barnen flyttat hemifrån en efter en började hon känna avskildheten tryckande. Hon blev ofta ensam när maken var ute på sitt arbete. Krigsvintrarna 1940-44 var pressande. Far sökte och fick förflyttning till Hednoret, dit de flyttade i januari 1940. Stugan dit de kom var oreparerad och kall. Mor genomdrev reparationer och inmontering av en värmeledning. Frukterna av detta skulle hon inte få uppleva. Hon blev, under en cykeltur i Bodens stad, mitt emot Petterssons konditori, överkörd och dödad av en brandbil. Döden var ögonblicklig. Detta hände 1941-09-18 på eftermiddagen. Hon vilar på Bodens kyrkogård, där en vård finns rest. Där vilar nu även maken Henrik, som överlevde sin hustru i nära 40 år.

 

År 1982 besökte jag Utvandrarnas hus i Växjö. Där kunde jag finna uppgiften om min mors och hennes föräldrars emigration i Göteborgs poliskammares utvandrarregister. Där står noterat:
Rosenius, J.P. man 29 år från Råneå till Bangor 1890-06-13,
-"- Justina kvinna 27 år -”- -"-  -"- -"- -”-                -”-,

-"- Johanna barn 11/12 år -"- -w- -"- -"- -"-      -”-.

(Johanna var alltså 11 månader gammal).

Fartygsjournalens nr (42:262:34366) fanns noterad på utvandrarmuseet.

I en mikrofilm av den kyrkbok som förts av Evangeliska Svenska Lutherska Zionsförsamlingen i staden Monson i staten Main står noterat att denna församling som grundats l6 september 1892 hade som sina medlemmar upptagit:

Johan Petter Rosenius född den 12/11 1860 Ankom till Amerika 1890 Rest från Amerika 29/1 1898,

Justina Rosenius född 16/3 1863 Dito ankomst och avresa,

D. Johanna Rosenius född 6/12 1888          -”-,

D. Anna Elisa –”- född 5/10, döpt 18/10 1891, död 24/12 1895,

S. Johan Gustaf –”- född 11/12 1895, rest därifrån samma dag.

(Den sista noteringen gäller familjmedlemmarna. Enligt min mor reste familjen hem före maken!)


 

4 Ff Lars Henrik Larsson f. 1846-11-18 i Vitå, Råneå förs. Död 1925-11-25 av hjärtslag i stallet. Gift 1) 1868-11-15 med Lovisa Andrietta Renbäck, 2) år 1900 med Anna Magdalena Larsdotter f. 1859. Hon var tidigare gift med Nils Henrik Johansson, vilken avled några år efter vigseln. Båda hennes äktenskap var barnlösa. Anna Magdalena hade mellan de båda giftermålen ett barn med en skräddargesäll. Detta barn dog strax efter födseln.

Lars Henrik föddes i ett fattigt bruksnybygge i Vitå, lydande under Meldersteins bruk. Ordet "fattig" står inpräntat för familjen Lars Jakob Isaksson. I unga år var Lars Henrik dräng hos sin släkting färgare Röckner i Luleå. Detta skedde i några omgångar. Sin tilltänkta, Lovisa Andrietta, träffade han hos inspektören för Avafors Masugn där hon var piga. Som nygifta bodde de i hans hem i Mattismyran, dit familjen då flyttat, sedan i Långtjärn där deras förstfödda, Augusta kom till världen. Boende i Långtjärn arbetade han som kolare, skogsarbetare samt senare som bruksarbetare vid Avafors masugn, i vars närhet han omkring 1873 arrenderade ett brukstorp. Avafors bruk var i gång under åren 1834-1860 och 1873-1887.

 

Dottern Amalia som levde till 1971, då över 90 år gammal, hade ett gott minne. Hon har delgivit oss brorsbarn och andra många intressanta släkthändelser från denna tid. Hon har berättat för skrivaren till denna släktbok, hur hon en dag 1887 stod med sin ettårige broder Henrik på armen och såg på när den sista smältan tappades ur masugnen. Ortens familjer hade samlats på bruksbacken för att titta på. Säkert var de oroliga för vad framtiden skulle bära i sitt sköte, då när deras levebröd gick dem ur händerna. Masugnen stod kvar i många år, men då ägaren fick betala skatt för den lät han riva den. En jude köpte skrotet och fraktade det via Strömsunds hamn med båt söderut. Dessförinnan hade masugnen fått tjäna som likbod för traktens döda i väntan på tjänligt körföre. Det var ju svalt där inne i stenbyggnaden.

 

Min far Henrik berättar om sin far Lars Henrik, hur han en period fick vara borta från hemmet för att betjäna masugnen 21 veckor i ett sträck. Men då och då kilade han hem, familjen hade nu flyttat till Avafors där farfar blivit brukstorpare, för att fylla på matsäcken. Då han inte tyckte de lönade sig att tvätta av sig denna korta stund, kom han svart som en neger till hemmet.

Men en dag när ugnen var tömd kom han hem rentvättad. Sonen Otto, fars äldrebror kände inte igen honom och skrek i högan sky, rädd för "denna främmande gubbe".

 

Efter masugnstiden var farfar förutom torpare även skjutsbonde. Skjutsbondetiden sträckte sig mellan åren 1901 och 1915. Även postkörning hade han några år. Maria, en av hans döttrar berättade att han även hade renar som han använde i skogskörslor. Maria hade själv varit renkusk en vinter i timmerskogen.

 

Min far höll sin fader högt. Han menade att farfar var en rejäl och genomärlig person. När Lovisa Andrietta dog blev det fadern som fick ta hand om Henrik. Detta gjorde han nog på ett riktigt sätt. Farfar Lars Henrik gifte om sig vid 55 års ålder. Hans andra hustru, Anna Magdalena Johansdotter, överlevde honom och avled 1942-02-17. Själv minns jag farfar som en snäll gammal farbror med torparkrans och kisande ögon. På äldre dagar var han nästan helt blind. En följd av det heta masugnsarbetet. Sista gången han besökte vårt hem "Tunnelstugan" stod han mitt på golvet och vi barn fick gå fram en i sänder och fatta hans hand till avsked. Han dog av hjärtslag i stallet i en ålder av 79 år.

 

Farfar är begravd på Råneå kyrkogård, där en vård är rest. Den bär följande inskription: Lars Henrik Larsson, Avafors född 18/11 1846, död 25/11 1925. Hans dotter Augusta född 1870 död 1947-02-21 har av ödets slump fått sitt vilorum bara några meter från sin far.

 

Farfar exercerade 14 dagar på Pitholms hed.

Filip Lövgren i Råneå mindes Lars Henrik Larsson, när han brukade komma med hästskjuts till Råneå. Han talade "så ren svenska" vilket var ovanligt i Råneå då. Han mindes honom som en "mycket präktig gubbe". Lars Henriks andra hustru, Anna Magdalena, bodde kvar på torpet i Avafors i många år tillsammans med fostersonen Bror. Honom tog makarna till sig när han bara var några veckor gammal år 1907. Brors många små manipulationer med det fattiga lösöret gjorde att hon fick framleva ett liv i yttersta enkelhet. Men hon trodde gott om sin gosse i alla väder. Så småningom kom hon på Råneå ålderdomshem, där hon dog. Hon var född i Mjöträsk, Råneå förs. Bror Skogqvist var född 1907-04-07. Han var obligationsförsäljare och bosatt i Boden där han avled 1967-08-14. Han hade då en längre tid lidit av hjärtfel.

Makarna hade ytterligare ett fosterbarn, Ellen Öström, född i 1894-06-05 i Råneå. Modern hette Svea Öström och fadern Ernst Richard Nilsson. Ellen Öström gifte sig med doktor Vilhelm Behrman född 1894-11-06 i Kung Karls församling, Västmanlands län. Han var en tid läkare i Malmberget, sedan sjukhusläkare i Kalix varefter familjen flyttade söderut. Han dog i Göteborg 1964-05-21. Ellen utbildade sig till sjuksköterska. Efter giftermålet ville hon inte veta av sina fosterföräldrar trots att hon bodde så nära dem. Inte ens när fosterfadern Lars Henrik Larsson dog lät hon höra av sig. Ellen Behrman dog 1970-07-01 på ett ålderdomshem i Göteborg.

Lars Henrik Larssons och Lovisa Andrietta Renbäcks barn:

1 Augusta f. 1870-01-01 i Långtjärn, Råneå. Död 1947-02-21 i Rånbyn. Gift 1899-07-30 med hemmansägare Albert Hägg f. 1370-10-03, d.1918-10-03.

Deras barn:

A Frans Hugo f. 1901-05-18. Kallades ”Fränk” och var hemmansägare och diversearbetare. Död 1958-02-08. Gift med Adele Skogqvist f. 1899-12-07, död 1978-03-06.

B Siri f. 1907-04-21, död 1979-01-22 i Piteå. Gift 1933-11-05 med maskinist Knut Pettersson f. 1904-05-04 i Stockholms stad, död 1964-12-12 i Piteå.

C Stanley f. 1912-10-06 i Råneå. Gift 1943-10-03 med Astrid Eriksson f. 1917-11-22 i Skattunge församling, Kopparbergs län. Stanley var anställd som reparatör vid vägförvaltningen i Råneå. De bodde en tid i Niemisel. Han död 2000-03-03, hon död 2000-07-15, båda i Råneå.

 

Albert Hägg var i två repriser över till Amerika, där han hade anställning vid en gruva. Troligen var det gruvarbetet som orsakade hans ohälsa. När han återkom för andra gången gifte de sig varefter han ägnade sig åt den äga han köpt, men han var även postkörare en tid på sträckan Råneå - Gunnarsbyn. Han avled i en ålder av 48 år.

Augusta Hägg lämnade efter sig minnet av en hjärtegod och generös medmänniska som alltid hade dörren öppen för vänner och bekanta. Det var särskilt överbygdens människor som vid sina besök i olika ärenden i Råneå passade på att titta in till Augusta på en pratstund och en kaffetår.

Hennes generositet sträckte sig kanske främst till barnen, de barn som kommit svaga, ömtåliga och udda till världen. Dem tog hon till sej och där fick ds långa perioder sin fristad. Vi, hannes brorsbarn fick många av oss ha glädjen att vistas där de veckor vi "gick för prästen".

2 Johan Otto född 1873-04-12, död 1878-01-14,

3 Maria f. 1875-10-11 i Avafors, död 1956-01-24 i Stämningsgården, Skellefteå. Begravd i Burträsk 1956-02-05. Gift 1899-11-04 med schaktmästaren Edvard Lindqvist f. 1863-09-16 i Gideå, Västernorrlands län, död 1922-03-09 i Sockersjuka. Lindqvist var rallarbas på järnvägsbygget Boden - Haparanda. Det var när arbetet passerade Avafors som han träffade sin Maria. Han hade tidigare varit gift och ägde en fastighet i Järvtjärn i Västerbotten. En son hade han i det tidigare giftet, Johan Rudolf Lindqvist som blev anställd vid SJ och avancerade till kontrollör vid järnvägsstyrelsen i Stockholm. När Edvard avled av diabetes var han på väg till läkare i Skellefteå. Insulinet som upptäcktes 1921 hade inte nått till användning i Sverige då.

Maria Lindqvist fick liksom sin syster Augusta se sig stå ensam medan barnen var små. Det yngsta barnet var bara sex år när maken dog.

Hon tog inte bara hand om sina många barn, hennes hjärta ömmade för andra som råkat bli udda. Det är många "andras barn" som i hennes hem fått känna glädjen av ömhet och familjelycka i Järvtjärn. På hennes begravning dök det upp flera av dessa från olika delar av Sveriges land som kommit för att hedra sin fostermor. Det var rörande att höra deras varma tacksamhet mot Maria och hennes familj. Maria och Edvard Lindqvists barn:

 

A Herta Maria f. 1897-02-28 i Avafors. Maria även kallad “Maja” var först sjuksyster men blev sedan efter giftermålet bondhustru. Gift med hemmansägare Johan Vilhelm Lindgren f. 1898-04-06 i Burträsk förs. De ägde ett hemman i Stenträsk. Som pensionärer bodde de i Burträsk samhälle. Johan Lindgren avled där 1982-12-11. Maria avled 1985-03-20 på ålderdomshemmet i Burträsk.

Deras barn:

1a Anna Lovisa f. 1900-05-20, död 1918-09-05 i spanska sjukan.

2a Richard Ferdinand f. 1903-02-28 i Järvtjärn, Burträsk förs. Död 1977-08-06 på samma ort. Hemmansägare. G. m. Adele Lindahl f. 1906-03-22 i Degernäs, Burträsk.

3a Severin Johan Henrik f. 1909-02-10 i Järvtjärn. G. m. Sigrid Öhman f. 1910-09-15 i Adak, Malå förs. Severin död 1975-04-18 efter en längre tid sjukdom. Severin var gruvarbetare i Adak och sen arbetade han som sådan en tid på Grönland

4a Agda Elvira f. 1906-12-14 i Järvtjärn. Sömmerska bosatt många år i Simlångsdalen, Halland. Ogift. År 1985 bosatt i Halmstad. Död där 1991-07-30.

5a Göta Olivia f. 1914-06-12 i Järvtjärn. Gift 1938-12-26 med Nils Stenberg f. 1906-08-21 i Skellefteå och död där 1993-01-04 . Hon död i Skellefteå 1994-02-15.

6a Siri Eleonora f. 1916-04-21 i Järvtjärn. G. 1951-06-22 med Evert Holmgren f. 1928-05-24 i Skellefteå. År 1985 bosatta i Stockholms stad. Han död där 1993-12-09.

 

4 Amalia f. 1878-09-01 i Avafors. Gift med stenarbetaren och rallaren Levin Samuelsson-Appelqvist f. 1868-10-11 i Borås, död 1931-06-09 i Kallhögen, Vännäs landsförs. Västerbotten. Amalia avled 1971-05-10 i Ljusdal, där hon bott hos sin dotter Viola sedan 1967. Hon är begravd i Vännäs tillsammans med sin make.

Amalias make Levin fick genom sitt yrke föra ett flackande liv, och med honom hans maka och familj. De har varit med om de flesta järnvägsbyggen i Övre Norrland och har bott på bl.a. följande platser:
Avafors, Västanäs, Forsby, Räktjärv, Hällnäs, Åmsele, Bjursele, Porjus, Packoselet, Moräng och Kallhögen. Till den sista platsen flyttade de efter Levins pension. Amalia med familj bodde senare i Mosjö och sist hos nämnda dotter i Eskilstuna och Ljusdal.

Deras barn:

A Gustav Algot f. 1902-01-30 i Avafors, död 1975-11-18 i Västerås. Gift 1924 med Dagmar Nordstrand f. 1903-12-28 i Porjus, död 1963-11-18 i Västerås. Algot var även han rallare på olika bandelar i norr och söderut. Hans sista arbeten gällde bygget av dubbelspår Stockholm - Göteborg.

B Alvar Eliot f. 1903-10-04 i Västanäs, Töre förs. Död 1994-01-10 i Asker, Örebro län. Gift 1936-09-29 med Signe Linnea Frisk f. 1912-06-10 i Bjurholm förs, död 1994-04-02 i Asker, Örebro län. Rallare på SJ. Även han har flackat kring på järnvägsbyggen, senast på dubbelspårsarbetet Stockholm-Göteborg.

C Birger f. 1906, död 1909.

D Erik Artur f. 1909-01-12 i Avafors. Död 1923-12-23 i Arvidsjaur. Blindtarmsinflammation.

E Alma Viola Helena f. 1915-07-10 i Räktjärv, Töre förs, död 2002-01-09 i Kista, Stockholms län. Gift 1948-10-05  med källarmästare Folke Helmstein f. 1914-07-06 i Gustafsberg. Bosatta en längre tid i Ljusdal. Bodde senare i Akalla i närheten av Stockholm.

F Asta Paulina f. 1917-03-27 i Räktjärv, Töre förs. G. 1941-08-17 med köpman Per Boström f. 1914-03-15 i Bygdeå, död 1973-09-04 i Vällingby, Stockholms stad. De har varit bosatta i Nordmaling, Sveg och Råcksta.

G Astrid Justina f. 1921-06-05 i Abborrträsk, Degerfors (nu Vindelns)församling Gift 1947-06-23 med ingenjör Stig Ivar Henning Westman f. 1918-05-22 i Moliden i Mo förs. Västernorrlands län. Han död 2006-04-04 i Järfälla, Stockholms län.

 

5 Herta f. 1881-10-22, död 1895-06-10 i difteri,

6 Axel f. 1834-10-19, död 1886-01-25 i hjärninflammation,

7 Henrik f. 1886-12-13, död 1980-10-15 (ana nr 2 Far),

8 Frida f. 1890-01-23, död 1895-06-01 i difteri.

 

 

5 Fm Lovisa Andrietta Renbäck f. 1846-02-16 i Heden, Råneå. Död 1896-10-13 i Avafors. Hon var yngst av åtta syskon, Husförhörsbokens notis "Fattig" fanns här som på så många andra ställen. Råneå-verkens saga var snart all. Fadern som varit hammarsmed fick bli brukslandbonde, sedan Vitåfors hammarsmedja lagts ned. Andrietta hade plats hos inspektor Nilsson vid Avafors masugn. Efter giftermålet bodde familjen en tid i Långtjärn. Augusta är född där. Då Henrik endast var 10 år när modern dog minns han inte så mycket av henne. När hon avled 50-årig i lunginflammation hade hon fått uppleva att fyra av hennes åtta barn gått före henne i graven.

 

6 Mf Johan Petter Rosenius f. 1860-11-12 i Rånbyn. Död 1923-05-16. Gift med Justina Gustafsdotter i Sörbyn (ana nr 6 Mm). Han lär enligt uppgift ha vägt endast 1,5 kg. vid födseln, ett under att den tiden överleva med så låg födelsevikt. Modern dog i smittkoppor. Johan Petters syster Anna, lär ha legat i samma säng som modern, men överlevt Han tjänade som dräng i Luleå och Sörbyn, i vars senare plats han blev bekant med sin blivande hustru. Av sin fader ärvde han en mindre avstyckning som födde ett par kor och ett antal får. Han var bl.a. med om att bygga Råneå kraftverk 1916-17 samt tallhedens sjukhem 1919. Johan Petter ansågs vara en skicklig träarbetare. Till naturen var han sluten och fåordig man. Som bevis för sin envishet berättas att då han köpt sig en cykel och skulle öva sig råkade han falla av cykeln. Då hängde han undan fordonet och där fick det hänga genom åren. Han lärde sig aldrig cykelåkningens konst.

I hemmet hade han en mindre verkstad, där han förfärdigade möbler, snickerier till hus, likkistor samt skar in fönsterglas. Ekonomisk var han en försiktig herre. Sedan han gift sig med sin första hustru bodde de i Sörbyn. Åren 1888-97 var han med sin familj i Amerika, se mera om detta under dottern Hanna (nr 3 M).

Familjen bodde efter Amerikavistelsen ännu en tid i Sörbyn, men de flyttade så småningom till Rånbyn. Han andra hustru lär ha varit av en ogin och snål natur. Om detta har styvbarnen John och Hanna vittnat. Min mor, Hanna, yttrade en gång att det var påfrestande att besöka hemmet sedan styvmor kom till huset. Det senare äktenskapet var barnlöst.

En gravsten på Råneå kyrkogård har följande text:

J.P. Rosenius född 12/11 1860 Död 16/6 1923, Maria född 7/12 1874 död 15/9 1924.

Strax intill denna sten står sonen Johan Rosenius minnesvård.

 

7 Mm Justina Gustafsdotter f. 1863-03-16 i Forsträskhed, Råneå. Död 1898-10-29 i Sörbyn, Råneå. Enligt dotterns, Johannas, utsago var Justina sjuk när de anträdde resan från Amerika hem till Sverige med familjen. Hon dog hemkomståret. Maken hann hem innan hon avled. Före äktenskapet hade hon en son, Karl Gustaf Brynolf. Någon notering om vem som var fader finns inte i kyrkboken. Han växte upp hos en familj Bergström i Sörbyn. Enligt upplysning av Henrik Larsson, vår far, lär det ha varit någon av sönerna Johan, Gustaf eller Arvid Bergström som var fadern. Karl Gustaf var född 1883-11-18. Enligt uppgift emigrerade han i unga år till Amerika, där hans spår försvunnit. Tänk, det är ju fråga om ens morbror.


Familjen lät fotografera sin i Monson, Maine,USA.

Johan Petter Rosenius och Justina Gustafsdotter med barn.

 

A Johanna Maria f. 1888-12-06. (Ana nr 3 Mor) (Mellan mor och far på bilden)

B Annie född 1891 i Monson, Maine, USA. Död på samma ort 1897-05-13. (I mammas famn på bilden)

I ett album från Amerika, tidigare ägt av min mor Hanna, nu i min syster Astrid Langeskogs ägo, finns ett minneskort över Annie Rosenius med följande text:

 

To the memory of our beloved daughter Annie Rosenius, died May 13 1897, aged 6 Years.

 

When see the precious blossom

That we tended with such care,

Rudely taken from our bosom

How our hearts almost despair!

Round the little grave we linger,

till the setting sun is low.

Feeling all our hopes have perished

With the flower we cherished so.

 

I fri översättning luder texten sålunda:

Vår älskade dotter Annie Rosenius Död 13 maj 1897. Ålder 6 år.

 

När vi ser den dyrbara blomma

som vi vårdade med sådan omsorg

våldsamt tagen ur vårt sköte

Hur förtvivlas inte våra hjärtan!

Runt den lilla graven dröjer vi

tills den nedgående solen står lågt,

kännande att allt vårt hopp förgåtts

Med blomman som vi vårdade så.

 

C John född 1895-12-11 i staden Monson, Maine, USA. Död 1954-09-01 i Råneå där han varit bosatt allt sedan sin barndom. Gift 1) med Elsa Johansson, död 1929, begravd 1/12 i Råneå, 2) med Edla Englund, född i Råneå 1912-05-31, död 1983-11-02. Edla gifte om sig med Elis Olofsson. John Rosenius var byggnadsarbetare och snickare och känd som skicklig

Barn i 1:a giftet:

Bertil drunknad i Tvärån 1932, begr. 23/5.

Barn i 2:a äktenskapet:

Kerstin f 1931-08-19, kaféägare i Luleå. Kerstin gift 1:a gången med skomakare Sigurd Ström, 2:a gången med Ingenjören vid SJ Ingvar Bäckman den 23/3 1982 i hans 2:a äktenskap. Bosatta i Luleå

Hjördis f 1934-11-10,g. m. Elis Niva. Bosatta i Råneå.

Ulf f. 1938-07-18 ,gift 1:a gången med Sonja Claesson, Stockholm. Frånskild. Gift 2:a gången med Signhild Svanström från Boliden den 1982-09-25. Hon avled samma år. Ulf död 1985-05-19.

Ingrid f. 1941-02-18, gift med Rune Nordlund. Frånskild. Sammanboende med Arne Ahlman i Alvik.

Sven f. 1943-05-25,

Stig f. 1946-04-13,bilförsäljare, gift med 1)Rosmari Sundqvist, 2) med Gun-Inger Smed den 1975-06-02.

Karin f 1948-02-09,förskoleföreståndare i Boden gift med vägmaskinsföraren vid Vägförvaltningen i Boden Jan-Erik Almqvist.

 

8 Fff Lars Jakob Isaksson f. 1821-07-24 i Vitå, Råneå förs. Död 1872-06-29 i Mattismyran, Råneå. Bruksnybyggare. I kyrkbokens marginal står ordet "Fattig". Det var ett ofta återkommet ord i dessa tider, då Råneås ställning som järnbärarland knakade i fogarna och bruksarbetarna fick söka sig ut som nybyggare och torpare med sina stora familjer. Makarna gifte sig 1843-09-16. Bruksnybygget i Mattismyran tog de sig an när han var 44 år gammal år 1864.

 

9 Ffm Anna Maja Johansdotter f. l817-01-23 i Vitå, Råneå förs. Död 1892-08-09. Sedan Anna Maja blivit änka 1872 gifte hon om sig med kakelugnsmakaren Boström i Högsön. Under änketiden bodde hon hos sin son Oskar Isaksson på torpet i Vitå. Vid 70 års ålder gifte hon om sig med denna Boström (far till Boström i Lomben, Nederkalix). Innan hon fick ingå nytt äktenskap måste alla hennes söner ge skriftligt tillstånd härtill. Amalia Appelqvist minns mycket väl den gången Oskar Isaksson kom till brodern Lars Henrik i Avafors (Amalias far) för att få dennes namnteckning på äktenskapstillståndet. Den äktenskapslyckan varade bara 4-5 år tills Anna Maja avgick med döden. Hon beskrivs som en kvinna med styvt sinnelag. Min far Henrik Larsson som relaterat händelsen kommenterade: Sönerna satte nog med glädje sina namnteckningar, för hon var besvärlig att ha inomhus!

 

Lars Olof Isakssons och Anna Maja Johansdotters barn:

 

Johan Isak f. 1844-03-02. Gift 1867-08-07 med Matilda Andersdotter från Niemisel. Båda levde 1900 i Sundsnäs, han kallades då hemmansägare. De fick 2 söner och 2 döttrar som nått vuxen ålder,

Lars Henrik (ana nr 4 Ff),

Per Anton f. 1850-05-03. Död 1865-10-14,

Oskar f. 1853-05-13 i Vitå. Gift m. Emma Söderberg. Avled 1901 under arbete på järnvägslinjen Avafors - Morjärv.

Jakob Alfred f. 1857-10-14. Bodde i Vitå "Baki Berget" gift med Lovisa Andrietta Söderberg.

Otto f. 1861-12-31. Död 1865-10-17. Han var född i Mattismyran.

 

10 Fmf Johan Renbäck f. 1806-04-07 i Melderstein, Råneå förs. Död 1878-05-11 i Heden, Åkmyrträsk, Råneå. Gift 1829-01-04 med Johanna Lovisa Fellenius.

Johan Renbäck arbetade först som koldräng vid Meldersteins bruk för att senare flytta till Vitåfors bruk, där han arbetade vid dess sågverk. Enligt husförhörsboken blev han senare hammarsmedsmästare. Detta bekräftas i ett protokoll från Bergstinget där han på ålderdomen tilldelas hjälp ur Hammarsmedslådan (en social hjälpfond bland hammarsmederna). Som så många andra smeder vid bruken fick han på äldre dagar se sig om efter andra utkomster. Han flyttade till Heden och blev brukslantbonde fram till sin död.

 

11 Fmm Johanna Lovisa Fellenius f. 1807-05-17 i Melderstein. Död 1885-06-16 i Heden hos sonen och landbonden Johan Renbäck. Gift 1861-11-16 med hammarsmeden Johan Renbäck. Som 19-årig var Johanna Lovisa en tid i Luleå stad. Genom henne går våra släkttrådar in i många mellansvenska präst- och lärdomssläkter. Här kan nämnas Bureus, Elvius, Troilius.

 

Johan Renbäcks och Johanna Lovisa Fellenius barn:

 

Lisa Ulrika (Lisette) f. 1829-09-20 i Melderstein. Död 1890-09-04. Gift med kusinen och garvare Fritiof Röckner i Luleå f. 1836-03-18, död 1890-04-18. Bodde i Luleå där Luleå Kol och Materialaffären hade sin kontorsbyggnad 1935. Hans broder var skönfärgare i Luleå liksom deras far. Hänvisning till H. Lindgren: ”En färgarsläkt genom 200 år”, infört i Norrbotten 1935 sid 76-89.

Lisette dog på Sabbatsbergs sjukhus. En faster till Lisette, Maria Katarina Renbäck var gift med Fritiof Michels far. Enl. min far, Henrik Larssons utsago, var denne Röckner med om att utreda ev. släktskap med Filén i det s.k. Lambertska arvet. Läs Olof Högberg: ”Lambertska Milliarden”.

Henrietta Charlotta f. 1831-11-20 i Melderstein. Gift 1861 med masmästaren, sedermera torparen Nils Johan Malmström. född 1829-11-22, död 1885-10-31 i Långtjärn, Råneå. Malmström var masmästare vid Avafors masugn och hade det tydligen gott ställt när han gift sig med Henrietta Charlotta. Hennes mor skall ha yttrat sig vid bröllopet: Tänk på att de brukar säga att den som klär sig i silke får sluta i trasor. Det lär mot förmodan ha besannats. De fick senare pröva på vad fattigdom vill säga.

Johannes Renbäck f. 1834-12-04 Vitåfors. Bonde i Heden. Gift med Maja Sofia Persdotter från Vitåfors. En tystlåten kvinna. I unga år var Johannes till sjöss. Han var borta ett par år och brukade berätta att han varit i "åtta kungariken". Var bosatt i Renofors 1862-68. Hans dotter Emma gift Groth bosatt i Luleå berättade för författaren att också hennes far var med om att utreda släktförhållandena med Filén i det Lambertska arvet. (Det visade sig att Filén ingenting hade med släkten Fellenius att skaffa genealogiskt sett. Men släkten Fellenius blev i alla fall utredd!)

Erik Anton Renbäck f. 1837-04-28 Död. Gift med Anna

Lovisa Nilsdotter född 1837-12-07. Även han var i unga år till sjöss. Han var känd för att gå i sömnen. Under sin sjömanstid klättrade han en gång i sömnen upp i riggen, men räddades av kamraterna. En gång under flottningsarbete bröt han upp golvet i den lada han sovit i, därför att han drömde att en syster höll på att drunkna i en bröt. En annan gång försökte han i sömnen sela sin hund med hästselen.

Karl Viktor Renbäck född 1841-04-20 i Vitåfors, Råneå förs. Död i Kalix 1891-03-27 Gift med Johanna Berglund. Var i unga år (1862) lärling på Röckners garveri i Luleå, sedan var han sjöman något år. Senare bosatt i Töre och Kalix, där han var fjärdingsman. Begravd i Kalix.

Maria Katarina f. 1843-11-26 i Vitåfors. Död 1931-04-18 i Kalix. Gift med färgare Johan Berg i Kalix, född 1847-04-31 i Haparanda. Bosatt som ung i Haparanda. Gick i färgarlära hos Johan Oskar Röckner i Luleå. Maria Katarina älskade att resa. Hennes finska pass som finns kvar visar att hon rest mycket i Finland. Sin man träffade hon hos familjen Röckner, där hon var hembiträde. Hon flyttade från Luleå 1865. När Johan Berg flyttar från Luleå Stad till Nederkalix står han som gesäll. Johan köper Kallinska gården i Nederkalix.

Lovisa Andrietta (ana nr 5 Fm).

 

12 Mff Karl Petter Rosenius f. 1829-09-24 i Rånbyn. Död 1913-01-15 samma ort. Gift 1) 1855-11-02 med Johanna Vikström från Vitå född 1822-11-13 (ana nr 13 Mfm). Gift 2) 1872-12-15 med Johanna Lovisa Johansdotter. Hon var född 1828 och död 1905-04-05. Genom sin resoluta hållning kallades hon allmänt "Toppa" (tupp) Karl Petter R. var förman vid olika vägbyggen inom socknen. Han var även förman vid kyrkobygget i Råneå 1853-57. Till sin läggning var han glad och medelsam. Hemmet var ett ordningshus av stora mått. Det såg välbärgat ut både i huset och på klädesdräkten . Huset stod kvar fram emot 1970, men var då förfallet. Det hade veranda, som då var mycket ovanligt och fint i Råneå. De hade målade golv och tapeter på väggarna i köket. Det var inte så vanligt på den tiden. När makarna gick i kyrkan bar han rock och svarta skostövlar och hustrun en schal eller silkesschalett. Fru Edith Lind, en släkting, som berättat ovanstående omtalar också Karl Petters glada humör och som exempel vittnar hon om att när Edith tog upp näsduken en gång stannade han upp och frågade henne om hon var så snål att hon gömde "näsadroppen" i fickan.

 

Karl Petter som blev 89 år gammal fick sin ålderdom överskuggad av åderförkalkning och skröplighet. Sonhustrun var inte alla gånger så snäll. När Karl Petter låg på sin sjukbädd klagade han över hunger: ”Gi mej en köku att tugga på”! Då stoppade sonhustrun Maria in lakanssnibben i hans mun!

Då han orkade kom han till grannen och släktingen Lövgrens och tiggde om en saltsill som han tuggade i sig med ben och allt. Lägger man samman dessa vittnesmål med vad som vankades styvbarnen Hanna och John blir bilden av Karl Petters verklighet tragisk.

 

Om Karl Petters andra hustru går många historier. Edit Lind har berättat följande: Ord och handling var ett och detsamma hos "Toppa". Det var vanligt att folk uppifrån socknen hyrde stallrum hos råneåborna när de kom till kyrkbyn . Det var brukligt att de tog in hos Rosenius. När bonden kom och hämtade sin häst frågade han om kostnaden. Svaret blev: Det kostar tio öre. Tio öre, sa bonden, och ändå får ni dyngan på köpet. Vad gjorde gumman? Hon tog resolut och skottade upp dyngan i hans rissla. En annan gång väckte hon apotekaren kl. 6. (tänk er att det var omkring sekelskiftet 1900)för att köpa ut insektspulver åt en kalv. Hon gick och mjölkade på kovallen och då gällde det att slippa gå två gånger. Hur det gick att få ut pulvret berättar inte historien. På husets förstugubro råkade hon halka och bryta ett ben. Detta blev hennes död. Ett barn födde hon i äktenskapet med Karl Petter Rosenius, men det barnet dog.

 

13 Mfm Johanna Vikström f. 1822-11-13 i Vitå. Död 1869-01-22 i smittkoppor. Barnen klarade sig, även dottern Anna som hade legat tillsammans med modern när denna insjuknade.

 

Karl Petter Rosenius och Johanna Vikströms barn:

Lovisa f. 1858-02-24 gift med Isak Åström f. 1849 i Nederluleå och bosatt i Gäddvik.

Johan Petter f. 1860-11-12 (ana nr 6 Mf),

Anna f. 1863-02-12 gift 1898-10-28 med torparsonen Nils Fredrik Karlsson från Vitåfors f. 1866-01-29. De var bosatta mellan Törefors och Töre,

Johanna Fredrika f. 1868-10-03, död 1868-10-30.

 

14 Mmf Gustaf Grelsson f. 1831-12-30 i Niemisel, Råneå förs. Död 1895-06-19 i Forsträskhed, Råneå. Makarna gifte sig 1855-06-24. Gustaf Grelsson flyttade med sin familj från Niemisel till Forsträskhed år 1865. Gustaf Grelsson var till yrket bonde och snickare.

Barn:

Brita Lisa f. 1855-08-16, död 1888-09-07,

Anna Magdalena, f. 1858-06-26, död 1873-06-10,

Elisa f. 1860-05-03, död 1877-09-10,

Lars Gustaf f. 1863-03-16, död 1863-06-27, tvilling till Justina,

Justina f. 1863-03-16 (ana nr 7 Mm),

Lars Gustaf f. 1864-06-21,

Maria f. 1866-06-06, död 1870-06-08,

Anders Johan f. 1869-05-25, död 1870-02-11,

Anders Gustaf f. 1871-09-23,

Maria Vilhelmina f. 1875-06-03 Gift med Lars Sundin. Familjen flyttade till Dennewitz intill Malmberget

{I folkräkningen 1870 fanns barnen Anna, Elisabet och Justinas, 1880 fanns Justina, Anders Gustaf och Maria Vilhermina./UHL}

 

15 Mmm Brita Maria Nilsdotter född 1830-11-28 i Niemisel, död 1889-11-12 i Sörbyn.


 

Led V 16-31

 

16  Ffff Isak Johansson f. 1772-10-22 i Jämtön. Råneå förs. Död 1823-11-18 i lungsot. Kallas husman i kyrkboken. Familjen bodde i Vitå.

Barn:

Anna Stina f. 1802-01-08,

Greta Lena f. 1803-05-14, död 1803-05-27,
Lisa Kajsa f. 1805, inte funnen i födelseboken, troligen var hon den ”lösa pigan Isaksdotter 40 år i Vitå som blev ”genom fall krossad” 1845-07-03,

Maria f. 1807-01-17, död 1847-07-25, då gift med arbetaren Lars Anders Jönsson i Vitåfors,

Johan (Johannes)f. 1810-02-22,

Lars Henrik f. 1812-02-28, död 1812-03-12,

Isak f. 1815-11-05,död 1886-01-07, ”ogifta fattighjonet Isak Isaksson Hollström”, 70 år 1 månad och en dag gammal,

Johanna f. 1817-11-28, död 1877-09-07, gift 1849-08-19 med skomakaren Kristoffer Hansson i Vitå, han f. 1825-03-07, död 1886-02-27,

Lars Jakob f. l821-07-24(ana nr 8).

 

17  Fffm Susanna Jakobsdotter f. 1783-06-13 i Vitå. Gifte om sig 1832 med David Larsson f. 1803-01-15. Inga barn i det andra äktenskapet. Bodde i Vitå.

En notis i husförhörsboken som gäller båda makarna i det senare äktenskapet: "Har icke gått till nattvarden tiden 1838-48. Super och är full…”. Hon avled 1857-01-25, 73 år 7 mån och 18 dagar gammal. David Larsson avled 1860-08-14. Bouppteckning finns efter honom.

 

18 Ffmf Johan Persson Forsman f. 1787-09-03 i Gunnarsbyn, Råneå förs. Död 1858-08-03. Vigsel 1813-11-29. Han kallades husman i husförhörsboken.

Barn:

Johan Peter f. 1814-08-13,

Anna Maria f. 1817-01-23 (ana nr 9),

Kajsa Stina f. 1820-01-16, troligen den som gifter sig 1870-12-22 med den 27 år yngre drängen Erik Larsson i Degersel,

Lisa Magdalena f. 1822-12-19.

 

19 Ffmm Maria Elisabet Karlsdotter f. 1784-03-11 i Degersel, där fadern var soldat. Blev vid 4-5 års ålder faderlös. Död 1869-12-01 "85 år 7 månader 19 dagar gammal".

 

20 Fmff Henrik Johansson Renbäck f. 1777-09-05 i Melderstein. Död 1830-02-06. Hammarsmedsmästare vid Meldersteins bruk. Gift 1) 1800-12-14 med Ulrika Abrahamsdotter (ana nr 21), 2) 1811-07-21 med Katarina Larsdotter f. 1778-12-31. Dotter till Lars Larsson i Prästholm. Inga barn kända från detta äktenskap.

Barn med Ulrika Abrahamsdotter:

Maria Katarina f. 1802-11-21 i Melderstein. Hon flyttade 1822-10-27 till Luleå, där hon senare gifte sig med färgare Michael Röckner, född 1805-02-05, död 1863-04-27,

Johannes Renbäck f. 1806-04-07 (ana nr 10),

Gustaf Erik Renbäck f. 1810-04-15. I födelseboken står Ulrika som moder. Troligen dog Ulrika i samband med hans födsel. Gustaf Erik kan också han tagit skada. Enligt författarens fars utsago räknades Gustaf Erik som något efterbliven, men slagfärdig när det gällde. Han levde på kolning åt bruket och bodde som enstöring litet vid sidan om. Var aldrig gift. Levde till hög ålder.

 

21 Fmfm Ulrika Abrahamsdotter f. o. 1780. Gift 1800-12-14 med ana nr 20. Hennes ålder var 26 år då sonen Johannes föddes 1806, i husförhörsboken har hon felaktigt fått sin äldre systers Ulrikas födelseår 1772 noterat. Ulrika d.y. födelsenotis saknas men hon är troligen född 1780 och död enligt husförhörsboken år 1810. Enligt bouppteckning år 1816 efter föräldrarna var hon då död. (Blad i Råneå församlings dödbok saknas för tiden 1810-07-22 - l811-07-3l.) Gift 1800-12-14 med ana nr 20.

 

22 Fmmf Johannes Fellenius f. 1775-07-09 i Junosuando, Pajala förs. Död 1855-10-27 vid Meddersteins bruk i Råneå s:n. Bruksbyggmästare, smedsmästare, smedsålderman vid Meldersteins bruk. Kom 1790 till Melderstein. Arbetade åren 1801-1812 vid Selets bruk. Död 1855-10-27, 80 år gammal. Han blev faderlös vid 8 års ålder och fick styvfar 14 år gammal. Flytten från Junosuando till Råneå vid 15 års ålder gjorde han tillsammans med sin broder Anders, där de en tid bodde hos morbrodern Anders Groths familj i Melderstein. Enligt ett köpekontrakt dagtecknat 1812-04-02 vid Selets bruk köpte han ett hemman i Råneå av sin svåger Anders Norman. Hemmanet med nummer 20 var "belägen mitt i Rånbyn omfattade 43/512 mantal och kostade honom kontant 500 Riksdaler Riksgäld och omfattade fiske, fiskevatten, kvarn och kvarnställe. I köpet ingick skyldighet att ge "hemmansåbons änka" förgånga med en åttondels tunna råg, en halv tunna korn och en och en halv skrinda hö till kon. Johan Fellenius har undertecknat med egenhändig namnteckning vilket visar att pappa Andreas, bokhållaren, hunnit lära sin son att skriva.

Vid bouppteckning 1843-07-05 efter hustrun Elisabet (Lisa) Isaksdotter Vikström blev behållningen 331 Riksdaler Banco, en rätt stor förmögenhet efter den tidens mått. Förutom biblar och psalmböcker upptog boksamlingen sådana titlar som Människans historia från begynnelsen till våra tider, Swedenborgs tankar och syner, Lindeborgs samlingar som upptog två band operapjäser, Historiska brev, Svenska regeringssättet samt en bok om alla vetenskaper. Det kan ju vara arvegods från farfar Anders Fellenius och farmor Elsa Beta Stuarts hem, men det kan också vara så att släkttraditionen medförde en större läslust än som var vanligt i hemmen på den tiden.

Barn:

Maria Helena f. 1801-09-05, död 1818-01-20 i "näsblod",

Anna Lisa (Elisabet) f. 1803-05-01. Gift med Anders Riström på torpet Skogen i Prästholm (Hildur Joëlsons anmoder). Född vid Selets bruk och kom hon som 9-åring till Råneå med sina föräldrar. Gifte sig som 19-årig. Död 1867-07-04,

Anders f. 1805-01-08 vid Selets bruk, död där 1811-01-07,

Johanna Lovisa f. 1807-05-17 (ana nr 11 Fmm),

Johan Isak f. 1809-09-08, död 1844-11-05 endast 35 år gammal. Gift 1834-03-15 med Kristina Katarina Löfgren. Johan Isak var hammarsmed vid Meldersteins bruk. Efter honom bouppteckning 1845-04-21. Hade då barnen Johannes 9 år, Katarina Elisa 8 år, Anders 6 år, Maria Helena 5 år, Anna Lovisa 2 år och Kristina 1 år.

Ulrika f. 1811-08-03. Gift med Erik Björn f. 1803. De flyttade till Rosfors bruk 1839-08-12.

Katarina Charlotta f. 1816-10-11. Gift 1842 med Johan Erik Riström f. 1818-11-10.

 

 

23 Fmmm Elisabet Isaksdotter Vikström f. 1774-04-10 i Melderstein där fadern var sockenskräddare. Död 1843-06-13. Gift med ovanstående ana 1796-10-30. Dopvittnen var Kaptenen och professorn, bruksägaren Jonas Meldercreutz, kyrkoherde Samuel Rosenius, ingenjör Per Zelberg samt pastorskan Sara Rehn. Elisabet var 22 år vid vigseln. Hon blev faderlös vid 18 års ålder. Bouppteckning finns efter henne (se ovan under makens uppgifter).

 

24 Mfff Johan Petter Rosenius f. 1794-09-17, död 1853-09-29. ”Jan Per” var klockare och vikarierande sockenskrivare. Klockarsysslan innehade han från 1824 till sin död 1858, en syssla som han tillträdde ett år innan fadern, även han klockare, avled. I domböckernas bouppteckningar och andra häradsrättshandlingar ser man hans piktur redig och ordentligt nedtecknat. Hans formuleringar är väl genomtänkta varför man får en känsla av att här möta en man med känsla för språket. Gift 1825-01-29 med Lisa Greta Fellén.

 

Bouppteckning hölls 1859-04-27 och visar en behållning av 475 Riksdaler Banco Bl.a. kan noteras följande:

Hus belägna på Per Jönssons i Rånbyn ägor bestående av en gammal stuga med förstuga

och en liten kammare…                       25 Riksdaler,
En stolpbod ...                             35 -"-

Stall och stallbod...                       20 -"-
En träsklada...                             15 -"-

Ett fähus med foderbord och vedbod ...      45 -"-

Hälften i bagarstuga ...                    10 -"-

Avträdeshus ...                             3 -"-

3 hölador...                                24 -"-

3 -"- ...                                           18 -"-

Ett sommarfähus...                                  6 -"-

O.s.v.

 

Husen var samma som fadern Karl Anders Rosenius bebodde på sin tid.

 

 

25 Mffm Elisabet Fellén f. 1800-05-19 i Rånbyn. Gift 1825-01-29. Död 1882-12-24, 82 år gammal. Efter makens död 1858 bodde Lisa Fellén hos sin son Carl Petter i Rånbyn. I gården bodde dessutom Lisa Caisa Bröms, hennes svärmor som blev 98 år.

 

Johan Petter Rosenius och Lisa Felléns barn:

Katarina Elisabet f. 1825-05-03, död 1885-03-10 i Rånbyn. Gift 1) 1849-09-02 med bonden Johan Erik Jemdal f. 1813-11-24 i Jämtön, död 1854-03-06 i Rånbyn, 2) 1860-04-04 med inhysesmannen Lars Anton Sundqvist f. 1825-02-22 i Sunderbyn Luleå s:n, död 1898-022-19 i Rånbyn. Katarina Elisabet var vaccinatör i socknen. Troligen hade fadern varit det tidigare.

Karl Petter f. 1829-09-25 (ana nr 12 Mff),

Greta Johanna f. 1838-02-07 i Rånbyn, död 1881-04-06 i Persön Nederluleå. Gift där 1866-11-17 med bonden Johan Jakob Sundström f. 1839-01-30 i Persön, död 1907. Makarna var bosatta i Persön. Efter Greta Johannas död gifte Sundström om sig med Johanna Hansdotter f. 1854.

 

 

26 Mfmf Per Johansson Vikström f. 1778-07-03 i Vitå där familjen bodde. Gift 1810-07-07, kallas då sjöman. Död 1838-11-14 i Vitå. Kallas dräng, bonde och slutligen inhyses i kyrkböckerna. Barn med Anna Kajsa Olofsdotter var bl.a.

Kajsa Brita f. 1810-11-15, gift 1835-12-06 med bonden Lars Olofsson i Vitå,

Anna Kajsa f. 1811-08-08,

Anna Magdalena f. 1815-10-18,

Maria Stina f. 1819-07-25,

Johanna f. 1822-11-13 (ana nr 13).

 

27 Mfmm Anna Katarina Olofsdotter f. 1782-03-21 i Hovlös, död 1870-05-05 i Vitå hos dottern Kajsa Brita och svärsonen Lars Olofsson. Anna Kajsa Olsdotter, som hon fick heta i dagligt tal, gift 1810-07-07 med ovanstående Per Vikström.

 

28 Mmff Grels Nilsson f. 1801-02-03 i Niemisel, där han levde och verkade. Kallas inhyses i kyrkböckerna. Död 1868-05-17 i Forsträskhed, Råneå förs. Gift 1826-10-01 med ana nr 29. Barn med henne:

Nils f. 1827-02-16, gift 1850-10-06 med Anna Lovisa Bergqvist f. 1825-07-27 i Böle och död där 1894-01-27. Nils kallas dräng, bonde, arbetare och slutligen år 1900 backstugesittare i Böle då han fortfarande lever,

Anders f. 1828-07-16, död 1898-05-23 i Orrbyn ”gift bonde”, gift 1852-01-11 med Stina Kajsa Degerlund f. 1835-12-28 i Orrbyn, Anders är först nybyggare i Aspliden och slutligen bonde i Orrbyn, hon lever år 1900 i Orrbyn, kallas då ”Kajsa Stina Grelsson”.

Lars Peter f. 1829-12-13, gift 1856-07-07 med Maja Kajsa Johansdotter f. 1833-07-22 i Niemisel, död där 1894-01-10, Lars Petter lever år 1900 i Niemisel och kallas då hemmansägare.

Gustaf f. 1831-12-30 (ana nr 14 Mmf),

Lisa Greta f. 1833-07-27, gift 1859-11-26 med Anders Sundqvst i Djupträsk,

Fredrik f. 1837-03-07, död 1837-04-27,

Johan f. 1838-05-25, gift 1846-03-20 med Anna Lovisa Nilsdotter, f. 1842-03-17 i Niemisel, de lever år 1900 i Niemisel. Han kallas då hemmansägare,

Otto f. 1839-08-10, död 1864-05-14, ”förre drängen 24 år 9 månader 4 dagar”,

Fredrik f. 1841-07-22, död 1863-03-25, ”ogift yngling 21 år 8 månader 1 dag”,

Anna Stina f. 1844-04-01, gift 1868-11-14 med smedsonen Anders Ström f. 1847-05-17 i Orrbyn, död där 1886-12-26 och kallas då inhyses, Anna Stina lever år 1900 i Orrbyn och kallas då arbeterska,

Maja Kajsa f. 1846-08-27, död 1849-07-30,

Grels f. 1848-07-19, död 1850-07-22.

 

29 Mmfm Maria Lisa Andersdotter f. 1805-08-23 i Avan, Luleå landsförs. bonddotter, död 1855-11-23, gift 1826-10-01 med ana nr 28.

 

30 Mmmf Nils Andersson f. 1795-01-10 i Niemisel. Död där 1869-01-25, ”74 år och 15 dagar gammal”. Bonde i Niemisel på hemman nr 5. Barn:

Anders Johan f. 1827-06-07,

Brita Maria f. 1830-11-28 (ana nr 15 Mmm),

Nils Petter f. 1828-12-27,

Anna Kajsa f. 1835-03-08.

 

31 Mmmm Brita Kajsa Jönsdotter f. 1795-06-17. Gift 1825-07-10. Död 1881-03-23 i Niemisel ”85 år 8m 20d”.


Led VI 32-63

32  Fffff Johan Olofsson Löja f. 1732-03-15, död 1789-12-17. Soldat i Jämtön, Råneå. Fadern var bonde. Gift 1761-12-06. I morgongåva 27 lod silver Han blev soldat vid 27 års ålder, fick avsked vid mönstringen 30 juli 1788, året före sin död och var alltså soldat i 29 år. Generalmönstringen i juli 1786 meddelar: 158 Löja, Johan Olofsson, Westerbottning, 52 år 26 2/3 års tjänst, 11 qwarter 2 tum lång, gift, approberas (=godkänns).

Den 30 juni 1788 meddelas lakonisk: Kasserad, fått avsked, roten vakant innan hitkomsten. Regementet låg då i Finland. Han slapp att vara med om Gustaf III:s krig, där så många av soldaterna insjuknade och dog. Av Råneås soldater dog mer än hälften.

Barn med Kristina Larsdotter (ana nr 33):

Olof f. 1763-03-04, död 1763-12-29,

Anna f. 1764-02-17,

Lars Löja f. 1765-05-24,

Kristina f. 1766-12-23,

Isak f. 1772-10-22 (ana nr 16)

Margareta f. 1774-02-26,

Gabriel f. 1777-02-10,

Manasse f. 1779-11-12.

 

33 Ffffm Kristina Larsdotter (Sandberg) f. 1737-04-15 i Jämtön. Död 1806-04-17. Dödboken meddelar: "Död 7 april 1806 enkan och fattighjonet Kristina Larsdotter i Jämtön. Feber, 69 år".

 

34 Fffmf Jakob Jönsson f. 1758-03-07 i Vitå. Död 1809-05-14 i Oja, Lappträsk, Karl-Gustafs förs. Norrbotten. Kallas då inhysesman. Från Vitå flyttad Han med hustru och barn 1789 till Bodträsk i Nederkalix förs, där han upptog ett nybygge (skattelängd) 1795. Där var han bosatt till 1797, då han bosätter sig i Oja, Lappträsk som jordbrukare . Kallas där "Nya husbonden" . Han ingick äktenskap 1778-12-13 med Karin Larsdotter (ana nr 35). De hade följande barn:

Elisabet Katarina f. 1779 (flyttat från förs.1799),
Susanna f. 1785 (flyttat från förs.1799),

Helena f. 1780,

Anna Kristina f. 1786 (flyttat från församlingen 1797?),

Lars Henrik f. 1790 (flyttat från församlingen 1811),

Sara f. 1793 (svagsint),

Jakob f. 1795 (flyttat från församlingen 1812).

Ovanstående barn finns upptagna i Karl-Gustavs församlings husförhörsbok.

Jöns f. 1782, död i kopporna 1782-07-20.

 

35 Fffmm Katarina Larsdotter f. 1760-10-27 i Vitå. Död 1814-05-23 enligt en från pastorsämbetet till Häradsrätten i Råneå inlämnad dödslista, där hon kallas änka, 54 år gammal. Karin Larsdotter flyttade tillbaka från Lappträsk till Vitå sedan maken dött.

 

36 Ffmff Per Johansson Forsman f. 1723-12-24 i Degersel, Råneå förs. Soldat i Degersel. Död 1807-03-21. Ett axplock ur generalmönsterrullorna ger följande besked:

”Den 15 juni 1748: Nr 157 Forsman, Per Johansson för Degersels rote, gift 25 år.

Den 12 feb. 1759: Pehr Forsman, 36 år, 16 tjänsteår. Dagtecknat i Tyskland efter slaget vid Fehrbellin året förut.

Den 15 dec. 1761: Pehr Forsman, 39 år, 19 tjänsteår. närvarande.(I Gribbnow, Tyskland, där hären hade vinterkvarter.)

Den 14 sep. 1768: i Kalix, Pehr Johansson Forsman, Westerbotten, 45 år 25 1/2 års tjänst,

Sjuk och gammal. Får avsked. Anmäles till pension … I anseende till dess långa tjänstetid. Bevistat Campagnen 1743 i Österbotten och 1757-1762 Pommerska Fälttåget varefter han blivit till hälsan svag och ur stånd att med arbete försörja sig nödtorftigt.”

Var gift två ggr.1) 1746-01-13 med Brita Olofsdotter f. 1723. Död 1782. bouppteckning efter henne 1784-06-04. Med henna hade han 5 barn, inget här nämnd. 2) med Anna Larsdotter f. 1751 med vilken han hade följande barn:

Johan f. 1787-09-03 (ana nr 18),

Helena f. 1785-12-13,

Adam och Eva tvillingar födda 1791-06-08. Eva död 1792,

Peter f. 1794-01-01.

 

37 Ffmfm Anna Larsdotter f. 1751-08-22 i Degersel.

 

38 Ffmmf Karl Åbom Stare Födelseår och födelseort obekanta.

I Luleå stads vigselbok finns noterat: ”Vigde 1781 den 15 nov. Sjömannen Carl Åbom och Anna Degerström, jungfru, soldatdotter från Råneå." Man får anta att detta gäller "vår" Karl Åbom. Bruden Anna med efternamnet Degerström bör vara Anna Hansdotter (Järnhatt) från Degersel, Råneå förs. Namnet Degerström är taget efter födelseorten Degersel. Karl Åboms härkoms är oklar, dock torde han vara född omkring 1760.

En Carl ”Åbuan” finns noterad som dräng hos Claes Govenius i Luleå stads hfl 1778-1800, han noteras som gift 1781 vilket stämmer med vår Karl Åbom men födelseåret är 1741 vilket är omkring 20 år fel. Sonen Karls födelse och dop finns noterad i Luleå stads födelsebok 1782. Paret är också dopvittnen i Luleå senare samma år, han kallas då sjömannen Karl ”Åberg” och hon ”Anna Degerström”. Familjen är inte noterad i Luleå hfl 1778-1800.

Var familjen uppehåller sig år 1783 är osäkert. Troligen flyttar de från Luleå till Råneå och Degersel när han blir soldat på rote 22 ”Stara” i januari 1784. Karl med familj finns noterade i Råneå hfl 1770-1798 och i födelseboken 1784 när dottern Maria Elisabet döptes. Karl återfinns inte senare i Råneås kyrkböcker. Det enda som står noterat om Annas make Karl Stare (Inte att förblanda med en annan soldat Karl Stare som var gift med Katarina Örn) är en marginalanteckning i 1770-1798 års husförhörsbok "död 89". En felnotering i denna hfl bör beaktas, i kolumnen för flyttat från församlingen finns 84 noterat för Karl, Anna och sonen Karl. Detta måste avse ”flyttat till”, Karl kan ju inte som soldat flyttat från roten! Karl Åbom antogs till soldat 1784-01-16. Vid generalmönstring på Näsby hed i Kalix i juli 1786:" Stara Degersell och Nimmersell antagen Johan Johansson som den 16 jan 1784 utbyttes mot Carl Åbom, Westerbottning, 25 år, 2 5/12 tjänsteår, längd 11 qvarter 2 1/2 tum, gift. Approberas (=godkänns). Vid generalmönstring med Livkompaniet av Västerbottens regemente vid Anjala i Finland oktober 1789 finns följande antecknat: Stare Carl Åbom Wb. "sjuk här, sjukhus för honom begäres. Avsked som bifalles emedan han är behäftad med stark lungsot".

Vid generalmönstring 1790 den 24 augusti i Finland har noterats följande: "Stara Carl Åbom 26 1/2 år avskedad vid generalmönstringen i okt 1789, för honom begärt avsked som bifalles emedan han är behäftad med stark lungsot. 5 1/2 års tjänst. Ersattes med drängen Per Persson 30 1/2 år". Då någon notis inte finns införd i Råneå dödbok får antas att Åbom avled i Finland av sin lungsot. Husförhörslängdans notis "död 89" är säkert riktig.

Barn:

Maria Elisabet f. 1784-03-11 (ana nr 19),

Karl f. 1782-07-23 i Luleå Stad, Troligen är han ”gossen Carl Carlsson från Degersel och Råneå” som drunknar i november 1795 i Luleå s:n. Han uppges i notisen vara 15 – 20 år gammal men borde ju endast vara 13 år om det är denna Karl Karlsson som avses. Detta kan ha hänt när Anna och barnen var på väg till Luleå, där Anna och dottern men inte sonen återfinns 1796, se nedan.

 

39 Ffmmm Anna Hansdotter (Järnhatt) f. 1758-02-03 i Degersel, där fadern var soldat. Gift 1781 (se under makens uppgifter) Blev änka, troligen år 1789. Kallas änka 1800 då hon får ett utomäktenskapligt barn, Johannes den 24/3 vid 42 års ålder. Enligt dödslistan för år 1847 i Råneå häradstingsprotokoll finns noterat att soldatänkan Anna Hansdotter i Degersel avlidit 1847-06-05 "89 år 4 mån. 2 dagar".

Anna finns noterad i hfl 1778-1800 för Luleå stad dels möjligen som pigan Anna Hansdotter från Råneå dels säkert som änkan Anna Stare från Råneå, ty som änka är hon noterad med dotter Maria Lisa, född 1785 [1784] 11 år. I båda fallen är Annas födelseår 1752 [1758], änkans ålder är också noterad, 38 år. Dotterns ålder är 11 år, alltså är denna notering från 1796. Pigan Anna Hansdotter är noterad att ha kommmt till Luleå 1794(?). Ingen sådan notering finns om änkan Anna Stare. I likhet med drängen ”Carl Åbuan” är hon hos Claes Govenius i hfl 1778-1800. I födelseboken för Luleå stad noteras att sonen Karl föddes 1782-07-23, föräldrar var ”Sjömannen Carl Åberg(!) och Anna Degerström” dopvittnen var ”Handelsman Jöns Ekman och dess Kieresta Maria Moberg, Handelsman Claes Govenius och dess Kieresta Elisabeth Hahn, Handelsbetjänten Eric Wahlberg och jungfru Brita Ekman”.

Paret Åbom finns i samma födesebok som dopvittnen i december samma år men finns inte i hfl 1778-1800 för Luleå Stad. Flytten till Råneå skedde före dotterns födelse 1784-03-11. Anna återvänder som änka till Luleå 1796(?) men då utan sonen Karl, se ovan om honom.

Troligen mötte Karl och Anna varandra hos Claes Govenius där hon tjänade piga. Hon flyttade troligen redan 1775 till Luleå (en piga Anna Hansdotter finns noterad åren 1776 och 1777 i Luleå Stads hfl 1736-1777) då hon flyttade från sina föräldrar och Råneå enligt hfl 1770-1798.

 

 

40 Fmfff Johan Mattsson Renbäck f. 1741-06-14 vid Meldersteins bruk. Död 1819-02-22 på samma ort. Hammarsmed. Föräldrarna kom från Vörå bruk i Österbotten, Finland i samband med att förstnämnda bruk kom i drift Detta var år 1741,alltså samma år som Johan föddes. Bouppteckning upprättad 1822. Som ung började han sina dagsverk vid bruket.1763 skymtar han i en bruksförteckning över arbetsfolket, då som dagsverkskarl. År 1799 kallas han i bergstingsprotokollen för mästersven och gamle mästersvennen, varför något mästarbrev tydligen aldrig blivit honom beskärt. Namnet Renbäck bar ingen av föräldrarna, utan namnet antog Johan Mattson, kanske när han gifte sig. När han som 14-årig var anställd som dagsverkare på bruket kallades han Mattsson.

Barn:

Johan f. 1770-11-06. Död 1814-11-13. Gift med Katarina Johansdotter. De hade en son Johan. Testamente och bouppteckning finns upprättade. Testamentet lyder. ”Då jag finner mitt timmeliga liv snart lider mot sitt slut, är min yttersta vilja denna, att all min egendom som befinner sig i boet efter mig skall orubbat tillfalla min efterlämnade Hustru Chatarina Johansdotter, samt att hon använder något därav till vår lille son Johans uppfostran i Dygd och Gudsfruktan. Melderstein den 14 nov 1714. Johan Renbäck, namnteckning.” Bevittnade av N. Björk och Olof Söderberg.(Bergsmannen)

Anna f. 1773-08-12. Gift 1796-06-10 med brukskirurgen(!), sedermera sockenskrivaren Johan Bergdahl. Efter hans död omgift med nybyggaren Erik Lundgren. Äktenskapsförord upprättat.

Henrik f. 1776-03-09, död 1777-03-15 i ”Rödmässling”,

Henrik f. 1777-09-06 (ana nr 20 Fmff),

Anders f.? Död 1779-12-12, finns inte i födelseboken,

Magdalena f. 1780-10-28, död 1782-06-27 i ”Kopporna”,

Jakob f. 1783-06-15. Enligt dödboken dör en son Jakob till ”Mäster Renbäck” 1783-06-25,

Maria Margareta f. 1784-07-12, död 1850-05-13 på Heden. Gift 1817-09-29 med Peter Nyström, nybyggare f. 1794-09-11,

Jakob f. 1785 enligt dödboken, inte funnen i födelseboken. Enligt Lsn är han nybyggare i Trehörningen. Gift 1814-11-09 med Marta Eriksdotter Bergström f. 1783. Kallas bonde och bor i Orrbyn när modern dör där 1830. Jakob dör 1850-05-13 i Orrbyn, 65 år gammal, kallas då ”förre bonden”.

 

41 Fmffm Maria Elisabet Holst f. 1744-12-01 i Karmansbo i Heds förs, Västmanland. Död 1830-01-09 hos sonen Jakob i Orrbyn, Kallas då ”Maja Greta”. Makarna gifte sig 1770-01-04. Maria kom med föräldrarna till Melderstein omkring år 1762. Se vidare under ana nr 82.

 

 

42 Fmfmf Abraham Eriksson (Ström) f. 1738-02-15 i Rödupp, Överkalix förs. Död 1816-09-10 i Degervattnet, Råneå. Soldat 1758-07 i Vibbyn, Luleå lfs, sedan bruksnybyggare i Degervattnet. Enligt Krigsarkivet tillhörde han Livkompaniet vid Vb. Regemente, rote 122 ”Ström” i Brobyn/Vibbyn. 1762-03-13 när han var 25 år och tjänstgjort i 3 2/3 år kasserades han, då han var förlamad i vänster fot och hade svullnader under bröstet. Mellan 18 och 22 års ålder finns han inte noterad, varför man kan anta att han haft drängtjänst på annat håll. Brodern Henrik kom till Brobyn som dräng och blev sedan bonde där omkring 1757. Bouppteckning efter Abraham och hans maka finns daterad 1816-11-22.

Barn:

Karin f. 1759-12-03 i Brobyn. Gift med Jöns Jönsson i Sandträsk,

Kristina f. 1762-09-09 gift med Anders Riström, torpare i Skogen, Prästholm. Kristina död 1810-01-01 enligt arvskifte upprättat 1812-02-28,

Erik Abrahamsson f. 1765-05-24 vigd 1793-03-28 med pigan Magdalena Nilsdotter. Erik blev den som övertog hemmanet efter fadern,

Ulrika f. 1772-06-18 i Degervattnet, död 1779-09-04,

Anders f. 1768-10-06, död 1790,

Fredrik f. 1775-01-01, död 1779.

Abraham f. 1778-04-30. Död samma år,

Ulrika f. o. 1780 i Degervattnet. Gift med hammarsmeden Henrik Renbäck vid Meldersteins bruk.(ana nr 21),

Isak f. 1782-05-24, död 1783-01-01.

 

 

43 Fmfmm Karin Andersdotter f. 1738-01-19 i Vibbyn, Luleå landsförs. Gift där 1758-12-03 med ana nr 42. Död 1816-05-10 i Degervattnet.(se uppgifterna för maken ovan)Fadern var soldat.

 

Bouppteckning År 1816-11-22 förrättades på begäran av landbonden Erik Abrahamsson i Råneå och Degervattnet bouppteckning efter dess föräldrar Fadern Abraham Eriksson som avled den 10:e sistlidne september och modern Chatarina Gunnarsdotter vilken med döden afgått i förflutna maj månad; Och sedan upplyser att Abraham Ericsson och Chatarina Gunnarsdotter under äktenskapet aflat följande barn, nemligen bemälda Eric Abrahamsson och döttrarna Catarina gift med krononybyggaren Jöns Jönsson i Sandträsk, Ulrica som varit gift med Henrik Renbäck i Melderstein men nu avlidit och Christina enka efter Anders Riström af vilka Chatarina med anmälan däraf att dess man varit sjuk, endast hustrun var närvarande så uppgav Eric Abrahamsson egendom en i den ordning som följer…

I ovanstående familjs kyrkobokföring och bouppteckning finns en del mysterier som bör noteras: Ulrika f. 1772-06-17 uppges i dödboken i Råneå ha avlidit 1779-09-04. Där står "Död 4/9 1779 nybyggaren Abraham Ericssons dotter Ulrica ifrån Degervattnet. Död av bröstvärk o hosta. Begravdes den 26/5. Levat i 7 år och en månad. Trots detta är hon gift med Henrik Renbäck! För Fredrik f 1775-01-01 står angivet Mor Chatarina Gunnarsdotter. I bouppteckningen här anges Chatarina Gunnarsdotter som maka till Abraham Eriksson och moder till barnen. Abraham Erikssons hustru heter Karin Andersdotter.

Orsaken till det sistnämnda kan vara att Karin Andersdotters mor med samma namn är gift i Degervattnet med Gunnar Gunnarsson från Skatamark. Dessutom har Karin Anderdotter d.y. en syster i byn som heter Kristina Andersdotter gift med Olof Hansson.

 

{Ulrikas dödsnotis är inte längre ett mysterium. I födelsenotisen för sonen Johannes, född och döpt 1806-04-07 är moderns, Ulrika Abrahamsdotters, ålder noterad till 26 år (med minimal men fullt läsbar piktur). Lösningen är alltså att det fanns två Ulrikor, efter att Ulrika d.ä. dör 1779-09-04 föds cirka 1780 ett nytt flickebarn som får hennes namn. Av någon orsak noteras Ulrika d.y. inte i födelseboken och när husförhörslängden upprättas förs därför av misstag Ulrika d.ä. födelseår 1772 in i längden. Dödnotisen som kunde ha löst problemet finns inte bevarad, se ovan/UHL}

 

 

44 Fmmff Anders Fellenius f. 1746-01-28 i Kengis, Pajala förs. Död 1784-01-03 i Junosuando. Bruksbokhållare. Blev moderlös endast en dag gammal. Anders kom som barn med familjen till Meldersteins bruk, där fadern, Anders Fellenius, blev bruksinspektör. Där blev Anders Fellenius d.y. bruksbokhållare men flyttade tillbaka till Kengis där han hade samma uppgift. Kom sedan till Junosuando masugn. Från bergstingsprotokollen i Kengis och Junosuando figurerar han på åtskilliga ställen som ombud för bruken. Bouppteckning 1785 någon gång efter den 16/3.

 

Vid nöddopet som skedde samma dag som Anders föddes noterades följande dopvittnen: ”I Herr Kyrkioherdens Johan Schedvins (fasterman) ställe Johan Björkman; i Herr Johan Arhusii (fasterman) ställe Per Persson i Kiengis; I Herr Hend. Bomans (sergeanten Carl Boman var mosterman)ställe Zacharias Abrahamsson i Kiengis; I Hellena Fellenias (faster) ställe h. Appolonia Constenia; I Helena Stuartz (?) ställe Per Perssons hustru i Kjengis”.

 

Nöddopet bekräftades dagen efter, vilket var moderns dödsdag.

 

Barn:

Anders f. 1773-04-29 i Melderstein, död 1773, begravd 1773-06-20 i Råneå.

Johannes f. 1775-07-09 i Junosuando (se nr 22 Fmmf)

Jakob f. 1774-07-10, död 1774-07-14,

Andreas f. 1778-06-01, utflyttad från Junosuando samtidigt med Johan, 1790. Handlande i Råneå.

Sara Maria f. 1780-08-22 i Kengis. Flyttade till Luleå Gammelstad 1804.

Beata Elisabet f. 1777-01-1,död i koppor 1778-01-25,

Katarina f. 1782-05-08, död 1784-06-11.

 

45 Fmmfm Maria Groth f. 1751-07-14 i Melderstein. Död i Junosuando omkring 1821. Gift l:a gången 1772-11-01 med Anders (Andreas) Fellenius Gift 2:a gången med masugnsarbetaren vid Junosuando masugn Elias Larsson år 1789. Skriven i husförhörsboken som änka 1819.

Barn med Anders Fellenius se ovan under nr 44. Barn med Elias Larsson:

Ulrika f. 1789-06-16,

Elsa Beata f. 1792,

Anna Stina f. 1795-06-12 Gift med Filip Johansson Stålnacke i Junosuando 1815. De hade ett barn: Johannes f. 1816.

År 1789-08-23 fick maken Elias Larsson böta till kyrkokassan 1 Daler 16 Skillingar för otidigt sänglag.

 

 

46 Fmmfmf Isak Andersson Vikström f. 1746-04-16 i Vibbyn, dåvarande Luleå landsförs. Död 1792-07-22 Melderstein. Sockenskräddare. Dödboken berättar att han dog av bröstvärk, 44 år gammal. Nils Joëlson som forskat i ärendet meddelar: I Nederluleå böcker finns han inte efternamnet "Vikström” i samband med honom, Inte heller någon uppgift om att han skulle vara skräddare. I Råneå kyrkböcker finns Inte uppgift om att han skulle heta Andersson. Identiteten:

1)  Åldern stämmer ungefär. I Råneå husförhörsbok anges han vara född 1747.

2)  Efternamnet har allitteration på födelsebyn.

3)  Isac Andersson försvinner ur Vibbyn efter 1773-08-29 (befaddringen i Råneå 1771 och 1773 hindrar naturligtvis inte att han denna tid fortfarande kan stå skriven i Vibbyn). Isac Vikström gifter sig 1774-01-16 och bor då i Melderstein.

4) Två av syskonen i Vibbyn: Anders och Brita är dopvittnen hos Vikströms 1785.

5)Äldsta dottern heter Elisabet(Farmors namn), äldste sonen (Karl) Anders(farfars namn). Då denne Karl Anders dör får näste son namnet Andreas. Efternamnet troligen valt med hänsyn till de två första bokstäverna i födelsebyn Vibbyn. 1771 omtalas som fadder i Råneå Skräddargeselen Monseur Isack Wickström; 1773-08-18 "Skräddaren Isaac Wickström och jungfru Hellen Holst". Vid dottern Elisabets födelse 1774-04-10 kallas han sockenskräddare. Redan 1781-05-26 omtalas sockenskräddare Anders Sundbom och 1785 sockenskräddare Petter Löfgren. Isak Vikström var emellertid fortfarande socken skräddare 1785. Vid sin död sägs han lämnat 6 levande barn efter sig.

Barn:

Elisabet f. 1774-04-10 (se nr 43 Fmmm),

Karl Anders f. 1775-12-25, död 1777-06-02,

Magdalena f. 1777-11-22, död 1847-09-11 i Melderstein. Gift 1799-06-23 med smeden Jöns Bäck, f. 1776-11-25, död 1819-12-24 i Melderstein,

Brita Kristina f. 1779-12-29, död 1864-07-19 I Rånbyn, ”84 år 4 mån och 20 dagar”. Gift 1803-02-12 med bonden Anders Norman i Rånbyn. Vid vigseln kallas brudgummen sjömannen Anders ”Nordman”. Han f. 1775-12-17 i Mjöfjärden, död 1860-04-22 i Rånbyn,

Andreas f. 1782-11-02, död 1873-07-07 i Melderstein där han var smedsmästare. Gift 1) 1804-12-02 med Anna Lövgren f. 1780-04-20 av föräldrar Per Lövgren och Magda Andersdotter, död 1826-02-06 i Melderstein i ”barnsäng”. Gift 2) 1828-01-13 med Maria Larsdotter f. 1799-09-28 i Rånbyn, uppväxt i Prästholm, död 1862-04-17 i Orrbyn av ”bröstsjukdom”,

Isak f. 1785-03-14, död 1878-09-29 ”på väg mellan Ljuså och Sörbyn” då bosatt i Överluleå, gift 1809-07-16 med Maria Lövgren f. 1790-08-03 i Prästholm, syster till Anna gift med brodern Anders,

Anna Katarina f. 1788-03-15. Död 1814-01-28. Gift med bruksinspektör Nils Kjellman i Melderstein död 1814-02-06. De hade en dotter som var född 1814-01-28. Dottern blev alltså moderlös samma dag hon föddes och faderlös några dagar senare.

Bouppteckning efter Isac Vikström finns bevarad (Råneå tingslags häradsrätt, F:2 nr 10 år 1797)

 

 

47 Fmmmm Helena Holst f. 1747-10-01 i Gisslarbo, Malma socken i Västmanland. Syster till ana nr 41 Maria Holst. Död 1830-02-05, "85 åhr, död av ålderdom". Innan hon föddes flyttade familjen från Karmansbo i Heds s:n till Gisslarbo i Malma s:n, fortfarande i Västmanland. Senast 1760 kommer hon med familjen till Råneå, alltså högst 13 år gammal. Efter mannens död levde hon som änka i 38 år bodde ett tag hos mågen Jöns Bäck (f. 1777-11-25, död 1819-12-24) på Melderstein, kallades då Lena Vikström.

 

48 Mffff Karl Anders Rosenius f. 1755-10-01 i Burträsk, Västerbotten. där fadern var komminister (befordrad dit 1754-04-20). Kom till Råneå 15 år senare, då fadern blivit kyrkoherde där. Sedan de kommit dit fick Karl Anders tillsammans med brodern Johan under handledning av kyrkoadjunkt Isaac Nordmark (sedermera prost i Luleå förs.) studera vid Uppsala Universitet. Bröderna inskrevs där 1773. Efter några år avbröt bröderna sina studier och återvände till Råneå. Senare blev C.A. Rosenius sockenskrivare samt klockare (1797-1825) i Råneå. Det sista året han levde var han sjuklig. Hans son Jan Per skötte då den sistnämnda sysslan. Sonen Samuel hade sedan en tid övertagit sockenskrivarsysslan. Karl Anders Rosenius avled 1825-06-03.

I domböcker, skrivelser och bouppteckningar från tiden kring 1800 ser man ständigt denna mans karakteristiska svängiga tyska stil som ibland kan vara en smula svårtydd.

 

Traditionen berättar hur ryssarna under 1808-1809 års krig när de passerade Råneå, utan att fråga ledde ut C.A. Rosenius alla kor och slaktade den. Men de betalade kreaturen efter gällande taxa, och det kontant. Bouppteckningen av den 28 dec.1825 visar att skulder överskred tillgångarna med 33 RD. Bl.a. var silverskedarna pantsatta ute i Rånbyn. En bibel som tillhört Carl Anders fanns i Henning Larssons ägo.

 

49 Mfffm Lisa Kajsa Bröms f. 1756-03-26 i Rånbyn. Makarna gifte sig 1789-12-21. Död 1854-10-05 vid 98 års ålder. Hon tillbringade sin ålderdom hos sin son Jan Per.

En gammal dam, Agata Burman i Råneå har berättat för lärarinnan Edit Lindh i Sangisjärvi, Haparanda, att hon, Agata sett sex generationer Rosenius under sin långa levnad. Den äldsta i raden var just Lisa Kajsa Bröms, som dog när Agata var 4 år. De övriga var Jan Per R., Carl Petter R., Johan Petter R., John R. samt dennes son Bertil R. som drunknade som barn under lek i Tvärån i Råneå 1932. Agatha Burman var född 1850 Död 1936 i en ålder av 86 år.

Carl Anders Rosenius och Kajsa Lisa Bröms barn:

Samuel f. 1793-07-03 i Råneå. Död 1829-08-28 i "tvinsot". Gift med Chatarina Sahlström år 1819. Var sockenskrivare, länsman och till sist kronofogde i Råneå. Deras dotter Katarina Elisabet (Kajsa Lisa) f. 1819-10-05,död 1940 var gift med komministern Henrik Laestadius f. 1808, död 1854-03-05 i Kvickjokk. Denne var också verksam i Gällivare. Han var son till Karl Eric Laestadius, halvbror och även lärare till bröderna Lars och Petrus Laestadius verksamma i Kvickjokk.

Johan Petter (Jan Per)f. 1794-09-17 (ana nr 24),

Klemens född och död 1797,

Sara Elisabet f. 1799-07-08. Hon levde ogift i Råneå till 1838 då hon flyttade till Luleå Gammelstad och gifte sig 1839-04-18 med fanjunkare Nikodemus Segergren f. 1779-02-02 i hans andra gifte. Denne hade luktat åtskilligt krut i 1808-09:s erbarmliga ryska krig.

 

50 Mffmf Gustaf Fellén f. 1752-06-09 i Råneå. Död 1810-06-09. Fältväbel och bataljonsadjutant vid Västerbottens regemente med bostadsort i Råneå. Bosatt i "Fröbergs hus" som in i våra dagar ofta kallats "issi Felléns". Gift 2 ggr. l:a gången med Maja Lisa Engström, 2:a gången med Greta Caisa Edfast. Det senare äktenskapet var barnlöst. Hans andra hustru var född 1758, död 1825-01 -05.

Född Fellenius ändrade han sitt efternamn till Fellén när han började sin militära bana. Av befordringsdata kan nämnas att han befordrades från sergeant till fältväbel 1779-11-09, blev bataljonsadjutant 1789-09-24 samt fick avsked den 1800-12-29. Han var med i Finland under kriget 1789-90. Han erhöll medalj för tapperhet i fält. Det Fellénska namnet var föremål för kannstöperier i samband med det s.k. Lambertska arvet, där en Umeåbo Lambert-Vennman efter åtskilliga kapningar utanför Gibraltar kom i besittning av en stor förmögenhet som han omsatte till jordområden i Sydamerika. Efter dennes död sändes advokater i två omgångar dit för att utreda arvsfrågan. De stannade där för gott. En av dem, en Fillén, efterlämnade i sin tur ett arv som kom svenskar till del. Detta åstadkom stora och dyrbara släktutredningar på många ställen i Sverige. Än i dag, då vi skriver 1981 finns en del små dödsryckningar kvar i arvsärendet som inte gav annat än ruin åt så många. Släkten Fellén hörde inte alls till den Fillénska. Men släktutredningen finns kvar tacksamt att notera för en genealog. Fru Emma Groth i Luleå berättade för undertecknad att hennes far deltog i utredningen. Min far, Henrik Larsson berättade att en avlägsen släkting, färgare Röckner i Luleå född 1805, också deltog i denna utredning.

Gustaf Fellén vigdes vid sin första hustru 1779-12-06. Hans andra hustru var tidigare gift Hahn.

Barn:

Anders Gustaf f. 1779-12-20, död 1780-01-23,

Lisa Greta f. 1800-05-17. Gift med Jan Per Rosenius (se ana nr 25),

Maria Gustava f. 1792 01-10, död 1813-08-09. Gift med bonden Johan Eriksson Bergman i Rånbyn. Hon var vid sin död endast 21 år gammal.

 

Bouppteckning efter Gustaf Fellén hölls 1811-03-28.

 

Litteratur angående det Lambertska arvet:

Olof Högberg: Lambertska Milliarden.

 

51 Mffmm Maria Elisabet Engström f. 1757-11-09, död 1803-07-18. Gift 1779-11-23 med Gustaf Fellén (ana nr 50). Maja Lisa Engström var länsmansdotter i Råneå. Hon fick, som många andra hustrur på den tiden, pröva på att ha sin man ute i fält. År 1889 vid bouppteckning efter Elisabet Hägg, vars kvarlåtenskap hade varit inhyst i det Fellénska hemmet sedan svärmor(Katarina Hägg, se ana nr 101) flyttat till sin son (Johan Fellenius, en broder till maken Gustaf Fellén) i Torneå finns noterat att maken, Gustaf Fellén, var i Finland. Det gällde Gustaf III:s olycksaliga krig med ryssen 1889-91. När Maja Lisa dog efterlämnade hon bl.a. en dotter som var bara sju år. Flickan blev faderlös redan tre år senare.

 

 

52 Mfmff Johan Jönsson f. 1743-09-16 i Vitå, där han var bosatt med sin familj. Död 1808-08-04.

 

Barn:

Jöns f. 1767-12-27,

Anna f. 1769-05-03, död 1771-04,

Dorothea f. 1771-01-02,

Johan f. 1773-12-06,

Erik f. 1777-01-03,

Brita f. 1775-08-19, död 1775-08-26

Per Vikström f. 1778-04-03 (se ana nr 26).

 

Efter Brita Jönsdotters död gifte Johan om sig 1786-12-04 med Katarina Kristoffersdotter från Niemisel, hon var dotter till Kristoffer Andersson (ana nr 120). Inga barn är kända från detta äktenskap.

 

53 Mfmfm Brita Jönsdotter f. 1739-11-25 i Jämtöavan, död 1778-06-14. Bouppteckning 1779-04-03.

 

54 Mfmmf Olof Larsson f. 1738-10-27 i Vännäs, Överkalix (hemman nr 14) Död 1809-04-20 i Hovlös, ”i medio av april 1809" enligt bouppteckning. Vigd 1765-01-20 av kyrkoherde Nordwall. Gav i morgongåva 20 lod silver. Blev nybyggare i Hovlös, Råneå. Frivillig bouppteckning förrättades 1805-04-30. Efter Olof Larssons död förrättades bouppteckning 1810-03-14.

Barn:

Margareta f. 1766-03-07, död 1837-11-18 i Hovlös, gift med hammarsmeden Johan Drugge i Melderstein,

Lars, f. 1768-08-24, gift 1797-11-27 med Karin Andersdotter, bonddotter från Överkalix, Lars död 1809-01-25,

Olof f. 1771-11-23, bosatte sig i Vitå,

Nils f. 1774-06-10, död 1778-03-10,

Isak, f. 1775-08-26, enligt uppgift död i Finland som vargeringskarl under 1808-09 års krig. Fanns inte med i bouppteckningen 1810,

Per (Petter)f. 1778-05-08, gift 1808-06-13 med Anna Lustig från Rånbyn, var bosatt i Orrbyn, död före bouppteckningen 1810,

Helena f. 1780-05-01,

Anna Katarina f. 1782-03-21 (ana nr 27),

Nils f. 1784-06-01, bosatt i Hovlös,

Malin (Magdalena) f. 1787-08-13, gift 1812-06-07 med soldaten Nils Bläckt.

 

55 Mfmmm Katarina Larsdotter f. 1747-01-19 i Hovlös. Död 1826-11-27. Soldatdotter.

 

56 Mmfff Nils Persson Skär f. 1765-11-24, död i kräfta 1835-05-04. Soldat i Niemisel liksom fadern. Han tar tjänst som soldat på rote 21 ”Skär” 1790, tjänstgör i cirka 21 år och får därmed vara med om kriget mot Ryssland 1808-09. Han finns kvar på roten så sent vid mönstringen år 1811 men vid mönstringen år 1813 är roten vakant. Han gifte sig med Elisabet Larsdotter 1792-11-25 i Råneå.

Barn:

Per Nilsson Skär f. 1793, i hfl 1800-1815 noterad som dräng hos Lars Davidsson i Niemisel, kallas då Per Nilsson Skär, gift 1822-10-19 med Anna Maja Larsdotter från Rånbyn,

Kristina f. 1795-04-O6, död 1834-03-04, gift 1820-12-04 med ”hemmanstillträdaren” Daniel Danielsson i Degersel,

Lars Nilsson Skär/Vestling f. 1797-01-31, död 1867-02-28 i Blomsteråsen, gift 1834-01-25 med Marta Mikaelsdotter från Nederkalix f. 1803 enligt vigselnotisen, han kallas ”Arbetaren Lars Vestling” i hennes dödnotis, hon dör 1886-11-30, ”Lars Nilsson Skär” är i sin ungdom dräng på det hemman i Orrbyn där hans morfar Lars Ersson står noterad som styvfar till bonden Per Persson (hfl 1800-1815),

Margareta f. 1798-06-20. Inte funnen i dödbok eller hfl, dör trolige som ung,

Nils Nilsson f. 1800-01-25,dör som landbonde i Krokträsk 1875-02-18, gift 1) 1822-12-07 med Helena Eriksdotter f. 1794-03-13, död 1851-01-04, gift 2) med Stina Mikaelsdotter Qvick f. 1821, möjligen en yngre syster till brodern Lars hustru Marta,

Grels Nilsson f. 1801-02-03 (ana nr 28),

Erik f. 1804-08-15, död 1804-09-14.

 

57 Mmffm Elisabet Larsdotter f. l762-02-09 i Töre, Nederkalix s:n, död 1838-09-03 i Niemisel. Hon föddes på gästgivaren Erik Davidssons hemman i Töre där modern Margareta var dotter på gården och hennes far Lars Eriksson måg. När hon ännu inte hunnit fylla 11 år dog modern endast 40 år gammal. Senare samma år tar fadern med sig Elisabet och hennes yngre syskon Lars och Margareta och flyttar till Orrbyn där han gifter sig med änkan Karin Nilsdotter på hemman nr 8, där Elisabet växer upp. När hon gifter sig 1792-11-25 med soldaten Nils Persson Skär kallas hon därför ”dannemansdotter från Orrbyn”. I hfl AIB:3 fol. 43 finns hon noterad under Per Persson Skärs son Nils som dennes hustru Elisabeth Larsdotter ”vide Årby”. På Orrbyn 8 i samma längd finns en Elisabet Larsdotter f. 1762, dock felaktigt noterad som död 1793, detta var ju hennes vigselår. Åldersuppgifterna i födelsnotiserna för barnen pekar alla på 1762 utom när sista barnet föddes 1804 då hon felaktigt anges vara 35 år. I senare husförhörslänger anges hon felaktigt vara född 1767, vilket även noterad ålder i dödnotisen ”änkan Lisa Larsdotter i Niemisel, 71 år” är baserat på. Äldste sonen Per är inte funnen i födelseboken, men är dokumenterad i Råneås husförhörslängder för aktuell tid, med födelseåret angivet till 1793.

 

58 Mmfmf Anders Nilsson f. 1773-12-18 i Hindersön, Luleå landsförs. Död 1822-08-25. Kom som dräng till Nils Anderssons gård, hemman nr 4 i Avan, Luleå landsförsamling, för att sedan gifta sig med dottern på gården. Övertog så småningom hemmanet. Gift 1802-02-07, gav i morgongåva 50 lod silver. Död 1822-02-18 av ”svår förkylning”.

Barn:

Brita Kajsa f. 1802-08 (saknas i födelseboken), död 1802-11-13 i mässling, 10 veckor gammal,

Nils Fredrik f. 1804-02-22, död 1804-08-02, 22 veckor gammal,

Maria Lisa f. 1805-08-23 (ana nr 29),

Nils f. 1806-09-09,

Daniel Fredrik f. 1810-09-16,

Greta Kajsa f. 1811-12-29,

Anna Helena f. 1815-05-24, död 1817-02-27, 2 år gammal,

Anders Gustaf f. 1818-04-01, död 1819-04-27, 1 år gammal.

 

59 Mmfmm Anna Margareta Nilsdotter (Anna Greta) f. 1776-01-02 i Avan, Luleå landsförs. Dotter till bonden Nils Andersson på hemman nr 4. Död som änka 1823-01-23 i lungsot, 47 år gammal.

 

60 Mmmff Anders Kristoffersson f. 1745-12-08 i Niemisel. Bouppteckning efter honom 1812-10-28. Gift med Maria Hansdotter 1776-12-08.

Barn:

Kristoffer f. 1777-12-28, gift med Kerstin Persdotter, bouppteckning efter henne 1788-12-28,

Kristina f. 1779-08-17, gift med bonden David Johansson i Niemisel,

Hans f. 1782-07-12, död 1783-05-03,

Anders f. 1786-09-28,

Nils f. 1795-01-10 (ana nr 30).

 

61 Mmmfm Maria Hansdotter f. 1758-01-10 i Böle, Råneå förs. Bondedotter från Böle nr 1. Död 1817-06-03 i Niemisel (Bouppteckning efter henne 1817-09-03).

 

 

62 Mmmmf Jöns Persson Hvit Soldat och bonde f. l769-07-30 i Prästholm, död 1824-05-09 i Degersel. Gift 1794-07-07 med ana nr 63. Begravningsboken uppger att dödsorsaken var kolik.

Barn:

Brita Kajsa f. 1795-06-12 (ana nr 31),

Anna f. 1799-12-01, död 1820-08-14 i lungsot,

Jon Peter f. 1797-09-11, död 1848-02-02,

Maria Elisabet f. 1804-11-28, död samma dag.

 

Drängen Per Jönsson blev, enligt generalmönsterrullan 1789, då Västerbottens Regemente låg i Finland, insatt som soldat i Livkompaniet på roten Hvit i Degersel den 1 mars 1789. Han var då 20 år. Finns kvar vid regementet vid generalmönstringen 1805 i juli.

 

63 Mmmmm Brita Andersdotter f. 1764-03-29 i Sörbyn, död 1836-05-03 i Degersel. Bondedotter från Sörbyn.

 

 


 

Led VII nr 64-127

 

64 Ffffff Olof Jakobsson f. 1684-01-06 i Rånbyn. Död 1750-01-13 av bråck. Bodde först i Rånbyn, flyttade sedan till Jämtön där han avled. Hans hemman där var Jämtön nr 6.

Barn:

Jakob f. 1712-02-20 i Rånbyn,

Karin f. 1713-04-23 i Rånbyn,

Olof f. 1715-08-06 i Rånbyn,

Kristoffer f. 1719-10-12, död som liten,

Isak f. 1722-11-05, gift med Anna Jönsdotter 1752-12-01,

Brita f. 1725-05-05 i Jämtön, död 1727-04-30,

Anna f. 1729-02-22 i Jämtön,

Erik f. 1730-09-08, död 1731-07-09 i Jämtön,

Johan Olofsson Löja f. 1732-05-15 (ana nr 32),

Margareta död 1743-02-21 i Jämtön {inte funnen i födelsebok eller dödbok}.

 

 

65 Fffffm Anna Olofsdotter f. 1687-02-14 i Smedsbyn, Nederluleå. Död 1759-04-18.

 

 

 

66 Ffffmf Lars Olofsson Sandberg f. o. 1699. Död 1742-10-02 i kriget i Finland (Wilmanstrand?).

Lars Olofsson är inte funnen i Råneå födelsebok. Däremot finns han i Hfl A1a:1 (katekismilängd) 1716-17 tydligt angiven som bror till bonden Anders Olofsson. Där finns även modern Margareta (se ana nr 133) och systern Kerstin. Brodern Anders har tagit över gården efter faderns, Olof Erikssons (se ana nr 132), död 1715-04-01. Brodern Anders Olofsson skrivs ut som soldat 1718 men då han är bonde blir han utbytt mot brodern Lars 1724-05-26. Ålder enligt GMR 1728: 27 år, -35: 34 år, - 40: 39 år och 1741: 40 år. Alltså enligt GMR född 1701. Men han borde han varit född minst ett år tidigare eftersom han hade en syster Margareta född 1701-03-13 och är inte noterad som tvilling till henne. Hans närmaste äldre syskon Karin föddes 1697-10-02. Karin finns inte i Hfl 1716-17, däremot finns systern Kerstin född 1695. Hon finns redan i Hfl 1715 men har tidigare varit i Luleå!

Barn:

Olof Larsson Löja f. 1725-10-03. Död 1758-04-25, i Tyskland. Troligen den Olof Löja som i Västerbottens Regementes generalmönsterrulla 1757 noteras som ogift Västerbottning, 29 år gammal med 10 års tjänstgöringstid samt kommenderad till Pommern 1757-09-12. Noteras 1759 som död 1758-04-25. Detta skulle betyda att båda far och son dog i krig.

Karin f. 1727-03-28,

Margareta f. 1731-04-24,

Anders f. 1733-07-03, död 1733-12-14,

Kristina Larsdotter f. 1737-04-15 (se ana nr 33),

Brita f. 1739-06-12, död 1740-03-23,

Maria f. 1741-01-12, död 1741-03-25,

Lars f. 1742-04-17, död 1742-07-23.

 

Ana nr 66 är tydligen den soldat Lars Sandberg som omtalas i Byströms Råneåbok, där Nils Henrikssons bouppteckning upptar en skuld till Sandberg avseende 1735 års rotelön.

 

67 Ffffmm Kristina Andersdotter f. 1702-01-26 i Jämtön. Död 1784-02-24 gift 1725-01-24 med ovanstående soldat Lars Sandberg. Död och begravningsboken meddelar: "Soldatänkan Christina Andersdotter Fanspets i Jämtön, född 1702-01-26 av bonden Anders Andersson och h. h. Karin i Jämtön, var 3 åhr jämt sängliggande och dödde av ålderdom den 24/2 1784"!

{Troligen beror namnet ”Fanspets” i dödnotisen på att rote 39 ”Sandberg” bytt namn till ”Fanspets” år 1763 och att Kristina därför felaktigt kallats för detta när hon dog 1784/UHL}.

 

68 Fffmff Jöns Jakobsson f. 1731-02-09 i Vitå. Död 1794-11-03. "Funnen död i sin båt eller drunknad på öppen sjö" enligt dödboken, 63 år gammal. Bonde i Vitå på hemman nr 11. Kallades tillsyningsman eller sexman. Under sina pojkår fick han vara med om en ohygglig upplevelse, då han under lek av våda råkade skjuta ihjäl en kamrat. Råneå dödbok:

”Anno 1745 Annan Dag Juhl el. th. 26 Dec. hände den olyckan at Per Olofssons son Pär i Hvitån hvars moder är Hustr. Margeta PersDr ibid. blev av Jacob Jönssons son, Jöns, 14 år gl., därstädes, sedan de om morgonen kommit efter den Allmänna Bönen, af våda ihjälskjuten i Per Ols gård, med 1 bössa, som 1 1/2 år ladd legat på åsarna i köket, utan att någonthera wisste theraf. Den döde ynglingen är födder år 1730 th.2 October." Han var således vid sin död 15 år. Råneå tingslags häradsrätt F 1:2 nr 20 (1795).

Bouppteckning efter Jöns Jakobsson finns (1795-01-02).

Barn:

Jakob f. 1754-07-10, död 1754-12-25,

Nils f. 1756-02-03, död 1823-06-21 i Vitå, bonde 67 år gammal, gift 1782-02-17 med bondedottern Elsa Johansdotter f. 1760-05-05 i Prästholm,

Jakob f. 1758-03-07 (ana nr 34),

Hans f. 1759-05-19, död 1760-02-18,

Jöns f. 1760-12-02, död 1760-12-20,

Anders f. 1762-07-09, död 1763-02-13,

Helena f. 1764-06-15, död 1783 av hetsig feber, 19 år,

Johannes f. 1769-03-01, död 1769-09-24,

Anna Elisabet f. 1771-03-28, död 1772-05-28,

Kristina f. 1773-08-11, död 1777-05-21.

 

69 Fffmfm Lisbet Nilsdotter f. 1729-02-12, död 1797-02-03. Gift 1753-11-27 med ovanstående ana nr 68. Var född i Niemisel. Hon var vid sin död 68 år gammal.

 

70 Fffmmf Lars Henriksson (Hindersson) f. 1733-01-01 i Svartbyn, Överkalix förs. Död 1810-12-28 i Vitå. Bonde i Vitå. Gift 1756-02-17 i Råneå med Karin Pålsdotter från Vitå.

Barn:

Henrik f. 1758-07-22, död 1758-08-02,

Lars f. 1759-10-04,

Karin f. 1760-10-27 (ana nr 35)

Elsa f. 1762-08-28.

71 Fffmmm Karin Pålsdotter f. 1720-06-24. Död 1811-03-01. Bouppteckningen 1811-03-12 visar att de ringa tillgångarna testamenterats till "sjötomannen" Jöns Jönsson i Vitå. Dottern Karin var då änka och bosatt i Lappträsk by i Karl Gustafs församling.

 

72 Ffmfff Johan Johansson f. 1695-01-07, död 1777-03-16. Bonde i Degersel(Sörbyn).

Barn:

Johan Johansson f. 1722-09-21, död 1809-10-17 i Degersel, gift 1) 1745-01-27 med änkan Kerstin Olofsdotter f. 1718-05-01, död 1751-03-16, gift 2) med Kerstin Jöransdotter f. 1725-09-02, död 1803-07-27. Han var bonde i Degersel(Sörbyn), fick där två barn med sin första hustru vilka dör i späd ålder samt 10 barn med sin andra hustru av vilka de flesta också dör unga,

Per Johansson Forsman f. 1723-12-24 (ana nr 36),

Anders Johansson f. 1726-04-24, död 1743-05-10 som ung dräng i Degersel,

Daniel Johansson Hvit f. 1729-01-01 i Sörbyn, dör 1758-09-08 som soldat troligen vid Ferbellin, gift 1754-01-14 med Margareta Eriksdotter,

Brita Johansdotter f. 1732-07-02, dör 1753-12-21 som ung piga i Sörbyn.

 

73 Ffmffm Ella Persdotter f. 1688-05-01 I Sörbyn. Gift 1721-12-10 med ana nr 72. Död 1766-03-02 i Sörbyn, 78 år gammal.

 

 

 

74 Ffmfmf Lars Larsson f. 1725-11-17 i Degersel. Död 1795-08-16 i Sörbyn. Bonde. Barn:

Lars f. 1749-03-09,

Anna f. 1751-08-22 (ana nr 37),

Karin f. 1754-10-24, död 1756-04-05,

Elsa f. 1757-09-14,

Maria f. 1760-03-24, gift med unge Per Persson i Lappträsket,

Jöns f. 1764-05-04,

Katarina f. 1767-10-06, död 1770, begravd 2:a juni.

 

Lars Larssons föräldrar brukade hemman nr 4 i Degersel.

 

75 Ffmfmm Dordi Mårtensdotter f. 1725-08-26 i Orrbyn, gift 1747-12-07, död troligen 1787. Bouppteckning efter henne 1788-01-04.

 

76 Ffmmf Okänd.

77 Ffmmm Okänd.

 

78 Ffmmmf Hans Nilsson Blanck f. 1727-12-13. Död 1811-08-28 83 1/2 år gammal. Soldat i Degersel. Gift 1749-03-27 med ana 79. Tillhörande Livkompaniet vid Västerbottens Regemente fick Hans Nilsson Blanck se mer än ett ohyggligt krig i ansiktet. Hans tjänstetid blev mer än 23 år och sträckte sig från 1745 till 1768 och omfattade Finska Fälttåget med det stora nederlaget vid Villmanstrand samt det utdragna Pommerska kriget med slaget vid Fehrbellin, där liksom tidigare i Villmanstrand många västerbottningar fick dö. Som 18-åring gick han ut första gången.
Ur 1759 års generalmönsterrulla kan vi läsa:
"Hans Nilsson Blanck förkommen vid slaget vid Feerbellin 28/9 1758" "Fången 1758". År 1760:"Hans Nilsson Blanck 35 åhr, 18 års tjänst". År 1761: "Hans Nilsson Blanck, 19 års tjänst-34 åhr, sitter fången". År 1768 finns han med för sista gången. Då sker mönstringen på Näsby hed vid Kalix den 14 september; "Hans Nilsson Jernhatt (tidigare Blanck) Västerbottning, 40 år, 23 1/2 års tjänst Presens (=närvarande). Sjuklig av fel i höften, får avsked". Underligt nog noteras inte här, som brukligt var för de flesta andra avdankade soldaterna med lång tjänstgöring, att han rekommenderades till underhåll. Vi hoppas att han fick ett sådant. Men vad som utdelades var ofta sporadiskt och i ynkligt små portioner.

Hans Nilsson skulle dock leva i 40 år till. Hans son Olof fick också gå ut i fält, liksom hans måg, dottern Annas man Carl Åbom Stare. Den senare fick sitt avsked då han låg dödssjuk på ett fältsjukhus i Finland, behäftad med stark lungsot. Hans dödsdatum står inte i några rullor, men husförhörslängden har en notering 1789, där det står att han dött detta år. Även dottern Elisabets make Erik Bläckt fick gå ut i fält. Likaså dottern Marias man soldaten Johan Snar som dog i Finland.

Barn:

Olof f. 1749-03-27, död 1750-04-25,

Karin f. 1750-08-26,

Kerstin f. 1752-04-06,

Elisabet f. 1756-01-28, gift med soldaten Erik Bläckt,

Anna f. 1758-02-03 (ana nr 39),

Maria f. 1764-01-03, gift med soldaten Johan Snar som dör 1808-09-03 i Finland,

Helena f. 1766-01-15.

79 Ffmmmm Lisbet Olofsdotter f. 1725-11-25, död 1809-11-28.

 

Bouppteckning 1802-03-11 (Råneå tingsrätt) hos avskedade soldaten Hans Blanck och hans hustru Lisa Olofsdotter i Kvarnheden, Degersel till rättelse mellan dem och deras nu antagne förgångsfolk, dottern Lisa Hansdotter och hennes man, tjänstgörande soldaten Eric Bläckt ifrån Niemisel. Fadern uppgav boet och avlöp som följer …

Behållningen sedan makarna undantagit sin del blev 49 riksdaler 30 skillingar. Av den upptecknade egendomen överlämnade Hans Blanck och hans hustru Lisa Olofsdotter såsom frivillig gåva med varma händer till deras dotter Lisa och mågen Bläckt för evinnerligen ägo och att efter behag disponera utan allt eftertal och summan avföres således med 49:30 (Riksdaler).

Därefter förklarade Blanck samt deras hustru att enär de bägge genom döden avlidit så skall … deras måg Bläckt eller hans arvingar även enskilt äga allt vad Föräldrarna i Kreatur och …

undantagit på livstid, utom den antecknade tjäran, den Blanck själv försäljer och därmed betalar alla sina skulder. Likaledes skall Bläckt äga allt vad som finnes förglömt vid bouppteckningen av svärföräldrarnas bo och den i år tillämnade tjärtillverkningen skall delas till hälften av svärfadern och mågen Bläckt. För övrigt skall Blancks och dess hustrus Lisa Andersdotters underhåll för deras övriga livstid anginge, så skulle därmed förhållas enligt särskild avhandling rörande krononybygget Kvarnheden till orygglig efterlevnad betygas och försäkras, Kvarnheden den 11 mars 1802.

Hans Blanck Lisa Olofsdotter

Eric Bläckt

Att så vara överenskommet, deldt och beslutet intyga Dag som ovan

Johan Bergdahl                      Nils Johansson

Sockenskrivare                     Nämndeman

                 Fattigandelen betald intygar

                          West-Euren (pastor)

 

 

80 Fmffff Matts Göransson f. o. 1710 i Vörå, Finland. Död 1796-07-29. Från Österbotten, Finland. "Från Östra sidan och Wöhrö socken" enligt Råneå kyrkböcker Brukskarl,(kallad mästare i husförhörsboken). Anställd vid Meldersteins bruk i Råneå i samband med brukets igångsättning omkring 1740. Gift med Anna Mattsdotter 1737-07-24. Båda var från Rekipelto by. Matts Göransson återvände till Finland och bosatte sig i Oravais år 1785. Han var då änkeman. Flyttningsbetyg utfärdat av kyrkoherde West-Eurén enligt avskrift tillsänd av skolrådet Sakari Helle, Oulu, Finland.

Barn:

Anna f. 1737-10-18 i Vörå, Österbotten. Gift 1771-02-09

med arbetskarlen vid Meldersteins bruk sedermera "inhysesman" i Böle Daniel Larsson Boström f. 1744. Enl. bouppteckning avled Anna Mattsdotter i dec.1809 just när det förödande "finska" kriget ebbat ut,

Maria f. 1738-12-03 i Vörå. Död 1740-03-06 ibidem,

Mattias f. 1740-04-01 ibidem. död 1740-04-04 ibidem,

Johan Renbäck f. 1741-06-14 i Melderstein (ana nr 40)

Lisbet f. 1744-11-29,

Gabriel f. 1747-09-08, död samma år,

Brita f. 1749-02-15. Gift 1777-02-20 med hammarsmeden Jonas Holmström f. 1751-03-04, död 1808-12-14. Makarna bodde först i Melderstein, men flyttade 1779 till Kimo Bruk i Oravais, Finland. Britta avled i Kimo 1823-12-07,

Jakob Renbäck f. 1755-08-06 i Melderstein. Död 1808-05-21. Gift 1785-01-09 med Kristina Kullberg f. 1760. Död 1808-02-24. Masmästaredotter från Strömsund, Råneå. Jakob Renbäck var hammarsmedsmästare vid Melderstein.

 

Matts Göransson är stamfader för släkten Renbäck i Råneå. Man ser hans namn skymta i bergstingsprotokollen, bl.a. som vittne till ett fylleri slagsmål, som han själv inte deltog i.

 

81 Fmfffm Anna Mattsdotter f. 1709 från Rekipelto by, Vörå, Finland. Död i Melderstein 1781-02-25.

En Matts Mattsson från Malax finns antecknad i Råneå förhörsbok på samma ställe som Matts Göransson och Anna Mattsdotter år 1740. Detta kan vara en broder eller möjligen fadern till Anna. Omkring 1741 finns vid Meldersteins bruk även en Hans Mattsson. År 1751 när Hans Mattssons och Anna Jönsdotters son Hans föddes fanns som faddrar bl.a. skeppsbyggmästaren Johan Simonsson från Sandbacka och Matts Jakobsson från Kronoby, Finland. År 1763-66 kallas denna Anna "änka". De sistnämnda raderna är skrivas som ledtrådar för vidare forskning (Joëlson).

 

82 Fmffmf Henrik Hansson Holst f. 1707-03-10 i Norrhammar, Heds förs. Västmanland. Död 1783-02-06 i Melderstein "Tärd av långsam sjukdom. Niutit fattigdel i församlingen och äntel, av håll och stygn död den 16 febr, om morgonen kl 6, lefvat 76 år."

Blev moderlös vid 11 års ålder och fick styvmor 2 år senare. Vid sitt giftermål (i Hed förs.) 1732 kallas han "gesäll", 1740-47 "mästersven". Bodde fram till giftermålet i Norrahammar, flyttade före 1738 till Berenshammar, Heds förs., där han i mantalslängden 1742 står skriven "vid nedre hammaren", flyttar 1743 till Karmansbo i samma församling, sedan, troligen 1746 men senast 1747, till Gisslarbo i Malma förs. Till Råneå kom han senast 1752 som smed vid Meldersteins bruk (kommunionslängden). I bergstingsprotokoll 1760-10-29 kallas han mästersven. Han var då 53 år. Den 7 april 1767 noteras "Av järnkontorsmedlen tilldelades gamla och bräcklige hammarsmederna Nils Köhler och Henric Holst 12 daler kopparmynt". Tydligt är att Henrik Holst aldrig blivit antagen till mästersmed. Vid Melderstein hade den praxisen varit gängse att man inte varit tvungen att avlägga varken mästersven- eller mästareprov, utan bruksägaren Meldercreutz hade själv utsett dem, ett oskick som smederna protesterade mot och fick ändrat så att smedsålderman utsågs och prov skulle ske och orlovssedlar utfärdas som på andra bruk var stadgat.

Av bergstingsprotokollen framgår att Henrik Holst då och då tilldelats medel ur hammarsmedslådan, en inrättning som utgjorde en slags försäkring som stöd på ålderns dagar. Och som dödsnotisen meddelar fick han bidrag, "fattigdel" av församlingen.

Smedjorna var dragiga, med en olidlig hetta intill härden och vinterköld i vrårna. Arbetet var tungt och arbetsdagen lång. Lungsot och värk gjorde att många av smederna åldrades eller slet ut sig tidigt. Detta framgår av död- och begravningsböckerna. "Gamla och förlamade" kallas de ofta i bergstingsprotokollen, när de tilldelas medel ur hammarsmedslådan. I regel är de 50-60 år, när de börjar få bidrag. Henric Holst var 6o år, hammarsmeden Nils Köhler var vid samma tillfälle 57 år, Eric Riström var 63 år, Johan Renbäck f. 1741 var 57 år o.s.v. Naturligtvis var förhållandena lika för alla andra bruksarbetare, men de hade ingen hammarsmedslåda att ty sig till.

Barn:

Anna f. 1733-06-10 i Norrahammar, Heds s:n, troligen identisk med "Henrik Holts lilla dotter från Bärenzhammar” som begravdes 1734-11-17,

Petter f. 1735-09-24 i Bernshammar, Heds s:n, död 1746-04-07, endast 10 år gammal men med goda vitsord i dödnotisen, familjen bodde då i Norrahammar Heds s:n,

Anna Kristina (Anna Stina) f. 1738-12-19 i Bernshammar, gift 1784-02-05 med dagsverksfogden vid Melderstein, Olof Olofsson, född 1747 i Dalarna, död 1816-01-28 i Melderstein (Bouppteckning efter honom april 1816). Före giftermålet Anna Kristina ett barn, dottern Kristina med smedsdrängen Johan Saxholm. Något giftermål blev inte av då, utan först när hon var 45 år med Olof 0lofsson. Anna Stina kom med föräldrarna till Melderstein omkring 1752. Hon avled 1816-01-17 i en ålder av 75 år "av slag".

Katarina Elisabet f. 1741-10-30 i Bernshammar. Död 1790-12-14 i Melderstein, gift 1764-11-12 med blivande hammarsmeden Erik Larsson Stenström f. 1739-02-17 i Prästholm, död 1797-04-18 56 år gammal i Melderstein, kallas då hammarsmedsmästare,

Maria Elisabet f. 1744-12-01 i Karmansbo, Heds s:n (ana nr 41),

Helena f. 1747-10-01 i Gisslarbo, Malma s:n (ana nr 47).

 

Enligt Grimberg: Svenska folkets underbara öden del III samt Pehr Pehrsson: "Ur Österby bruks historia" var släkten Holst av vallonsk härkomst.

[Är även ana nr 94]

 

83 Fmffmm Magdalena Johansdotter f. 1708-10-25 i Gunnilbo s:n i Västmanland som dotter till Johan Eriksson. Malin dör 1784-04-20 i Melderstein. Råneå dödbok meddelar: ”April d.30 Begrofs Hammarsmedsmästare Enkan Malin Holst. Född på södra orten 1708 af Bönder och Bergsmansfolk. Gift omkring 20:e året". (24 år). Gift med Henric Holst 1732-10-12 i Heds s:n Västmanland. Som synes avled Malin ett år efter det att maken dött, 76 år gammal.

[Även ana nr 95]

 

84 Fmfmff Erik Eriksson f. 1700 i Rödupp, Överkalix församling. Bonde och nämndeman. Död 1769-04-12. Gift 1) med Karin Jocksdotter (se ana 85 nedan), 2) med soldatänkan Brita Spigg, Nybyn, Överkalix f. 1707, död 1773-08-26. Vigseln med den senare hustrun 1756-07-24, Brita Spigg var enligt dödbokens 64 år vid sin död.

 

Barn:

Erik f. 1720-02, död 1785 . Gift med Brita Blomstedt f. 1721 i Nybyn,

Jöns f. 1722-05,

Kerstin f. 1724-01 g. m. Olof Eriksson, Korpilombolo,

Henrik f. 1730-04-24, död 1775-01-25, 44 år och gift bonde i Brobyn, Luleå landsförs. Gift med Karin Jönsdotter, de fick 8 barn varav 4 dog unga,

Karin f. 1733-01-31, gift 1756 med Anders Larsson, Rödupp,

Nils f. 1736, Soldat, Död 1758-06-04 i krigstjänst i Pommern,

Abraham f. 1738-02-15 (ana nr 42),

Mikael f. 1740-12-09,

Johan f. 1742-11-14, död 1810, gift 1765 med Katharina Persdotter, Strömsund.

 

85 Fmfmfm Karin Jocksdotter f. 1699 i Kengis (Jock), döpt 1699-04-01 i Överkalix församling där fadern var bonde. Död 1756-02-01 "Lungsot".

 

86 Fmfmmf Anders Jönsson Reen f. 1709-04-17 i Vittjärv där fadern var soldat liksom han själv. Soldatroten Reen låg i Vibbyn, Luleå landsförsamling (nu Nederluleå). Anders Jönsson Reen avgick med döden vid Willmanstrand, Finland 1741-08-23.

Anders Jönsson antogs som soldat 1732-03 på roten 121 ”Reen” i Vibbyn och blev kommenderad till Finland 1739-09-23. I födelseboken för Jöns som föddes i 1740-06-20 är fadern soldaten Anders Jönsson Reen, modern hustru Karin Andersdotter i Vibbyn. Dopvittnen var: Gunnar Gunnarsson, Nils Andersson, hustru Dordi Hansdotter, pigan Karin Olofsdotter samtliga från Vibbyn. Anders var redan borta i kriget sedan nästan 9 månader och får inte se sin son.

Barn:

Anders f. 1733-02-02,

Kristina f. 1734-11-13, g. m. Olof Hansson i Degervattnet,

Karin f. 1738-01-19 (ana nr 43),

Jöns f. 1740-06-20, död 1744-12-23.

 

87 Fmfmmm Karin Andersdotter f. 1708-08-09 i Vibbyn, Luleå landsförs. Gift 1) 1732-11-20 med ana nr 86. Gift 2) 1752-10-31 med Gunnar Gunnarsson f. 1704 i Skatamark, Luleå lfs. Han antogs som soldat på roten Reen 1721-09 men blev utbytt 1728-07-28 mot brodern Olof Gunnarsson och kallas sedan bonde och nybyggare. Han uttas dock på nytt till soldat 1742-12, Men får avsked 1744: 40 år 1 3/4 års tjänsteår. Västerbottning. "är icke allenast hemmansbrukare hwarwid han är oundgiänglig utan och för detta casserad samt nu funnes hafwa fel i högra armen och derföre förafskiedat warder, och rotan stående vacant.". Makarna flyttade till dotter/styv dottern Karin och mågen Abraham Eriksson i Degervattnet där Gunnar Gunnarsson dog 1778. Bouppteckning efter honom 1779-03-10.

Karin Andersdotter dör 1795-05-05, i dödboken ”ifrån Degervattnet Råneå död av ålderdom 100 år gammal”. Ålder tagen till i överkant. Hon blev dock nästan 87 år. Hon kallas i dödboken "nybyggaränkan Chatarina Andersdotter".

 

88 Fmmfff Anders Fellenius f. 1704-03-05 i Ljusnarsberg, Nya Kopparbergs förs. Västmanlands län. Död 1763-08-30 i den s.k. uppsalafebern i Rånbyn, Råneå förs. Bruksinspektör vid Meldersteins bruk. Han var son till kyrkoherden i Ljusnarsberg, Johan Fellenius och dennes maka Helena Gustava Elvia. I Ljusnarsbergs husförhörsbok har noterats att han rest till Nora den 27 nov 1722. Detta var efter faderns död. Anders kallas då bokhållare. Det kan noteras att fadern, kyrkoherden även drev ett bergsbruk, vilket väl gjorde att sonen kom in på den banan. Anders kom i egenskap av bruksinspektör till Kengis bruk i Norrbotten, där han kunde uppvisa fullmakt för sin befattning utställd av Västerbottens Bergsbruks Direktörer, dagtecknat i Stockholm 1737-11-23. Vid bergstinget i Junosuando avlade han tillsammans med direktören Abraham Steinholtz sexmannaeden. Detta av den l7: den juli 1739. Som ordförande vid tinget satt bergmästaren Seger Svanberg bosatt i Kalix. (Dennes grav och gravhäll med gjutna bergsmansbilder finns i Kalix.)

Ur bergstingsprotokollen kan man kanske skapa fram konturerna av denne anfader även om det ofta är lagar och bestämmelser som gäller och inte personens egna ambitioner och tänkesätt som kommer fram. I en artikel i "Norrbotten" av år 1931 skildrar Hugo Lindgren ett bergsting från 1739. I ett mål har bruksinspektören Fellenius angivit en bruksfogde, Frantz Servio för att han bärgat odugligt hö till hästarna på bruket med den påföljden att två av dem dött. Inspektören påstod att ännu fler hästar rönt samma öde om icke inspektören ordnat så att övriga hästar hämtats till Kengis, där de fick bättre foder. Det framkom att bruksfolket bärgat sitt eget hö före brukets. Servio pekade på det myckna regnandet när brukets ängar skulle skördas. Det slutade med att en stalldräng fick uppsikt över slåttern på det att brukets folk skördade brukets hö först vid 5 dalers silvermynt i vite.

Det talas i bergstingsprotokollet om "den nitiske inspektören", men också om bruksfogen Servios fylla i tjänsten. Fellenius hade nog fog för sig när han anmälde bruksfogden.

I Pajala kommunionslängd förekommer han första gången tillsammans med sin hustru 1738-10-15 och sista gången 1746-11-02.

Sin bruksinspektorsbefattning i Melderstein börjar han troligen 1747. Vid vigseln i Kalix 1748-01-03 med sin andra hustru, Katarina Hägg, finns inte noterat var han är bosatt, men i början av 1748 finns de noterade i Råneå kyrkböcker. Här kan inskjutas att Katarina Hägg finns noterad i Pajala kyrkböcker som dopvittne tillsammans med inspektören Anders Fellenius den 15 sept. 1746, alltså samma år som hans första hustru avled. Bruksinspektorsbefattningen i Melderstein innehade han i 15 år fram till sin död. Sedan 1752 hade han sin bostad i Råneå på nr 4 (nr 6 i Al:4). I Råneå kyrka finns en mässingslampett skänkt av Anders Fellenius samt en skänkt av hans andra hustru.

När Fellenius avled fanns enligt bruksägaren Jonas Meldercreutz en del ouppklarade transaktioner som gjorde att han instämde sterbhuset till bergstinget. Processen kom att pågå i 15 år. Meldercreutz fick slutligen pruta på sina anspråk till ett minimum. Den långa processen måste ha varit mycket kännbar för inspektörens hustru och barn. Flera av barnen var vid faderns frånfälle underåriga.

Anders Fellenius var gift 2 gånger.

Gift 1) med Elsa Beata Stuart (ana nr 89), med vilken han hade följande barn:

Helena döpt 1738-05-10 i Ljusnarsbergs s:n, gift med bruksinspektören vid Jönsarbo, Anders Wessling,

Gustava Johanna gift med rustmästaren vid Löfångers kompani Per Nordborg,

Eva Beata, fanns med vid sterbhusprocessen,

Susanna, död som barn,

Brita, f. 1742 död 1742-07-29 (4 mån och 3 veckor gammal)i Kengis, Pajala s:n,

Anders (Andreas) f. 1746-01-28 (blev moderlös dagen efter) i Kengis, Pajala s:n, död 1784-01-03  Bruksbokhållare i Kengis och Junosuando (ana nr 44).

 

Gift 2) med Katarina Hägg (ana nr 101) med vilken han hade följande barn:

Johan Fellenius f. 1748-10-12 i Melderstein, död 1804-07-24. I unga år bokhållare i Kengis senare Rådman och stadsnotarie i Torneå där han avled ogift. Hos honom fick modern Katarina Hägg sin fristad på gamla dagar. Stod fadder i Råneå 1770-01-18 och kallades då skrivare.

Gustaf Fellèn f. 1752-05-19 i Råneå.(Ana nr 50),

Olof Fellenius (Olaus) f. 1754-09-11 i Råneå. Död 1814. Bruksinspektör i Bergsund. Gift med en Margaretha död 1839,

Jonas Fellenius (Roth) f. 1756-08-23 i Råneå. Bodde en kortare tid i Kengis, där han hade sin halvbror Andreas. Senare fanns han en tid hos brodern Johan i Torneå varefter han uttogs till soldat med rotenamnet ”Roth” i Böle. Gift 1) med Greta Persdotter Öberg, f. o. 1755, död 1809-05-27.  Gift 2) 1826-12-17 med Lisa Kajsa Nilsdotter f.1782-08-09. Han var 74 år vid den senare vigseln och avled 1843 enligt husförhörsboken. Dödboken har intet att meddela om detta. Som soldat var Jonas med i Gustaf III:s olyckliga krig i Finland då många av Råneås soldater insjuknade och dog. Även han låg sjuk enligt generalmönsterrullan 1790 där det noterats "sjuk i Korpi".

Sara Maria Fellenius f. 1758-10-26 i Råneå. Flyttade från Råneå 1777.

Anders Fellenius hade med Katarina Hägg ytterligare fyra barn döda i späd ålder:

Fredericia f. 1748-12-14 död 1749-12-14,

Petrus f. 1751-01-08, död 1751-06-09,

Brita Katarina f. 1760-03-07, död 1760-03-21,

Fredrik f. 1761-08-26, död 1761-09-15.

Vidare en dödfödd dotter 1760-03-07.

[Ävan ana nr 100]

 

89 Fmmffm Elsa Beata Stuart f. 1709-04-23 i Stavnäs socken, Västmanland. Födelseorten bör vara Nääs. Död 1746-01-29 i Kengis, Pajala församling i Norrbottens län. Fadern, Kapten Hans Stuart (ana nr 178), var anställd vid Närkes och Värmlands regemente. Elsa Beata avled i barnsäng när sonen Andreas var endast en dag gammal. Då hon ännu var en liten flicka om 4 år, blev hennes far fången i kriget i Tyskland 1713-05-16 (Tönningens kapitulation) och satt fången i tre år. Vid omkring tio års ålder förlorade hon sin far, och ett år därefter fick hon styvfar då modern Elisabet Margareta Örnström (ana 179) gifte om sig.

90 Fmmfmf Johan Johansson Groth (d. y.) f. o. 1720, död 1779-04-21 av "hetsig febersjukdom lefvat i 59 åhr och en månad". Kom från Åmots bruk till Melderstein som en av de första vid detta bruk år 1740 tillsammans med fadern och var då omkring 20 år. Vid Melderstein fanns då, enligt kommunionslängden följande personer: Direktören Steinholtz, skrivaren Steinholtz, Erik Renman, masmästare Jan Groth och sonen Johan, pigan Maria Johansdotter och bälgmakare Jan Vertin.

Fyra år senare, vid giftermålet och ännu 1749 kallas han mästersven vid bruket. Blev sedan hammarsmed eller stångjärnssmed. Gift med Ella Andersdotter som var änka vid vigseln.

Barn:

Johan f. 1745-06-28, död 1745-06-08, 5 veckor gammal.

Anders f. 1745-06-28, död 1824-03-24 i Orrbyn. Smedsålderman Gift 1) 1771-11-24 med Kristina Jönsdotter Bröms, 2) 1796-11-11 med Anna Stina Hansdotter Ahlqvist, f. 1754-05-17 i Rånbyn, död 1828-04-03 i Melderstein,

Fredericia f. 1749-11-30. Död 1750-05-25,

Maria f. 1751-07-14 (ana nr 45).

 

91 Fmmfmm Ella Andersdotter f. 1709-01-02 i Prästholm, död 1796-04-01 i Melderstein. Vid vigseln 1744-11-11 med Johan Groth var Ella änka efter soldaten Jöns Bäck som 1741-08-23 stupat vid Villmanstrand i finska kriget. Han var född 1709-11-15 i Jämtön. I detta första äktenskap hade hon följande barn:

Nils Jönsson Bäck f. 1737-10-18 gift 1766 03-09 med Katarina Saxholm.

Elsa Jönsdotter Bäck f. 1735-09-23 gift med bruksbokhållare Erik Wahlberg. Hon avled 1774-06-02,

Anna Jönsdotter Bäck f. 1740-02-27, död 1803-10-04 vid Kemi bruk. Gift 1771-02-03 med Per Nilsson Holmström f. 1748-03-07. Död 1796-12-17 vid samma bruk.

 

92 Fmmmff Anders Hansson f. o. 1705 (födelseboken har luckor 1704-05). Död 1785-05-13 ”Gamle bonden Anders Hansson i Vibbyn 83 år”. Bonde i Vibbyn i dåvarande Luleå socken.

Kända barn:

Hans f. 1730-12-29, död 1731,

Hans f. 1732-04-22,

Anders 1734-03-03,

Olof f. 1735-08-08,

Per f. 1740-02-10, död 1740-06-22,

Brita f. 1743-05-08,

Isak f. 1746-04-6 (se ana nr 46),

Lisa f. 1747-10-09, död 1747-12-22,

Anna f. 1749-03-18,

Karin f. 1754-11-12.

 

93 Fmmmfm Lisbet Knutsdotter f. 1709-02-25 i Skatamark, Luleå socken. Gift 1730-02-02 med Anders Hansson (ana nr 92). Död 1765-04-17 av ”vattusot”, hustru ”Elisabet Knutsdotter” 50 år.

 

94 Fmmmmf Henrik Holst, anförlust samma som nr 82.

95 Fmmmmm Malin Johansdotter, samma som nr 83.

 

96 Mfffff Samuel Andersson Rosenius f. 1720-05-21 i Rosvik. Piteå landsförsamling (nuvarande Norrfjärdens förs). Död 1779-04-19 i Råneå. Kyrkoherde där. Inskriven som student i Uppsala 1742-09-28. På kallelse av prosten Sollander i Piteå, blev han adjunkt där. Prästvigd i Uppsala 1745-06-28, utnämnd till komminister i Burträsk 1754- 04-20, där han bodde på Hedegården, Åbyn. Predikade vid prästmötet i Piteå febr. 1769. Blev utnämnd till kyrkoherde i Råneå samma år. Tillträdde befattningen 1770-05-01. Enligt Byström i Råneå sockens historia var Rosenius "en herde som verkade till församlingens fromma. Mellan raderna i räkenskapsböcker och husförhörsprotokoll skymtar bilden av en harmonisk och varmhjärtad herde som anspråkslöst och troget slet ut sig i kyrkan tjänst". Han begrovs i Blixska graven i kyrkans kor den 2 maj. Någon släktskap synes icke föreligga mellan ovanstående och fosterland stiftelsens grundare, Carl Olof Rosenius. Dennes fader var liksom Samuel Rosenius född i Rosvik, var statskyrkopräst och hade varit i tjänst på samma platser, i Kalix, i Råneå och i Burträsk. Bouppteckning efter Samuel Rosenius 1779-07-12. Ur ett tingsprotokoll okt 1760 i Kalix finns följande vittnesuttalande: Anna Charlotta Grahn, kyrkoherdedotter i Kalix som senare gifte sig med skräddaren Israel Danberg i Luleå skulle ha ingått äktenskap med sedermera kyrkoherden i Råneå Samuel Rosenius. Denne avbröt förbindelsen Anna Charlotta och betalade i stället i förlikning 900 daler kopparmynt, när det hela gick om styr.

 

97 Mffffm Sara Rehn f. 1719-02-22 i Öjebyn. Länsmansdotter. Med Sara Rehn knyts släkttrådarna samman med två birkarl släkter, Rehn och Kråka (Moderns namn var Maria Kråka). Gift 1754-11-24 med Samuel Rosenius. Hon avled 1793-08-09 "i kolik efter en mycket berömlig levnad". Blev alltså 74 år gammal.

Om kyrkoherde Rosenius och hans familj står en del att läsa om i Råneå sockens historia av Engelbert Byström. Där har man dock helt tappat bort sonen Samuel.

 

Samuel Rosenius och Sara Rehns barn:

Karl Anders f. 1755-10-01 i Burträsk (ana nr. 48)

Elias f. 1757-03-21 i Burträsk, Vb län. Död 1808-05-03 "i vattusot". Han var ogift och står antecknad som "fattig" i husförhörsboken. Tydligen bodde han hos sin broder Carl Anders, eftersom han i husförhörsboken står upptagen tillsammans med dennes husfolk.

Johan Rosén f. 1758-08-13 i Burträsk. Död 1808-12-13 i Torneå. Blev sergeant vid Västerbottens regemente 1732. Han hade tidigare tillsammans med sin broder Karl Anders studerat vid den filosofiska fakulteten i Uppsala. Inskrevs vid universitetet 1776. 1 bouppteckningen efter fader kallas han "filosofie studerande", vilket betyder att han, liksom brodern, i tre år bedrivit studier vid universitetet. Till handledare i Uppsala hade de adjunkten, sedermera prosten i Luleå församling Isac Nordmark, som även han bedrev studier där. Enligt Bygden i HSH följde han dessa ungdomar till Uppsala.

År 1795 den 8 juli får Johan Rosén avsked från tjänsten, men vid 1808 års krig ryckte han in igen och finns upptagen som fänrik, den 13 mars, kom i tjänst 6 april, insjuknade där som så många andra och avled 18 dec. Johan Rosén var som sergeant bosatt i Bensbyn samt senare i Gammelstad i gården nr 37,senare kallad järnhandlar Smaltzs gård. Var gift med Katarina Eriksdotter Ruth f. 1767-09-12 i Bensbyn, död 1837-02-25 hos dottern Johanna Ulrica.

En son, Erik Samuel, blev även han militär och deltog i 1808 års krig. I regementets räkenskaper finns i en avlöningslista noterat: "Andre föraren Erik Samuel Rosén har avvikit till Ryssland 6 dec. 1812." I hustruns dödsnotis står "Afvikne fouriren Eric Roséns maka".

Samuel Rosén f. 1763-05-20 i Åbyn, Burträsk, där fadern då var komminister. Blev volontär vid Vb Regemente 1781-03-01 och tog avsked som premiäradjutant 1795-07-08. Liksom brodern Johan ryckte han in igen krigsåret 1808. Han konstituerades till fänrik vid regementets lantvärn i mars som chef för 2: kompaniet. Kommenderades att exercera kvarvarande manskap ur lantvärnet och bevaka ryska fångar i Torneå. Var från år 1795 till sin död bosatt i Börjelslandet. Gift 1785-10-01 med Maria Pålsdotter Holmström från Börjelslandet. Hon död 1851, Samuel Rosén avled 1834-05-30.

Gården i Börjelslandet finns ännu kvar, fast ombyggd. Den kallas nu "issi tants". Namnet var tidigare "issi adjutants" men har med tiden förvanskats. Fru Gertrud Burman i Börjelslandet har för undertecknat berättat att hennes mormor född 1826 till Gertrud omtalat att denna "adjutant Rosén" på äldre dagar gått omkring i en lång fotsid rock med gördel om midjan. Han var mycket fattig och brukade till sin fiskfångst tigga sig "en droppe mjölk till sin fisksås". En rysk bajonett har hittats på gårdens ägor. År 1969,då undertecknad besökte gården bodde Johan Öman där.

I Västerbottens regementes historia kan man läsa om Samuel Rosens bedrifter under Gustaf III:s krig med Ryssland 1788-89.

 

98 Mfffmf Per Jönsson Bröms f. 1722-12-10 (Peder i födelseboken), död 1807-04-10. Sockensnickare, gift 1751-10-06 i sin födelseort Råneå. Bouppteckning finns bevarad (Råneå tingslags häradsrätt Fl:2 1796).

Barn:

Anders f. 1752-08-08, död 1752-08-20,

Jöns f. 1753-10-05, död 1820-10-25, smed 87 år,

Elisabet Katarina (Lisa Kajsa) f. 1756-03-22,(ana nr 49),

Gustava Johanna f. 1761-01-19, död 1761-01-30,

Barbro Kristina f. 1762-07-23, död 1780-12-10, sockensnickare Per Bröms dotter, 18 år,

Elias f. 1765-10-03, rustmästare, musikant gift 1) 1795-04-21 med Katarina Nilsdotter f. 1775-02-09, död 1800-09-27, 2) med Lisa Greta Eliasdotter,

Dödfödd dotter f. 1769-02-12, begravd 1769-02-14,

Per f. 1770, ej funnen i födelsebok, död i mars 1775, begravd 1775-03-26, 5 år gammal.

 

99 Mfffmm Barbro Mikaelsdotter Konst f. o. 1728 i Kengis, död 1814 Hammarsmedsdotter.

 

100 Mffmff Anders Fellenius, anförlust se nr 88.

 

101 Mffmfm Katarina Hägg f. 1720-10-08 i Jokkmokk, komministerdotter. Gift 1748-01-03 med ana nr 100. Död 1788-05-15 i Torneå. Begravd 1788-05-13. Katarina Hägg bodde efter makens död tillsammans med sin åldriga mor, Brita Äng, men flyttade senare till sin son Johan Fellenius i Torneå. Bouppteckningen efter hennes man, bruksinspektören, blev inte klar förrän efter 15 år p.g.a. påstådda oklarheter. Bruksägaren Jonas Meldercreutz satte många käppar i hjulet och var ofta bortrest vid bergstingen vilket ytterligare fördröjde målet. Domsslutet visar en stor nedprutning av kraven på dödsboet. Fördröjningen måste ha varit svår för makan som hade många barn varav några var underåriga. Barnen finns noterade under ana nr 88.

 

102 Mffmmf Johan Engström f. 1726-02-05 i Luleå Gamla Stad, där fadern var förare vid Västerbottens regemente. Död 1790 i Råneå. Gift 1748-11-29. Var i unga år också han soldat. Sockenskrivare och länsman i Råneå.

(En sockenskrivare var en av sockenmännen vald edsvuren tjänsteman som bland annat var den som vid skatteuppbörd till kronan som bevakade allmogens intressen. Honom ålåg dessutom att sköta skatteuppbörden och att skriva socknens ärenden: Albert Norberg: Luleå sockens historia).

Barn:

Maria Elisabet (Maja Lisa) f. 1757-11-09. Död 1608-07-27. Gift med Fältväbel Gustaf Fellén. (ana nr 51).

 

103 Mffmmm Maria Jönsdotter Stenholm. f. 1727-07-27 i Börjelslandet, Luleå landsförs. Död 1809-01-19 i Råneå, 81 år gammal. Vid hennes dop stod hennes farfar, Pål Jönsson i Börjelslandet fadder. Hennes broder Hans Stenholm var klockare i Råneå, först vice sådan en följd av år sedan ordinarie från 1763 till sin död 1797. Brodern Hans var född 1725-06-11.

 

104 Mfmfff Jöns Johansson Beställare f. 1714-08-12 i Vitå nr 1. Soldat på rote 12 "Beställare" i Böle/Prästholm 1735-07-05. Avsked 1741-09-12 "Casserad" på grund av närsynthet. Död 1784-12-27. Bonde. Gift 1742-12-12 med ana 105.

Barn:

Johan f. 1743-09-16 (ana nr 52),

Karin f. 1745-01-24, död 1745-02-21,

Dordi f. 1746-04-12, gift 1744-01-30 med Lars Mårtensson i Rånbyn nr 1, f. 1745-01-16,

Dödfödd dotter f. 1748-04-12,

Brita f. 1749-09-22, död 1750-02-27,

Per f. 1751-04-23, död 1751-04-30,

Karin f. 1752-04-17,

Dödfödd son f. 1754-09-28.

Erik f. 1755-05-23,

Jöns f. 1756-09-25,

Dödfödd son f. 1759-11-06,

Susanna f. 1761-03-11.

Vid frivillig bouppteckning 1778-01-23 fanns följande barn i livet: Johan, Jöns, Dorothea samt Katarina och Susanna (omyndiga).

 

105 Mfmffm Dordi Persdotter f. 1720-08-10 i Rånbyn. Död 1790-04-26.

 

106 Mfmfmf Jöns Johansson f. 1702-10-21 i Jämtön, död 1795-03-03 i Jämtön.

Barn:

Johan f. 1727-12-06, död 1732-06-04,

Karin f. 1728-09, saknas i födelsebok, död 1728-10-02,

Anna f. 1730-06-20,

Jöns f. 1732-03, saknas i födelsebok, död 1732-05-17,

Marta f. 1733-11-03,

Johan f. 1736-02-06,

Kerstin f. 1738-02-09, död 1750-03-29,

Brita f. 1739-11-25 (ana nr 53). Död 1778-06-14. Gift 1767-02-03 med Johan Jönsson(ana nr 52), f. 1743-09-16 i Vitå,

Erik f. 1742-05-21,

Karin f. 1744-04-06,

Maria f. 1747-01-30, död 1747-04-16.

 

107 Mfmfmm Cecilia Johansdotter (Sissla) f. 1702-04-07 i Prästholm, död 1768-12-28 i Jämtön. Gift 1727-02-05 med ana nr 106.

 

108 Mfmmff Lars Nilsson f. 1693 i Vännäs nr 14, Överkalix. Död enligt husförhörsboken 1767, begravd. 25/1 "74 åhr gl."

Barn:

Per f. 1730-09-16 gift med Ella f. 1731,

Malin f. 1725-12-06 gift 1754,

Ellen f. 1733-08-30,

Olof f. 1738-10-27 (ana nr 54),

Sofia f. 1741,

Lars f. 1744.

 

109 Mfmmfm Ella Persdotter f. 1701. Död 1773-04-03 av lungsot.

”72 åhr var Per Larssons moder". Hon var från Granholmen, Överkalix.

 

110 Mfmmmf Lars Persson Sik f. 1723-12-25 i Mjöfjärden. Är troligen samme som soldaten Lars Persson Sik på rote 7 i Nederkalix. Antagen 1742-01, avgått 1757-07-05, ”intygas af Herr Lieutnanten hafwa fel på hörseln, casserad”. Enligt GMR 1748 är han 25 år gammal och gift Västerbottning med 7 års tjänstgöring. Uppgifterna i GMR 1757 stämmer med de i GMR 1748.

Bosatt i Hovlös. Gift 1744-11-26 i Nederkalix med ana 111.

Barn:

Katarina f. 1747-01-19 (ana nr 55),

Anna f. 1748-09-26,

Margareta f. 1750-09-04.

 

111 Mfmmmm Margareta Isaksdotter f. 1714, döpt 1714-01-14 i Rian, Nederkalix. Toligen den "Hustru Marget i Hovlös 69 år" som dog 1785-01-04.

 

112 Mmffff Per Persson Skär f. 1731-12-02. Död 1809-01-21. Kallades då änkling. Soldat i Niemisel. Gift 1754-12-09. Fadern bonde. Dödsnotisen säger: "Per Skär, gratialisten (fått understöd från Kronan), soldaten enkling 77 åhr, död av ålder".

Västerbottens regementes generalmönsterrulla 1763 i Torneå upplyser: "Skiär, Per Pehrsson. Västerbottning, 37 1/2 år, 18 1/2 års tjänst, gift. Avbrutit tvenne revben på vänster sida varför han är oduglig, anmäles till pension … fått denna under Fälttåget som han ifrån 1757 till 1762 bevistat (= pommerska kriget. Lsn)är fattig och ur stånd att med eget arbete försörja sig nödtorftigt livsuppehälle".

Barn:

Per f. 1755-11-19, lever 1809-09-22, i övrigt är hans öden okända,

Brita f. 1757-10-17, död 1761-07-04,

Cecilia f. 1764-03-27, död 1764-07-17,

Nils f. 1765-11-24 (ana nr 56),

Kristina f. 1767-07-04, begravd 1770-08-04,

Katarina f. 1769-04-22, död 1837-03 22 i Degersel, gift 1799-09-98 med bonden och änklingen Daniel Danielsson f. 1760-10-18 i Degersel, död där 1826-09-21,

Grels f. 1773-02-14, död 1836-09-27 i Niemisel, ”torpare 63 år”.

 

Vid bouppteckning efter Per Persson Skär 1809-09-22 fanns följande barn: sönerna Per, Nils och Grels samt dottern Kajsa(Katarina).

 

113 Mmfffm Kristina Nilsdotter f. 1733-03-04 i Niemisel. Död i januari 1796. Bouppteckning 1801-04-23. I boken Råneå socken 1654-1954 finns en anteckning hämtad från ett husförhörsprotokoll som lyder: ”Här i Niemisel voro alla barnen väl försigkomna uti innanläsning, varföre man näst Gud hade att tacka avskedade soldaten Skärs hustru". Anteckningen är gjord 1782 av dåvarande kyrkoherden Per West-Eurén. Efter kontroll i generalmönsterrullorna bör denna anteckning gälla Per Perssons Skärs hustru Kristina Nilsdotter.

 

114 Mmffmf Lars Eriksson (Ersson) f. 1733-05-19 på Övermorjärv nr 10 i Nederkalix. Gift 1761-02-09 i Töre med ana 115. Han anges i vigselnotisen vara från Töre liksom sin hustru. Han var troligen dräng på Töre 11 (tidigare Töre 8)innan han gifte sig med Margret som var dotter på hemmanet. 1773, samma år som första hustrun dör flyttar han till Orrbyn i Råneå s:n med barnen Elisabet, Lars och Margareta. Han gifter sig 1773-11-14 med Karin Nilsdotter, änka efter Per Larsson på hemman nr 8 enligt hfl 1770-1798. Inga barn i detta senare äktenskap som varar till 1797-03-26 då hustrun dör. Karin Nilsdotter var född 1722-02-09 i Vitå. Lars Ersson dör i Orrbyn 1824-10-23 ”bonde 91 år”.

Barn:

Elisabet f. 1762-02-09 (ana nr 55),

Erik f. 1763-09-18, inte med till Orrbyn, troligen död senast 1773,

Brita Maria f. 1765-02-16, inte med till Orrbyn, troligen död senast 1773,

Lars f. 1767-08-08, enligt hfl 1770-1798 död 1791 men kan liksom syster Elisabets notering ”1793” vara felaktig,

Helena f. 1769-01-10, begravd 1771-03-19,

Margareta f. 1772-04-01, med till Råneå 1773 och lever 1798 i Orrbyn.

 

115 Mmffmm Margareta Eriksdotter f. 1732-11-12 i Töre, Nederkalix s:n, död där i ”rötfeber” 1773-01-09 endast 40 år. Gästgivaredotter på hemman nr 11 i Töre, Nederkalix s:n. Maken kommer dit som måg och de lever där till hennes död.

 

116 Mmfmff Nils Larsson f. 1723-09-03 i Hindersön, Luleå landsförs. Bonde på hemman nr 2 i Hindersön, död 1814-09-17 "Död av ålderdom 95 år gammal”. Gift 2 ggr.

1)med Margret Andersdotter 1751-01-30, f. 1723 i Börjelslandet, Luleå landsförs., död 1757-01-12 i barnsbörd, 34 år gammal, med vilken han hade barnen:

Helena f. 1751-12-28,

Lars f. 1752-12-24,

Margareta f. 1754-02-04, död i oktober 1776, 23 år gammal.

2) med Brita Larsdotter 1759-01-02, se ana 117, med vilken han hade barnen:

Kristina f. 1760-02-01, död 1760-02-09 (endast i dödbok),

Nils f. 1760-12, död 1761-12-23 (endast i dödbok),

Brita f. 1764-12-19, död 1783-01-29, 19 år gammal,

Jöns f 1767-09-09, död 1770-07-24, 3 år gammal,

Nils f. 1768-12-30, död 1791-03-03, 23 år gammal,

Jöns f. 1771-03-31, död 1771-03-31, (född, döpt och död samma dag),

Anders f. 1773-12-18 (ana nr 58),

Olof (Olaus) f. 1779-09-01, död 1779-12-02.

 

117 Mmfmfm Brita Larsdotter f. 1736-09-11 i Hertsön, Luleå landsförs. Hon växte upp på Hertsön nr 1 där hennes mor Kerstin Eriksdotter (se ana 235) var dotter på hemmanet och hennes far Lars Eriksson (ana nr 234) kom som måg från Bälinge, Luleå landsförs. Brita död 1831-03-07, 96 år gammal enligt dödboken (egentligen 95 ½ år gammal).

 

118 Mmfmmf Nils Andersson f. 1741-03-28 i Avan, Luleå landsförs. Död 1785-08-31. Bonde på hemman nr 4 i Avan. "Död av bröstvärk, 45 åhr".

Kända barn:

Anna Margareta (Anna Greta) f. 1776-01-02(ana nr 59),

Maria Elisabet f. 1777-02-18, gift 1817-04-03 med bondsonen Lars Jakobsson från Holsvattnet,

Anders f. 1778, död 1779-01-16,

Anders f. 1780-03-19, ”tvillingarna döda” i födelseboken,

Nils f. 1780-03-19, ” tvillingarna döda” i födelseboken”,

Nils f. 1782-05-17, död 1782-08-09,

Katarina f. 1784-01-14, gift 1818-02-14 med inhyses Jöns Jönsson Bergström, sedermera bonde i Avan, hon död 1824-04-16 i lungsot, 40 år gammal.

 

119 Mmfmmm Maria Andersdotter f. 1749-04-19. Gift 1775-02-26 med ana nr 118. Maria Andersdotter var från Gäddvik, Luleå landsförs. Hon gifte om sig med Daniel Eriksson 1790-04-01 som blir bonde på Avan nr 4. De får två döttrar som båda ges namnet Anna Kristina f. 1790-12-13 resp. f. 1792-06-03. Båda dör som spädbarn. Inga ytterligare barn i detta äktenskap. Hon dör 1825-03-23 i Avan. Före äktenskapet fick Daniel Eriksson en utomäktenskaplig son, döpt till Fredrik, 1780-04-30 med den 22-åriga pigan Katarina Larsdotter. Han dör 1838-07-21. I dödnotisen kallas han ogift och inte änkling, man hade tydligen glömt äktenskapet med Maria Andersdotter!

 

120 Mmmfmf Kristoffer Andersson f. 1722-01-20 i Niemisel. Död

1795. Bonde i Niemisel. Makarna höll frivillig bouppteckning 1788-12-22. De hade följande barn:

Anders f. 1745-12-08 (ana nr 60),

Per f. 1747-03-13, död 1750-05-16 i kopporna,

Kristoffer f. 1750-01-07, död 1750-05-30 i kopporna,

Anna f. 1751-08-01, begravd 1770-06-02, ”hetsig sjukdom”,

Katarina f. 1752-10-29, död 1831-10-29, gift 1786-12-04 med skattebonden Johan Jönsson i Vitå, f. 1743-09-16, död 1808-08-04,

Grels f. 1755-09-26, död 1756-08-11,

Nils x) f. 1757-12-01, död 1805-12-26, bouppteckning 1806-03-17,

Kristina f. 1759-10-18, död 1759-12-14,

Kristoffer f. 1764-10-06, död 1764-12-05.

 

*) Nils Kristoffersson var gift med Maria Larsdotter och efterlämnade barnen Kristoffer 20 år, Anders 19 år, Nils 12 år, Johan 5 år, Anna Kajsa 9 år och Johanna 3 år. Förmyndare för dem blev brodern Anders Kristoffersson samt bonden Kristoffer Andersson i Niemisel.

 

121 Mmmfmm Kerstin Persdotter f. 1717-12-09 i Degersel. Död 1795-09-19. Gift 1745-02-04 med ana 120. Barn se denne.

 

122 Mmmfmf Hans Jönsson f. 1732-03-20 i Böle, bonde på hemman nr 1 i Böle och död där 1776-12-23. Gift 1755-01-06 med ana nr 123.

Barn:

Elsa f. 1755-11-29,

Maria f. 1758-01-10  (ana nr 61),

Kristina f. 1759-10-18,

Brita f. 1762-02-24, död i kopporna 1770-05-20,

Jöns f. 1764-06-02, död i kopporna, begravd 1770-07-07,

Olof f. 1766-02-13,

Anna Elisabet f. 1772-04-14.

 

123 Mmmfmm Lisbet Olofsdotter f. 1734-06-06 i Rånbyn, död i Böle 1820-11-04.

 

124 Mmmmff Per Jönsson Kock f. 1743-09-05 i Degersel. Död 1788-12-01. Soldat, gick i fält 1767 och var enligt generalmönsterrullan 23 år och 4 månader gammal vid mönstringen 1768. Vid 1789 års mönstring står noterat för roten Kock: ”Per Jönsson död i Finland 1 dec 1788.” Per var soldat på rote 13 ”Kock” i Prästholm.

Barn:

Per f. 1766-05-19, alltså född innan föräldrarna var gifta, flyttar från församlingen 1781,

Jöns f. 1769-07-30(ana nr 62),

Johannes (Johan)f. 1771-12-22,

Andreas (Anders) f. 1775-01-28, finns i Orrbyn 4 i hfl 1770-98 ”Gåssen Anders Pehrsson”,

Henrik (Hindric) f. 1777-09-24,

Olof (Olaus) f. 1779-09-05.

 

125 Mmmmfm Karin Johansdotter f. 1736-12-27 i Mjöfjärden. Död 1812-12-18 i Prästholm. Makarna gifte sig 1766-12-27. Morgongåva 20 lod silver.

 

 

126 Mmmmmf Anders Nilsson f. 1724-12-24 i Degersel(Sörbyn) Bonde, död 1788-09-16. Gift 1756-04-13 med ana nr 127.

Barn:

Nils f. 1756-11-23, död 1829-11-09, gift 1782-12-10 med Brita Danielsdotter ”dannemansdotter” från Degersel, f. 1758-01-15, död 1829-02-13,

Anders f. 1758-09-09, död 1764-06-07,

Anna f. 1760-08-17, död 1832-04-08, gift 1781-12-04 med bonden Nils Eliasson från Niemisel f. 1744-12-04, begravd 1836-12-30,

Kristoffer f. 1762-09-20, död 1823-04-23, gift 1790-03-08 med Helena Danielsdotter från Överstbyn, f. 1765-11-25 yngre syster till Brita ovan och tvilling med Lisa,

Brita f. 1764-03-29 (ana nr 63),

Johannes (Johan) f. 1767-09-16, död 1850-04-18.

 

127 Mmmmmm Brita Andersdotter f. 1728-04-04 i Niemisel, begravd 1802-05-01, död i Degersel i april 1802.


 

 Led VIII 128 – 255

 

128 Fffffff Jakob Eriksson (Ersson) f. o. 1647. Död 1719-03-26, begravd i kyrkan. Bonde på Holmen i Rånbyn. Gift med ana 129.

Kända barn:

Cecilia f. o. 1682, död 1750-06-22 i Skatamark, Luleå landsförs, gift 1)1701-12-15 med Lars Olofsson, som 1706 tas ut som soldat ”Forsman”, hon kallas knekthustru 1710-01-22 (men troligen är hon änka redan då) när hon får en uä dotter Brita med en Anders Johansson från Sörbyn, gift 2) 1728-03-19 med den cirka 12 år yngre soldaten Jöran Anderson Norman som blir bonde detta år på hemman nr 9 i Skatamark, Luleå s:n, han var f. o. 1694 i Jäskä s:n, Viborgs län i nuvarande Finland och död 1771-05-23 i Skatamark,

Olof f. 1684-01-06 (ana nr 64),

Karin f. 1686, död 1758-01-20 i Jämtön,

Anna f. 1695-12-22, död samma vecka,

Jakob f. 1701-11-19,

Erik f. 1702-11-27,

Per f. 1705-02-12, drunknade 1718-06-01,

Johan f. 1706-11-12.

 

129 Ffffffm Brita Kristofferdotter f. o. 1657 i Orrbyn. Död 1707-12-01."Begr. i kyrkan", på julafton.

 

130 Fffffmf Olof Isaksson f. 1668, död 1742-03-12. Bonde på hemman nr 9 i Smedsbyn. Luleå landsförs. Gift med ana 131.

Barn:

Anna f. 1687-02-14 (ana nr 65),

Isak f. 1689, död 1758-11-08 i Smedsbyn,

Maria f. 1694-03, död 1725-12-17 i Smedsbyn,

Jöns f. 1696-07, död före 1708,

Olof f. 1697-11, död 1707-03-09,

Per f. 1701-04, soldat ”Sund” 1731, död 1741-08-23 vid Villmanstrand i Finland, g. m. Anna Larsdotter i Börjelslandet,

Nils f. 1701-04, död 1748-03-19 i Smedsbyn, dräng 45 år gammal.

 

131 Fffffmm Karin Jönsdotter f. o. 1662 i Börjelslandet, Luleå landsförs. Död 1729-09-03 i Smedsbyn, Luleå landsförs.

 

132 Ffffmff Olof Erikson (Ersson) f. o. 1663 på Jämtön nr 4. Död 1715-04-01 "begr. i kyrkan". ”Olof Ersson var bonde på hemman nr 4 i Jämtön, Råneå. Han avled samma dag som hans syster begravdes på kyrkogården i Råneå."Hela hans ålder 52 åhr". Han dog alltså just vid den tiden, då hotet om ryssens invasion hängde över socknen. Hans hemman taxerades 1695 (Roteringskommissionens protokoll) till 7/16 mantal, skatten 2 tunnland i skälsland. Han hade 12 kor, 22 småkreatur. och 2 hästar.

Råneå kyrkoräkenskapsbok 1691-04-13 säger att Olof Ersson (utan bynamn utsatt, men det var säkerligen denne Olof Ersson från Jämtön, den ende Olof Ersson som återfunnits i 1694 års katekismilängd) betalade testamente efter fadern, tre bröder, en syster och ett brorsbarn, "begravda i kyrkan utom en broder som begrovs på kyrkogården", med icke mindre än 25 daler sammanlagt, en ganska ansenlig summa vid denna tid, då en tunna korn värderades till 8 daler och ett lispund smör (8 1/2 kg) kostade 5 daler(se markegångstaxa för 1692 i Norberg: ”En gammal Norrbottensbygd”).

Vid Råneåhäradsrätt förekommer 1713-02-02 ett mål i vilket Olof Eriksson och Per Larsson är svarande; "Det månde David Andersson med sina grannhustrur Elisabet och hustru Karin i Avan kära till Olof Eriksson och Per Larsson ifrån Jämtön, angående att de bygga fäbodar på deras äng och ägor, påståendes (begärande)det de måtte dem därifrån taga och flytta, men som svarandena beviste att deras grannar av ålder där haft sina fäbodar förr på den mark och bysens utrymme, därest boskapen går klöv om klöv, och eljest intet rå är emellan Avan och Jämtön utan räknas till en by, alltså kunde rätten intet finna för skäligt att döma Olof Ersson och Per Larsson ifrån sin rätt och rättighet att hava sina fäbodar, därest de finnas av ålder stått och varit byggda. Men som därhos(därtill) det fruktas att de vilja sådant göra i mening att få hava sin boskap in på Avaboernås äng, som nyss uppgrundad är, så förbjöds Jämtöborna vid straff till görande att inte göra Avaboerne något det ringaste intrång på deras äng, utan hålla vakt och vård om sin boskap, så kärt dem är att där hava sina fäbodar på samma rum och ställe varest de nu begynna dem uppsätt?

 

Olof Eriksson gifte sig 1691-04-26 med ana 133 i Råneå (13 dagar efter det han betalat det stora testamentet, se ovan), varvid han "på sin hedersdag" betalade 1 daler 16 öre.

Barn:

Erik f. o. 1692,

Anders f. 1694-02-08, död 1773-07-05, soldat 1718-08 på rote 39 ”Sandberg”, utbytt 1724-08-12 mot brodern Lars, bonde på Jämtön 4, död 1773-07-10, 80 år gammal enligt dödboken,

Kerstin f. 1695-09-22, g. 1735-06-05 med soldaten sedermera korpralen Jöns Larsson Lustig i Rånbyn,

Karin f. 1697-10-02, g. 1723-06-27 med Erik Eriksson Hvit i Degersel, han f. o. 1700,

Lars (Sandberg) f. o. 1700, (ana nr 33),

Margareta f 1701-03-13,

Anna f. 1703-01-13, gift 1721-07-02 med Per Andersson,

Malin f. 1704-11-04, ogift 1727 ”prästens lilla piga”,

Brita f. 1707-05-11, ogift 1737,

Barbro f. 1708-10-23,

Olof f. 1710-10-07,

Maria f. 1713-06-20 gift 1736-11-11 i Luleå stad med soldaten Nils Hansson Ryss på rote 76 i Sunderbyn, han son till Hans Johansson och Brita Olofsdotter på Bensbyn 9 och f.o. 1713, död 1742-08-24 i Finland, Maria omfgift 1756-01-25 med soldaten Olof Olofsson Wågman i Sunderbyn, Maria död 1795 enligt Luleå lfs hfl 1776-1805.

 

133 Ffffmfm Margareta Andersdotter (Margita)f. o. 1673 (katekismilängden) i Rånbyn. Död 1738-02-04 i Jämtön, efter att ha varit änka i 23 år. Begravdes i kyrkan, 67 år gammal. Var 18-20 år gammal vid vigseln (Arv efter henne se Råneå ting 1738-04-10).

 

134 Ffffmmf Anders Andersson f. o. 1661. Död 1758, "98 åhr gammal … äldste i Jämtön". Gifte sig 1695-11-24 med ana nr 135. Barn:

Anders f. 1699-12-08,

Kristina f. 1702-01-26 (ana nr 67),

Hans f. 1704-05-14, död 1715-05-22,

Margareta f. 1705-07-28, död 1707-02-11,

Dödfödd son f. 1709-06-07,

Karin f. 1710-11-22,

Brita f. 1712-11-23, död 1713-12-28.

 

135 Ffffmmm Karin Hansdotter f. o. 1674. Död 1750-10-26 i Jämtön.

 

136 Fffmfff Jakob Jönsson f. o. 1703 i Nybyn, Överkalix. Död 1790-01-25. Bosatt i Vitå."Gudfruktig, ärlig och godhjärtad man". Bonde på hemman nr 11. Gift 1727-12-03 i Råneå med ana 137 och gav då i morgongåva 30 lod silver.

 

137 Fffmffm Ella Hansdotter f. o. 1700 troligen i Vitå. Hon är inte antecknad i Råneå födelsebok, troligen genom glömska eller förbiseende, någon lucka finns inte för denna tid. I dödboken anges hennes födelseår till 1699, vilket troligen är fel. I katekes och kommunionslängd står hon efter systern Sigrid (f. 1699-01-31) och har sin första kommunion två år efter henne. Den tid, som hänsyn till de övriga syskonens födelsedatum medgiver för Ellas födelse är jan. 1700 till mars 1701). Död 1788-06-27 vid 89 års ålder. Förlorade vid 16 års ålder sin far. År 1717/18 är hon i Råneå katekismilängd antecknad "uti Överkalix". Mormodern som var bördig från Rödupp i Överkalix, hade redan 1699-04-12 , alltså före Ellas födelse, gift om sig med en bonde från sin födelseby. Ellas bror hade 1717 gift sig med en flicka från Hällan, Överkalix. Möjligt är att det var under denna vistelse i Överkalix, som hon först blev bekant med Jakob Jönsson. Två chocker fick hon uppleva. Först som 13-åring, när brodern Erik anklagades vid tinget för vållande av en kamrats död genom "ett hastigt brännvins supande". Andra gången var annandag Jul år 1745, när hennes 14-årige son, Jöns, under lek råkade av våda skjuta ihjäl en kamrat med ett gevär. Båda olyckshändelsernas offer var tydligen av samma släkt, nämligen Olof Perssons - Per Olofssons i Vitå. Råneå dödbok meddelar om vådaskjutningen följande: ”Anno 1745 Annan Dag Jul el. th. 26 dec. hände den olyckan at Per Perssons son Pär i Hvitån hvars moder är Hustru Margeta Persdotter ibid. blev av Jacob Jönssons son Jöns, 14 åhr gl., därsammanstädes, sedan de om morgonen kommit från den Allmänna bönen, af wåda ihjälskuten i Per Ols gård med en bössa som i 1 1/2 åhr ladd på åsarna i köket, utan att någondera hwisste däraf. Den döde ynglingen är födder år 1730 th. 2 October. Mera om detta finns att läsa i Råneå tingslags häradsrätts protokoll F:1 nr 20, år 1745.

Barn:

Maria f. 1728-07-03,

Jöns f. 1731-02-09 (ana nr 68),

Hans f. 1737-03-10,rest till Stockholm 1766,

Jakob Åström f. 1740-03-22, sockenskomakare i Kalix

från 1765-01-26,

Ella f. 1745-07-21.

 

 

138 Fffmfmf Nils Kristoffersson Rännare. f. 1695-04-28 i Niemisel Råneå. Död 1762-01-16 ibidem "i stehn". "Lefvat stilla och saktmodigt uti 67 åhr på några månader när". Soldat, bonde i Niemisel. Gift 1722-12-09 i Råneå med ana nr 139 "lofvandes i morgongåva 10 lod silfwer".

Barn:

Anders f. 1723-09-14,

Kristoffer f. 1725-o2-12,

Brita f. 1726-05-19 gift med Erik Eriksson,

Elisabet (Lisa) f. 1729-02-12 (ana nr 69),

 

139 Fffmfmm Anna Andersdotter f. 1695-12-03 i Liden, Prästholm (döpt i sockenkyrkan den 6 december). I dopboken för dottern Brita f. 1726-05-19 kallas hon felaktigt Anna Danielsdotter (hennes styvfader hette Daniel Persson). Död 1753-06-26 i Niemisel av "swår bröstwärk och magsiuka. Begrovs på kyrkogården, i all beskedlighet, är 57 åhr". Vid två veckors ålder miste hon sin far. Ett knappt år därefter gifte modern om sig och flyttade till Degersel, där Anna växte upp.

 

 

140 Fffmmff Henrik Henriksson (Hindric Hindricsson) f. o. 1689. Bodde i Svartbyn, Överkalix. Död 1774-04-01,"85 åhr".

Kända barn:

Olof Henriksson f. 1725-01-31,

Ella Henriksdotter f. 1730-11-01,

Lars Henriksson f. 1733-01-01 (ana nr 70).

 

141 Fffmmfm Karin Olofsdotter f. 1694-10 (döpt 1694-10-07)i Nybyn Överkalix. Bosatt i Svartbyn Överkalix. Död 1781-12-05, begravd 9 dec. "Ålderdomssvaghet". Tidigare gift 1710-10-02 med Olof Nilsson på Vännäs 14 f. o. 1692 och död 1716/17 i ”sootsäng” och begravd tillsammans med offer för de ryska härjningarna i Överkalix. Barn med denne:

Olof Nilsson döpt 1717-02-24,

Malin Nilsdotter, begravd med fadern och många dräpta av ryssarna 1717-02-24.

 

142 Fffmmmf Pål Pålsson född 1688-04 (döpt 1688-04-05) i Bondersbyn(Brattland) Nederkalix. Död 1772-02-15 i Vitå.

Gift 1716-02-07 med ana nr 143. Kända barn:

Pål Pålsson f. 1717-01-02,

Karin Pålsdotter f. 1720-06-24 (ana nr 71),

Johan Pålsson f. 1723-09-20.

 

143 Fffmmmm Karin Persdotter f. 1682-12-28 på Gammelgården 3, Nederkalix, död 1763-12-28 i Vitå. Hon var först gift 1708-03-01 med gästgivaren Johan Larsson (ana nr 208), barn se under honom.

[Även ana nr 209]

 

144 Ffmffff Johan Andersson f. o. 1665. Död 1742-07-17. Bonde i Sörbyn, Råneå. Gift 2 ggr, först med Brita Nilsdotter (ana nr 145). Kända barn med henne:

Nils f. 1688-05-04 (ana nr 252),

Brita f. 1693-12-26, död 1694-07-22,

Johan f. 1695-01-07 (ana nr 72).

Omgift 1698-06-26 med Lisbet Henriksdotter, f. o. 1662 i Böle, död 1741-03-25 i Sörbyn. Kända barn med henne:

Brita f. 1700-10-17, död 1700-10-24,

Dordi f. 1701-11-16, död 1703-08-30,

Henrik f. 1703-01-30, död 1703-02-08,

Per f. 1704-06-24, död 1704-08-06,

David f. 1705-11-06, död 1705-12.

Alla barn i det andra äktenskapet verkar således ha dött i späd ålder.

[Även ana nr 504]

 

145 Ffmfffm Brita Nilsdotter f. 1659-01-16 i Siknäs, Nederkalix. Död 1697-03-26 I Sörbyn, Råneå s:n, ”Johan Anderssons hustru 35 år gammal” enligt dödboken.

[Även ana nr 505]

 

146 Ffmffmf Per Mårtensson från Böle. Bodde även i Niemisel. Gift med ana 147, troligen år 1682. Broder till Jöns Mårtensson (ana nr 300). Per antogs som soldat 1683-07-04 och går då för sin bror Erik Mårtensson men blev troligen tidigt utbytt mot brodern Jöns. Får boskapspeng 1683.

Kända barn:

Sigrid. f. o. 1683, död 1779-08-24 i Degersel,

Gertrud f. 1684-11-08 (ana nr 149),

Ella Persdotter f. 1688-05-01 (ana nr 73).

[Även ana nr 298]

 

147 Ffmffmm Ella Andersdotter f. 1655, död 1734-05-20, Änka 79 år begravd 1734-06-01 i kyrkan (F:1 319). (Denna ana var inte Brita Nilsdotter som felaktigt anges som mor till Ella Persdotter (ana nr 73) i dödboken. Skälen till att Ella Andersdotter var Ella Persdotters mor: l) Ellas äldre syster Gertrud (ana nr 149) född 1684 har som moder Ella ”Persdotter” en felskrivning för Ella Andersdotter. 2)Denna lever 1688 när Ella föddes och ända till 1734-05-20. 3) Namnet Brita Nilsdotter som uppgavs till prästen vid dödsfallet 1766-03-02 var istället namnet på Ella Persdotters makes mor som dog redan när sonen var 2 år gammal, med andra ord Per Johanssons farmors, inte mormors, namn.

[Även ana nr 299]

 

148 Ffmfmff Lars Eriksson (Ersson) f. 1688-04-04. Död 1761-03-02 "stilla och saktmodig". Bosatt i Degersel(Sörbyn). Bonde på hemman nr 4. Kända barn:

Anna f. 1709-07-25, död 1781-04-09 i Sörbyn, gift 1) 1737-12-06 med soldaten Daniel Danielsson Skär f. 1714-04-04, död i Finland 1741-12, gift 2) 1744-11-26 med bonden sedermera nämndemannen Per Persson från Gunnarsbyn, f. 1720-09-01, begravd 1799-06-08,

Ella f. 1712-08-14, död 1777-09-21 i Orrbyn, gift 1745-06-24 med bonden Jöns Nilsson i Orrbyn f. 1722-12-02, död 1798-07-17 i Orrbyn,

Per f. 1716-03-08, begravd 1771-02-09, död i lungsot 56 år gammal,

Elisabet f. 1719-04-03, död 1796-12-16 i Orrbyn, gift 1758-06-11 med änklingen Jöns Persson i Orrbyn f. o. 1690, begravd 1771-02-15, bror till Anders Persson Spegel (ana nr 182) och son till Gällivarmalmens upptäckare Per Andersson (ana nr 364), Jöns gifte sig första gången med Dordi Andersdotter 1706-02-05 endast 16 år gammal och gifte om sig 68 år gammal,

Maria f. 1722-05-18, död i Niemisel, begravd 1783-03-10, gift 1749-01-16 med Gunnar Persson f. 1733-07-09, död 1760-04-09 i Niemisel,

Lars f. 1725-11-17 (ana nr 74).

 

 

149 Ffmfmfm Gertrud Persdotter (Pedersdotter) f. 1684-11-08. Död 1759-12-15. Från Böle.

 

 

150 Ffmfmmf Mårten Jönsson f. 1699-08-09. Död 1766-05-01, "andtäppa". Se Råneå sockens historia (RÅS) sid 361 -364, om ett kontrakt angående uppdikning av Hemträsket i Råneå.

Vid tinget i Råneå 1718-08-25 gav Jöns Persson i Orrbyn tillkänna, "att han förent sig med Mårten Jönsson ibidem angående det han skall tagit hans båt honom ovitterligt, viljandes alldeles eftergiva sin talan därutinnan, dock så att Mårten Jönsson betalar honom tillbaka dess utlagda stämningspengar, som med handslag stadsföstes och bör efterkommas." Mårten var då 19 år gammal.

Mårten var bonde i Orrbyn på nr 8. Antagligen gick fadern ut i kriget före tredje storböndagen 1704, alltså då Mårten var omkring 5 år gammal. Fadern synes aldrig ha kommit tillbaka och år 1709 kallas modern änka. Gift 1724-12-06 i Råneå. Morgongåva var 12 lod silver.

Barn:

Dordi f. 1725-08-26 (se nr 75),

Elsa f. 1727-02-28 gift med bonden Johan Johansson,

Jöns f. 1729-10-03. Död 1812. Bonde i Orrbyn på hemman nr 12 gift med Katarina Persdotter f. 1739,

Lars f. 1731-12-18, död 1732-06-20,

Erik f. 1733-04-04,

Per f. 1736-03-08,

Katarina (Karin) f. 1738-12-24,död 1828-04-26, gift med Jöns Andersson i Niemisel,

Anna f. 1742-02-05 gift m. Per Persson, Orrbyn f. 1738,

Lars f. 1746-04-10, öd 1793-12-12 i Degersel, gift med Karolina Persdotter f. 1751-07-24.

 

151 Ffmfmmm Karin Falesdotter (Phalsdotter)f. 1699-03-26 i Orrbyn (dödsnotisen uppger felaktigt 1698) Död 1783 ibidem, begraven 1783-12-20. "Gift i sina bästa åhr. Haft 9 barn. Lefvat kristeligt i 85 åhr. Död av ålderdom".

 

156 Ffmmmff Nils Andersson Rooth f. o. 1698 i Nykarleby, Österbotten, död 1738-08-11. Var soldat från februari 1716 till 1724-08-12 på rote 10 ”Rooth” och sedan bonde i Orrbyn. Gift 1720-02-29 med ana nr 157. De hade följande kända barn:

Anders Nilsson Blanck, f. 1720-12-12, död senast 1743, vargeringskarl 1742-02-12, soldat 1742-05-24 på rote 25 ”Blanck”, kommenderad till flottan i Karlskrona, "ingen efterrättelse enär karlen död blifven",

Henrik Nilsson f. 1722-07-13, ej funnen i dödbok men troligen död som späd, ej i katekismilängd,

Anna Nildotter f. 1723-12-01, död 1784 enligt hfl, ej funnen i dödbok, gift 1) 1751-11-17 med Jonas Persson Berg, f.o. 1709, begraven 1768-03-05 i Melderstein, kallas mästersven vid vigseln, gift 2)1771-04-28 med brukskarlen senare sockensmeden Johan Nilsson. Anna flyttar med make nr 2 till Prästholm, där hon och hennes åldriga moder avlider,

Jöns Nilsson f. 1726-05-05, död 1726-08-31,

Hans Nilsson Blank f. 1727-12-13 (ana nr 78),

Karin Nilsdotter f. o. 1730, inte funnen i födelseboken men upträder i katekismilängden senare än syskonen Anders, Anna och Hans, men före Maria, gift 1756-07-18 med bonden Johan Mattson som kom att bruka samma hemman i Orrbyn som hennes far gjorde till sin död 1738, varken Karin eller hennes make är funna i dödboken,

Brita Nilsdotter f. 1732-08-17, död 1733-03-29,

Malin Nilsdotter f. 1734-06-12, död 1734-09-23,

Maria Nilsdotter f. 1736-10-07, död 1760-03-12 i Melderstein, gift 1756-12-12 med Lars Nilsson från Prästholm. Bruksarbetare i Melderstein då deras enda barn Nils föds 1757-09-29 och dör i kikhosta 1759-08-29.

 

157 Ffmmmfm Karin Hansdotter "säges vara född 1694". I hfl 1770-98 anges födelseåret dock vara 1697, död 1782-01-10 i Prästholm. "88 åhr". Kom vid vigseln från Degersel. Modern Anna Hansdotter bor länge hos dottern i Orrbyn men Karin är inte funnen i Råneå födelsebok. Annas far är i dödboken angiven att vara Hans Jönsson från Degersel.

 

158 Ffmmmmf Olof Johansson f. 1693, död 1772-06-18 i Gunnarsbyn. Gift 1715-04-20 med Kerstin Olofsdotter från Degersel "Olof Larssons dotter". De fick följande barn:

Karin Olofsdotter f. 1715-10-11, död 1785-06-04 i Degersel, gift 1749-01-09 med Olof Eriksson i Degersel, han f. 1725-08-22, död 1785-01-13. De fick 8 barn av vilka 5 dog i späd ålder.

Kerstin Olofsdotter f. 1718-05-01, död 1751-03-16 i Sörbyn, gift 1) 1739-12-10 med Erik Larsson från Sörbyn, troligen samma som soldaten Erik Larsson Spännare som dör 1742-08-27 i Finland, de får sonen Lars 1741-04-19, gift 2) 1745-01-27 med U(nge) Johan Johansson i Sörbyn, de får 2 söner, Olof och Per, som båda avlider i späd ålder, han gifter om sig 1753-03-19 med Karin Jönsdotter och får många barn med henne,

Ella Olofsdotter f. 1720-11-13,

Brita Olofsdotter f. 1723-02-22, död 1782-05-14 i Degersel, gift 1746-01-13 med soldaten Per Johansson Forsman (se ana nr 36).

Elisabet Olofsdotter f. 1725-11-25 (ana nr 79).

 

 

159 Ffmmmmm Kerstin Olofsdotter f. 1685-05-15 i Degersel(Gunnarsbyn), död 1764-01-01 i Gunnarsbyn.

 

164 Fmffmff Hans Johansson Holst f. o. 1672 troligen i Bernshammar, Heds socken i Västmanland. Död 1730 vid Norrahammar i samma socken. Var då 58 år och 3 månader gammal. Begravdes den 7:e juli. Testamente gavs efter honom i kyrkan var 6 daler, det största som gavs under det året. Familjen tycks ha varit välbärgad.
Han var hammarsmed vid Karmansbo, Gisslarbo, Bernshammar och Norrahammar. Varit gift 2 gånger.

Gift 1) 1698-09-11 med Anna Andersdotter (se nedan), 2) 1721-03-05 med Sara Larsdotter, kanske identisk med pigan Sara för vilken tillskrivits "gift".

Barn:

Johan f. 1699-06-28, död 1762-11-11-07 i Karmansbo,

gift 1723-10-12 i Hed med Brita Jönsdotter, född 1703-04-02 i Karmansbo, död 1770-04-09 i Karmansbo,

Henrik f. 1707-03-10 (ana nr 82),

Elisabet f. 1713-07-26, död 1746-12-22 i Gisslarbo,

Hans f. 1709-12-16,

Daniel f. 1712-07-01, död 1712-08-24,

Jakob f. 1716, död 1789-08-03 i Västanfors,

Kerstin f. 1717-03-09, lever 1742,

Anna och Petter, tvillingar f. 1718-12, döda samma år.

 

165 Fmffmfm Anna Andersdotter f. 1677, gift 1698-09-11 med ana nr 164, död i Hed sista dagen på året 1718. ”Mest. Hans Johansson Holtz Hustru Ana Andersdoter ifrån Norhammar blef död i barnsäng d. 31 decemb. 41 åhr gl. Dess tvenne små nyfödda barn blevo strax efter begravne d. ene var 8 dagar, det andra 14 dagar gammalt". Hon begravdes 1719-01-18. 1 testamente efter henne gavs 6 daler(plus samma år gavs ytterligare ett testamente på 6 daler, tre stycken på 3 daler)

 

166 Fmffmmf Okänd.

167 Fmffmmm Okänd.

 

168 Fmfmfff Erik Jönsson f. o. 1673. Från Vännäs i Överkalix förs. Död där 1748-09-22 "75 åhr". Han var bonde. Gift 1698-03-27 med ana 169.

Kända barn:

Anders f. 1711 död 1717, 6 år,

Henrik död 1716, 1 år 8 månader,

Lisbet (Ella) döpt 1699-07-08,

Erik f. o. 1700 (ana nr 84).

 

169 Fmfmffm Kerstin Eriksdotter f. o. 1667, dotter på Rödupp nr 1, gift med ana 168 som kommer till gården som måg, begravd 1751-05-06.

 

170 Fmfmfmf Jock Jocksson f. o. 1653. Död 1721-12-12 i Kengis, Överkalix. Nybyggarson, bonde. I Överkalix äldsta husförhörslängd för är 1697 står under Kengis "Jock Jocksson, husbond läser ock på finska med allt sitt husfolk". Han var alltså av finsk härkomst och var läskunnig. Hans far var finsk nybyggare, den förste som slog ner sina bopålar på den plats som numera bär dennes förnamn, byn Jock. I Överkalix och Kalix domböcker finns åtskilligt som handlar om Jock Jocksson. År 1680 instämde hans fader "finn Jock Mikaelsson" Carl Jönsson på Heden för att denne beskyllt sonen Jock för stöld av mat samt för att ha misshandlat honom. Jock Jocksson som då var pojke (åldern finns inte angiven) hade först fasttagits på vägen, beskyllts för matstöld och sedan med ett rep bakbundits samt bunden om halsen och höjts en bit över marken för att få honom att erkänna. Detta hade pojken dock icke gjort. Vid tinget erkände Carl Jönsson och begärde avbön. På domarens fråga varför anmälan mot Jönsson kommit så flera år efter händelsen framkom att Carl Jönsson strax efter händelsen blivit inkallad till soldat och varit uttagen i krig. Rätten dömde honom till 40 marker silver i böter. Man tog hänsyn till att Jönsson sedan skött sig mönstergillt, tagit hand om både hemman och små syskon och nu visade ånger över sitt tilltag gjort i unga år.

I domboken finns flera mål, där Jock Jocksson står som både kärande som svarande. Det gäller fisket i Kalixälven, björnjakt, fågelfångst, ägotvister och arvsärenden. Han dömdes 1712 att böta 2 daler silvermynt för sin "Sturktz och motvillighet". Han hade då i det längsta dröjt med att betala sockenskrivaren Kristian Kempe för hans besvär i en arvsutredning. Men trots detta framstår Jock Jocksson som en färgstark och driftig person som under sitt liv fick genomgå många personliga prövningar. Vi kan hänvisa till domsprotokoll från bl.a. åren 1695, 1712 Och 1713. Sin läskunnighet hade han säkert stor användning i de juridiska spörsmålen och var väl också orsaken till att han i domböckerna syns oftare än de som icke lärt sig läsa. Om Jock Jocksson och hans barn finns mer att läsa i ”Olof Hederyd: Överkalix: sockenhistoria. Del 1, Från stenhacka till järntacka. 1982”.

Barn:

Jock f. 1683, död 1758 (begravd 1758-04-23), gift 1718 med Margareta Karldotter,

Erik f. 1690, soldat g. m. Anna Johansdotter, han död 1750-09-16,

Kerstin f. 1693, g. m. Lars Tomasson,

Mikael döpt 1695-09-21, död 1750, g. m. Margareta Persdotter,

Karin f. 1699 (ana nr 85),

Margaretha f. 1704, gift 1722 med Abraham Persson Kypasjärvi,

Malin g. m. Ivar Stefansson, Teurajärvi.

 

171 Fmfmfmm Sara Persdotter f. 1659-11-23, begravd 1729-11-02 Abraham Perssons i Kypasjärv Sal. Systermoder, 70 år.

 

172 Fmfmmff Jöns Andersson Nors f. o. 1688, i Svartbjörnsbyn på hemman nr 9, Luleå landsförsamling, numera Överluleå förs. Soldat år 1708 på rote 60 ”Nors” i Vittjärv. Utgång i Karl XII:s krig 1708-08-18, dör i kriget (vid Poltava?). (Se även under nr 86). Gift 1708-07-26 med ana nr 173.

Kända barn:

Anders Jönsson Reen f. 1709-04-17 (ana nr 86).

 

173 Fmfmmfm Karin Hansdotter f. o. 1686 på hemman nr 1 i Vittjärv i Luleå landsförsamling numera Överluleå förs. Gift ned ana nr 172 och fick i morgongåva 20 lod silver. Karin är havande nar maken Jöns går ut i kriget och föder sonen Anders några månader före slaget vid Poltava där maken troligtvis dör. Karin var troligen en yngre syster till den Hans Hansson på Vittjärv nr 1 som dör 1919 50 år gammal. Han har en dotter Karin som gifter sig med Lars Hansson på Boden nr 7. Karin lever 1716 då hon omnämns i mantalslängden under Svartbjörsbyn. En anteckning där "Vittjärv" omnämns står efter hennes namn "Knekthustru Karin Nors". (se även anm. vid anor nr 86 och nr 87). Karin är inte funnen i dödboken, kan hon ha följt med sonhustrun till Råneå?

 

174 Fmfmmmf Anders Persson, kommer som måg till Vibbyn 2, varifrån? Inte funnen i dödboken men död i Vibbyn före 1732, finns noterad (men inte markerad som död) på Vibbyn nr 2 i husförhörslängden 1708-31 men finns inte i hfl 1732-39. Finns i mantalslängder till år 1717, från 1718 står dottern Brita och från 1724 sonen Nils för hemmanet. Hustru Kerstin försvinner ur mantalslängderna år 1715 då Anders Persson med dotter (Brita) var de enda noterade, hustru Kerstin lever dock till 1744, se ana 175 nedan.

Barn:

Anders f. 1695-02, död 1707-03-20, tvilling med Erik,

Erik f. 1695-02, död 1707-02-25, tvilling med Anders,

Brita f. o. 1697, Saknas i dopboken men före Kerstin och Karin i hfl,

Kerstin f. 1699-03 (döpt 1699-03-19), dör ogift i Vibbyn 1756-05-24,

Anna f. 1701-03 (döpt 1701-03-03),

Nils f. 1702-08(döpt 1702-08-08),

Olof f. 1704-02 (döpt 1704-02-12), dör 1742-09-07. Blir soldat på rote 122 ”Ström” i Vibbyn, Trots att han vid mönstringen 1740 anses han väl svag tas han ändå ut som soldat och dör i kriget i Finland.

Erik f. 1707-02-24 (får samma namn som brodern som dött dagen innan), dör 1707-05-28 (13 veckor 2 dagar gammal).

Karin f. 1708-08-09, (ana nr 87).

 

175 Fmfmmmm Kerstin Nilsdotter f. o. 1664 på Vibbyn 2, Gift med ana 174. Död 1744-01-07 i Vibbyn, Luleå landsförs. Födelseåret är härlett från dödbokens ålder ”80 år”, vilken troligen är överdriven! Det är dock inte orimligt för hon skulle då ha varit 44 år när sista barnet, dottern Karin, föddes. Man kan också notera att hon var 51 år eller yngre när hon inte längre noteras i mantalslängderena. Troligen var hon då sjuklig.

 

 

176 Fmmffff Johan Fellenius f. 1658-04-10 i Fellingsbro, Västmanland. Död 1719-07-28 i Ljusnarsberg förs, Västmanland. Kyrkoherde, prästvigd 1689. En tid bataljonspredikant vid Västmanlands regemente, blev kyrkoherde 1698 Ägde även ett bergsbruk, Stensnäs.

År 1715 var han nära att drunkna vid en hästfärd på Ljusnarens is. Han och hans hustru samt kyrkoherdens adjunkt körde ner genom isen. Med nöd kunde han och hans hustru räddas, men Adjunkten drunknade. Johan Fellenius hälsa fick dock en obotlig knäck. På en järnhäll i Ljusnarsberg kyrka kan läsas: Johannes Fellenius och Helena Elvia råda om denna graf och häll. Årtalet 1708. I en krans buren av änglar står ”Christus är mitt liv och döden min vinning”. Vid kyrkorestaurering i slutet av 1800-talet flyttades de kistor som fanns i kyrkan, bl.a. även dem med Fellenius stoft. Hans kista var otymplig, överdragen med svart kläde. Kistans storlek antydde att han i sin livstid varit en reslig gestalt. Vid biskopsvisitationen 1715 hände enligt Karl Kult i Ljusnarsbergs krönika följande: Biskop Iser var känd för att vara både snål och sniken. Enligt tidens sed gav prästerna visitatorn en summa pengar efter visitationen. Fellenius som hade knappt om pengar(han efterlämnade efter sin död 7 minderåriga barn bl.a.) gav Iser en gammal ärvd silverkanna i stället. Iser höll till godo med gåvan, men kyrkoherdens vänner sköt samman medel till en ny kanna som hade inskriptionen " I stället för den som biskopen tog, varåt hela orten log". Finns denna silverkanna kvar? Var någonstans? (Lsn) Johan Fellenius är stamfar för släkten Fellenius från Västmanland. En tvist mellan Johan Fellenius och en bergmästare Svedberg finns dokumenterad och i förvar i Västerås domkapitels. Arkiv (E IV 48 n) under Västerås stadsbibliotek.

Barn:

Helena f. 1702-01-08, död 1782-03-16, gift 1726-02-10 med prosten Daniel Schedvin i Orsa, född 13/5 1685-05-13 i Säter (W), död 4/6 1742-06-04 i Brunnbäck, Folkärna (W),

Anders f. 1704-03-05 (ana nr 83),

Susanna f. 1705-12-03, död 1771-12-22, gift 1731-07-13 med prästen Johannes Schedvin i Kungsåra, f. 1687-06-11 i Säter (W), död 1752-10-03 i Kungsåra (U),

Gustaviana f. 1707-08-13 Död 1766, gift med bergsfogden Johan Smidt i Ljusnarsberg, han död 1762, 63 år 6 mån. gammal,

Anna Elisabet gift med 1)komminister Jarhuvius, Gunnilsbo, 2) med komminister Johan Bergnell.

 

Om övriga två barn inga uppgifter.

 

Litteraturhänvisningar:

Gunnar Ekström: Västerås stift herdaminne, Västerås 1971,

Karl Hult: Ljusnarsbergs historia,

Svenska släktboken.

Personhistorisk tidsskrift 1901.

Johan Schedvin, en bror till Daniel Schedvin, lät år 1782 trycka en minnesskrift betitlad: "Personalia Öfwer Afledna Enke-Prostinnan Fru Helena Schedvin. född Fellenius, som begrovs i Swerdjö Kyrkas Prestgraf den 2 Apr. 1782"

 

177 Fmmfffm Helena Gustava Elvia f. i Rättvik. Gift med ana 174. Död 1732-07-15 i Ljusnarsberg. Omgift med kyrkoherde Petrus Lundius som "konserverade" änkan. Hennes andra man har till hennes äreminne på en oblatask diktat följande:

"I Rättviks prästgård född

vid Siljans fagra strand

I 1jusnarsbergen död

och gömd i tysta jorden.

Av tvenne herdar där

hon ren är ägder vorden

och bunden med fast, ljust

och lyckligt äkta band.

För könet sitt hon var

en dygdespegel rar.

Gudsfruktan, kärlek,

tron, hopp hos den matronan

i Jesu ljuva sköte

nu skiner änglaklar”

 

Lundius själv avled 1747-02-12. Det senare äktenskapet var barnlöst

 

178 Fmmffmf Hans Stuart f. omkring 1670, troligen i Ökna, Vadsbro församling i Södermanland.(Hans mor kallades ”Öknatyskan”). Gemen vid livgardet 1684, underofficer vid Vellingsk Svenska regemente i Holland 1686, fältväbel vid Närkes och Värmlands regemente 1695, fänrik där 1702, löjtnant 1710, sekundkapten 1712, kapten 1716, avsked 1717. Död omkring 1719. Han bevistade slaget vid Gadebuch och blev fången vid Tönningens kapitulation 1713 samt återkom 1716.

Barn:

Helena f. 1703-10-14,levde 1741(troligen; identisk med den "Helena Stuartz” som 1746-01-23 står antecknad som (frånvarande) vittne vid dop i Pajala, gift med sergeant Carl Bohman,

Gustaf Adolf f. 1705-09-20,död 1786-02-23, brukskogvaktare vid Ädelfors bruk i Alsheda s:n, Småland Gift 1) 1740-06-24 med Katarina Gane, 2) 1760-09-23 med Margaretha Catharina Ring f. 1727,

Johan Reinhold f. 1707-02-09, död senast 1741,

Elsa Beata f. 1709-04-23 (ana nr 89),

Barn f. 1712-08-14, död som spädbarn,

Ulrika Margareta f. 1714-08-14. Då fadern satt fången 1713-05-17 - 1716 får man gissa att antingen är detta datum är fel eller att fången möjligen haft permission vilket lär skall ha inträffat med officerare. Som ett sista antagande fanns ju andra karlar! Men den tidens stränga moralkodex tillät knappast ett fortsatt äktenskap efter ett sådant snedsteg. Hon död 1717-11-26,

Hans Gustaf f. 1717-11-19. Död 1717-12-03.

 

Barnen var födda antagligen på Nääs i Stavnäs förs. Västmanland eller på Ölmskog i Väse socken, Värmland.

 

Ang. permissioner se Grimbergs historia V 133 f.

 

179 Fmmffmm Elisabet Margareta Örnström som änka omgift med korpralen vid von Fersens dragonregemente, Kristoffer Köpper. Hon levde 1741på Bergskog i Ö. Sunds s:n, Värmland (Svenska Adelns ättartavlor VII 786 B.).

 

180 Fmmfmff Johan Johansson Groth (Jan, Jean) f. o. 1701 troligen vid Avestafors bruk i Västmanland, där fadern var anställd som kopparsmed. Död 1764-06-26 som masmästare vid Strömsunds masugn, Råneå. Råneå församlings dödbok meddelar: ”Högt ålderstegne konstförfarne Mas Mästaren vid Strömsund Masugn Johan Johansson Groth är född 1701 den 24 sept. Fadern var Kongl. Myntmästaren Johan Groth vid Avesta Fors bruk i Dalarne. Modern Lisa Hammarström, dödde den 25 juli 1764 i wattusot och begrovs på kyrkogården den 30 ejustem. Lefwat uti 62 åhr och 9 månader.”

Ang, ovanstående dödsnotis hänvisas till nr 360 vad gäller faderns yrke och moderns efternamn. Johan Groth var en av de första som kom till det nyupprättade Meldersteins bruk, där han blev masmästare, tydligen den första masmästaren vid Strömsunds masugn. Redan 1740 finner vi honom i kommunionslängden tillsammans med sonen Johan (men inte hustrun) Dock tycks han Inte ha kommunicerat detta år. 1741 kallas han där för Jean Groth medan sonen kallas Johan, vilket kanske ger besked om utländsk härstamning. Troligen är han av tysk eller holländsk härkomst.

 

Till Råneå kom Johan Groth tillsammans med sonen Johan närmast från Åmots bruk, Ockelbo. Barn:

Johan f. 1720 (se ana nr 90),

Olof f. 1726 död 1792-11-24,

Jakob f. 1732 Död 1804-01-10 av vattusot. "Gamla fattig drängen Jacob Groth, ogift" meddelar dödboken. Han har dock tidigare varit masmästare vid Strömsund.

Katarina gift 1770-09-02,

Elisabet f. 1745-06-05,troligen död 1756,

Erik f. 1742-06-05. Död 1759 "i stark brännsjuka".

 

Titeln "Kunglig Myntmästare" var till att ta i. En sådan var han inte.

 

181 Fmmfmfm Maria Johansdotter född i Mellansverige år 1702, Kan vara från Åmots bruk i Ockelbo, varifrån hennes man närmast kom. Testamente ges av Jakob Groth efter sin moder 1781-01-28. Någon anteckning i Råneå dödbok har Inte kunnat anträffas.

Det finns ingen dokumentation på att hon är mor till Johan Johansson Groth d.y., men en av dennes döttrar heter Maria. Vid sonen Johans födelse torde hon ha varit 18 år gammal. Hon kom till Råneå någon tid efter maken. Första nattvardsanteckningen för henne i Råneå är 1741,fjärde böndagen.

Hon levde som änka i Råneå i 16 år. Under de sista åren hade hon fattigunderstöd.

 

182 Fmmfmmf Anders Persson Spegel f. 1679-03-25 (enligt dödboken). Död 1759-12-04 i Prästholm. Råneå. Under åren 1711-1719 var han soldat först på rote 16 i Prästholm som hans eget hemman tillhörde. Denna rote kallades då ”Spegel”, åren 1712-1715 noteras ”har hemmansbruk, står hemma i landet. 1719-11 förflyttas han till rote 131 ”Laaka” i Sundom, Luleå landsförs, men får avsked 1 månad senare: ”50 år, Västerbottning, 8 tjänste år, gift bonde, sjuk, bräcklig, kasseras.”. Efter soldattiden var han enbart bonde.

Anders Persson och hans bror Jöns Persson krävde på 1740-talet hittelön för det att deras fader Per Andersson upptäckta Gällivare malmfält. Kungl. Maj:t beslöt 1751 att tilldela dem en hittelön av 100 daler silvermynt. För denna summa lät bergskollegium beställa två silverbägare hos guldsmeden Heinrich Wittkopf i Stockholm. De var 16 cm höga och brädden upptill var 12 cm i diameter. En av dem förvaras nu på Nordiska museet och har denna inskription: "År 1752 av Kungl Maj:t och Riksens Bergscollegio förärad till Jöns Persson i Orrby och Råneå i Västerbotten för det fadern Per Andersson upptäckt Gellivare jernmalmstreck i Luleå Lappmark, warande en thylik then andre sonen Anders Persson i Prestholmen äfwen tillställd".(Råneå sockenbok sid 319 f(med bild av Jöns Perssons bägare) P. Norbergs: Forna tiders järnbruk i Norr- och Västerbotten s. 90 ff, Norrlands försvar 1936 s 42 där en skildring j finns av Birger Stecksén: "Ur de norrbottniska malmfältens historia".

Gift 1) 1696-03-25 i Råneå med Ella Erlandsdotter från Prästholm, morgongåva 10 lod silver. Hon var dotter till Erland Larsson i Prästholm och hans hustru Brita Eriksdotter. Ella var f. o. 1671 och alltså vid vigseln omkring 25 år, död 1704: "måste d.21 Decemb. sättia lifvet till uti en ovanlig iseflod på vägen mellan Höxön och Rånebyn. Hen blev begrafven på kyrckiogården d. 5 Jan 1705." Det blev ingen glad jul det året för maken och de två små barnen. Som vi ser dog den yngsta flickan(som var född någon månad tidigare) den 3 mars, säkert som följd av att hon förlorat modern. Ella Erlandsdotter blev 33 år. Gift 2)1705-11-19 i Råneå med Nils Larssons dotter i Prästholm änkan Anna Nilsdotter, "soldaten Jöns Lustigz efterleverska warandes morgongåva 10 lodh silfver". Hon synes ha varit 5 år äldre än han och alltså vid vigseln 31 år. Hennes änkeår synes ha varit kort, för ännu 1705-03-26 kallas hon i fadderförteckning "h. Anna Soldaten Jöns Lustigz". Dock kan man inte dra för säkra slutsatser då Jöns låg ute i krig och kan ha varit redan död, utan att bud om detta nått hemmet. Jämför dock sonen Pers födelsedatum.

Gift 3) med Anna Hansdotter, änka efter Johan Johansson Stadig och svärmor till Anders Spegels son Jöns.

Barn i första giftet:

Brita f. 1701-12-06, gift 1732-11-21 med soldaten Johan Davidsson Svart i Överstbyn f.1700-11-01 i Avan,

Karin f. 1704-11-04. Död 1705-03-03 (tre månader efter modern).

Barn i 2:a giftet:

Per (Peder) f. 1706-02-06, gift i Luleå s:n 1729-12-29  med Dordi Johansdotter f. 1701-04-07 i Sunderbyn. Sedan med en Karin,

Nils, tvilling f. 1707-06-08. Död 1707-07-02,

Anna, tvilling, f. 1700-06-08, gift 1730-12-06 med Johan Johansson i Rånbyn, han begravd 1767-11-29 och kallas då tolvman,

Ella f. 1709-01-02 (ana nr 91),

Anders Andersson Kock f. 1710-01-22, död 1756-10-19. Är soldat på rote 13 i Prästholm från 1728-07-11 till 1744-10-01 då han får avsked. Gift 1732-01-25 med Anna Eriksdotter f. 1708-12-26 i Prästholm,

Jöns f. 1712-01-12, död 1793-12-13, gift 1738-01-30 med Marita Johansdotter f. 1722-01-05 i Rånbyn, död 1803-06-03,
Margeta, tvilling, f. 1713-02-04, död 1713-04-17,
Mareta, tvilling, f.
1713-02-04, död 1713-03-02,

Maria f. 1714-04-25, död 1714-05-24,

Karin f. 1716-06-03, död 1717-02-02,

Lars Andersson Björn f. 1720-03-06. Död 1742-08-16 på örlogsskeppet ”Pommern”, Antogs 1742-01-16 som soldat på rote 19 i Orrbyn.

 

183 Fmmfmm Anna Nilsdotter (Annika) f. 1674 (enl. dödboken) i Liden Prästholm. Död 1751-12-18 i Prästholm "av styng och hettsig sjukedom, begravdes på kyrkiogården julafton 1751. Lefwat kristeligt i 77 åhr". Var gift 1: a gången med Jöns Dagesson från Skatamark, sedermera med soldatnamnet Lustig vid Livkompaniets rote nr 73 i Sävastbyn, död senast 1705.

Gift 2:a gången med ana nr 182 i dennes 2:a gifte. Barn se ovan.

 

184 Fmmmfff Hans Hansson f. o. 1660. Död 1737-06-09. Bonde i Vibbyn på hemman nr 1. "Fört ett stilla leverne, 77 år". Gift med ana 185. Han övertar hemmanet 1696 efter fadern Hans Andersson (se ana 368).

Barn med henne:

Brita f. o. 1695, saknas i födelsebok men finns i hfl 1708-31, ”gift till Österbotten” noterat i hfl 1732-39, vigd 1721-10-03 i Luleå Stad med flyktingen Henrik Sigfridsson från Uleå (vigselnotis i Luleå Stads kyrkbok C:1).

Karin f. o. 1696, saknas i födelsebok men finns i hfl 1708-31, död i Skatamark 1770-03-07, gift 1725-03-31 med soldaten Olof Olofsson Renberg i Skatamark, han döpt 1702-10-05, blir soldat 1724-08-12 på rote 127 ”Renberg” i Skatamark, får avsked 1735-07-05 då han huggit sig i högra foten, därefter enbart bonde på Skatamark nr 5, död där 1780-09-15,

Anna f. o. 1701, saknas i födelsebok men finns i hfl 1708-31, gift 1726-02-20 med Nils Olofsson i Svartbjörsbyn, död där 1777-10-17, änka 77 år, Olof Nilssons moder, maken Nils Olofsson döps 1704-01-10 som son till bonden Olof Eriksson på hemman nr 5 i Svartbjörsbyn, Nils Olofsson blir bonde på faderns hemman och dör där 1777-02-15,

Maria f. 1702-11 (döpt 1702-11-06), gift 1726-12-11 med Isak Pålsson bonde på hemman nr 4 i Brobyn, hon dör 1788-10-16 efter att ha levt 31 år som änka, han död 1757-07-04,

Anders f. o. 1705, lucka i dopboken 1704-05, (ana nr 92),

Olof f. 1708-12-15, gift 1735-01-07 med Sara Knutsdotter f. 1709-10-05 i Smedsbyn, Olof var måg på hemman nr 10 i Smedsbyn, uttagen till vargeringskarl på hemmaroten 116 ”Knort” 1742-01-19, soldat ”Stadig” på rote 37 samma månad, kommenderad till flottan i Karlskrona, "inga efterrättelser om karlen". Säkerligen död redan under år 1742. Hustrun Sara levde som änka på Smedsbyn 10 till sin död 1791-02-28.

Då endast en av döttrarna finns i födelseboken, har de övrigas födelseår uppskattats baserat på ordningen i husförhörslängden 1732-39 samt på uppgift om ålder i hfl 1749-64. Döttrarna, med undantag för Brita som var äldst, noteras i hfl 1749-64 med ålder. Alla och har återfunnits i vigselboken, Brita var dock vigd i Luleå Stad, se ovan.

 

185 Fmmmffm Cecilia Olofsdotter (Sissla) f. o. 1662 i Antnäs, Luleå landsförs. Död 1732-12-10 i Vibbyn, Gift med ana 184, bosatt på hemman nr 1 i Vibbyn. Barn se ovan.

 

186 Fmmmfmf Knut Olofsson Bonde i Skatamark på hemman nr 1. Lever 1719. Sidan för Skatamark 1 i hfl 1708-31 saknas. Han finns inte i hfl 1732-39. Tydligen är han död före 1732.

Barn:

Karin döpt 1701-01-20,

Olof döpt 1702-05-20,

Hans döpt 1704-05-09, död 1742-08-01 som soldat på rote 22 ”Visp” i Unbyn där han varit bonde på hemman nr 17, han hade gift sig 1736-02-25 med Karin Jönsdotter född 1710-09-18 på Skatamark 7 och död i Unbyn 1793-12-12,

Maria född 1707-09-16, tvilling,

Per född 1707-09-16, tvilling,

Elisabet f. 1709-02-25, (ana nr 93),

Knut f. 1711-5-02, blir soldat på rote 34 ”Ståhl” i Gäddvik 1729-04, kommenderas till Finland 1739-09-23, blir korpral 1743-02-23, får avsked med dubbelt underhåll som korpral ”Holmström” i Ersnäs 1759-11-20. ”Avskedade korpralen Knut Holmström” dör i Ersnäs 1773-01-23.

Marta f. 1713-06-07, död 1713-10-05,

Johan (Johannes) f. 1715-03-14, död 1715-03-14.

 

187 Fmmmfmm Agneta Isaksdotter f. o. 1666, gift 1693-02-12 med ana nr 186, död 1750-03-02, 84 år gammal. Då hon får barn 1715 så är hon troligen cirka 5 år yngre. I dopbokens notis om dottern Elisabet kallas hon felaktigt ”Olofsdotter”! I dödnotisen anges fadern varit Isak Larsson från Skatamark, troligen menades Isak Persson från Smedsbyn som var född i Skatamark, han var ju gift med en Anna Olofsdotter vilket var moderns namn i Agnetas dödnotis (se anor 260, 261).

 

188 Fmmmmff Hans Johansson Holst, anförlust samma som 164.

189 Fmmmmfm Anna Andersdotter, anförlust samma som 165.

 

190 Fmmmmmf Okänd, anförlust, samma som 166.

191 Fmmmmmm Okänd, anförlust, samma som 167.

 

192 Mffffff Anders Andersson f. o 1682, troligen den Anders som i Piteå landsförsamlings födelsebok är född 1682-08-20,son till bonden Anders Nilsson i Rosvik. Död där 1763-12-16. Bonde och förtroendeman. Dödsnotisen berättar: Anders Andersson från Rosvik, varit trenne gånger gift och har haft barn med alla sina hustrur. Det första barnet född 1707 och det sista det sista året han levde Han hade en son som var präst. Har vid många tillfällen varit fullmäktig och därvid visat sig redlig och välsinnad både mot överhet och medbröder. Afsomnade efter en kristlig lefnad i en ålder av 81 år."

Historien berättar att kosackerna som härjade vilt i länet åtskilliga gånger på 1700-talet, år 1716 blev överrumplade av bönderna från trakten och på Anders Anderssons gård i Rosvik förlorade de 50 lass taget rov och kvarlämnade 10 döda.

Som dödsrunan anger skall han ha varit gift tre gånger. Underligt nog ser det ut som om de alla tre hette Brita. Man kunde ju gissa på felläsning av ordet trenne som kan vara tvenne men passusen "haft barn med dem alla" bör ju ge besked om att det måste varit fler än två, då det ju borde ha stått "barn med dem båda". Födelseboken 1707 ger följande besked: "01of född 14/9 1707, fadern Anders Andersson i Rosvik, modern Brita". Dödsnotisens ord att han haft barn "med alla sina hustrur" och "första barnet född 1707" sammankopplar det första barnet Olof med hans första hustru. Anders Anderssons äktenskap:

Gift 1:a gången med Brita N,

Gift 2:a gången med Brita Olofsdotter som då hon är född 1694-09-26 inte kan vara mor till Olof.

Gift 3:e gången med Brita Zakariasdotter 1757-06-12. Hon var från Trundavan.

Barn:

Olof f. 1707-09-14 "modern Brita",

Hans f. 1718-11-30 "modern Brita",

Samuel f. 1720-05-21 (se ana nr 96),

Margita f. 1724-11-24 "modern Brita",

Karl Anders x) f. 1761-06-05, modern Brita Zakariasdotter,

Erik f. 1762, i december.

 

x) Gift 1787-02-05 m. Anna Hansdotter från Ersnäs, Luleå landsförs. Han kallas då "drängen Carl Andersson Rosenius ".

 

193 Mfffffm Brita Olofsdotter f. 1694. Död 1752-09-26. Hennes patronymikon ”Olofsdotter” är osäkert. Se vidare uppgifter om maken Anders Andersson (ana nr 192). Ytterligare forskning är nödvändig.

 

194 Mffffmf Elias Johansson (Rehn) född 1692-10-06 i Öjebyn, Piteå landsförs. Länsman i Öjebyn. Död 1739-11-28. Gift 1:a gången med Maria Kråka, 2:a gången 1730-11-08 med Dordi Larsdotter f. 1708-08-24 i Öjebyn, hon gifter om sig efter Elias dödoch dör 1788-08-30.

Elias var den siste i raden av 5 generationer länsmän. En bouppteckning efter Maria Kråka visas att inventarium upprättats 1722-11-22, tydligen när hans föräldrar överlämnade hemmanet, vilket synes ha gått i arv från fäderna allt ifrån prosten Nicolai Andres dagar(död 1600). Föräldrarna blev tydligen undantagsfolk hos Elias och Maria under 1720-1730 talet.

Barn i 1:a giftermålet:

Johan Rehn f. 1718-01-25, död 1718-04-26,

Sara Rehn f. 1719-02-22 (ana nr 97),

Elisabet Rehn (Lisa) f. 1721-12-11, gift 1745-01-15 med gästgivaren Erik Andersson i Hoglandsnäs f. 1721-07-29,

Anna Rehn f. 1724-02-22, död 1758-06-21 ogift,

Olof Rehn f. 1726-01-31, övertar gården Hamnen i Öjebyn, gift 1749-04-09 med Brita Andersdotter från Pitholm f. 1730-09-04,

Johan Rehn f. 1728-01-25 gift 1750-03-25 med Brita Eriksdotter Ståhl f. 1727 i Öjebyn.

Barn i 2:a giftermålet:

Samuel f. 1731-08-13, död 1748-07-30,

Karin f. 1733-01-14, död 1804-09-29. Gift med Kristoffer Andersson från Sjulsmark som övertar Hamnen efter svågern Olof,

Maria f. 1734-02-14,

Lars f. 1736-01-14, död 1807-03-30,

Elias f. 1737-03-17, död 1785-05-17,

Israel f. 1738-05-26, död 1739-09-14,

Sofia f. 1740-05-02, död 1740-05-20.

 

Bouppteckning Piteå socken. 1741-11-14 H:1; afl. Elias Johansson hans änka Dordi Larsdotter, deras barn och [hennes] styvbarn, hon tänker träda i annat gifte. Förmyndare för förra barnkullen var Erik Johansson Rehn och Mickel Dyhr. Förmyndare för senare barnkullen var Christoffer Danielsson i Öjebyn.

Öjebyn 23; änkan Dordie Larsdotter gifte om sig 1741 i Piteå lfs med Anders Nilsson.

 

195 Mffffmm Maria Olofsdotter Kråka född 1696-07-03 i Sunderbyn, Luleå landsförs. Birkarlasläkt. Död 1729-08-24. Fadern Olof var bonde i Sunderbyn samt rådman och borgare i Luleå nystad. Han omkom 1707 då en skuta på väg från Stockholm förliste med man och allt. Elias Johansson i Öjebyn ger i augusti 1729 15 Riksdaler i testamente efter hustrun. Den 16 januari 1740 ger Dordi i Hamnen, Elias Johanssons 2:a hustru, 30 Riksdaler i testamente efter sin man och sina svärföräldrar. Man kan av detta dra den slutsatsen att hemmet var välbärgat.

 

196 Mfffmff Jöns Persson Bröms f. o. 1690 i Böle, Råneå. Död 1740-03-28 i Rånbyn "50 åhr g., begrovs i vapenhuset (i Råneå kyrka)”. Soldat i Böle under namnet Beställare, sedan korpral under mamnet Bröms. Gift 1722-02-17 i Råneå "utfästande i morgongåfva 15 lod silfwer”. Kallades då Beställare.

Barn:

Per (Peder) f. 1722-12-10 (se ana nr 98),

Anders f. 1725-06-19,

Jöns f. 1727-03-19,

Brita f. 1731-08-15,

Henrik (Hindrik) f. 1733-05-30,

Hans f. 1737-05-29,

Kristina (Kerstin) f. 1739-1-09, död 1796-04-01 i Rånbyn. ”Hammar S Åld. Grots hustru, hetsig feber.”Hon begravdea samma dag som svärmodern Ella Andersdotter. Hon var gift med hammarsmeden och hammarsmedsåldermannen Anders Groth f. 1747-02-24, död 1824-03-24 i Orrbyn, Råneå. Kristina blev faderlös vid fem månaders ålder och moderlös när hon var 11 år gammal.

 

197 Mfffmfm Elisabet Andersdotter f. o. 1700 i Bränna, Överkalix. Död 1751-02-21 i Råneå."Begrofs i Södra vapenhuset th. 2 Marii". Hennes far var bördig från Råneå. Enligt ett tingsprotokoll i Råneå daterat 1715-05-27 kom hon tillsammans med modern från Överkalix till Råneå år 1705, alltså 5 år gammal. Troligen hade fadern redan då "dragit ut i krig". De bodde hos Elisabets farmor "på det lilla hemman eller torp" i Rånbyn till vilket "det och i sanning år 1715 befanns att Ellas man varit den rätta bördingen, med vilken Ella haver ett ännu i livet varande barn och dotter" Ingenting nämnes om att fadern redan då, år 1705, var död, men i varje fall var han död före 1705-03-03 (Råneå tingsprotokoll). Hennes första nattvardsgång var 1716 i Råneå. Hon syns inte ha haft några syskon. Den Ella som här nämns var Ella Jönsdotter, Elisabets mor. Fadern hette Anders Hansson Ståhl (Nils Joëlson har gjort en omfattande släktutredning om denna som jag fått mig tillsänd, se under ana nr 394/UHL).

 

198 Mfffmmf Mikael Mikaelsson Konst f. o. 1688 i Kengis, Pajala förs. Död där 1740-03-14. Hammarsmedsmästare vid Kengis bruk. Mikael Konst omnämns då och då i bergstingsprotokollen vid bruket under sin aktiva tid som smedsdräng och hammarsmed. Bergsrätten 1725-07-06 behandlar ett mål om äganderätten till några åkerstycken, då bl. a. vissa släktförhållanden dokumenteras. Ett protokoll daterat 1726-10-08 behandlar ett mål där Mikael beskylls för dåligt smide, en beskyllning som har parerar med att påvisa det gamla och genomsura träkolet. År 1736 får Mikael och hans tre smedskolleger påskrivet för dåligt smide igen. Denna gång ålades de böter.

En uppställning över bruksfolkets skulder till bruket år 172 7 är intressant. Den visar att mer än hälften av brukets tjänstemän och arbetare häftade i stora skulder till sin arbetsgivare, ja så stora skulder att många av dem i själva verket var livegna under bruket. De kunde aldrig frivilligt flytta därifrån för sina skulder som växte med tiden. Inspektören vid bruket Nils Jedeur hade nära 300 daler i skuld och Mikael Konst 274 daler. År 1738,tio år senare hade skulderna växt. Mikael Konsts skuld var nu 2195 daler. Hammarsmeden Abraham Klasson hade en skuld på 2454 daler. Dessa två låg högst, men det var flera som hade 1000 dalers rest och många låg på belopp på omkring 500 daler. I begravningsboken noteras att han vid sin död var 52 år gammal.

Barn:

Brita f. Död 1748-10-29. Gift med Mikael Mikaelsson Kuttainen,

Karin,

Mikael, hammarsmed, gift 1744-02-23 med Maria Andersdotter. Hon avled 1761-12-26 i Turtola. Han gifte om sig 1762-07-27 med Kajsa Jonsdotter från Ratasjärvi. Hon avled i okt 1788 i Svanstein. Begravd i nov samma år,

Barbro f. o. 1728 (se ana nr 99),

Abluna f. Död 1732-04-14,9 dagar gammal,

Sara f. Död 1734-02-12,1 år, 2 mån gammal.

 

199 Mfffmmm Barbro Olofsdotter f. Död troligen mellan åren 1766 och 1772. Någon dödsnotis har icke kunnat återfinnas. Efter maken Mikaels död gifte hon om sig 1744-04-29 med byggmästare Per Persson vid bruket. Per Persson avled i Kengis 1747-02-05. Han hade tidigare varit gift med Maria Baltzardotter Thun. I kommunionslängden för Pajala åren 1761-1766 finns hustru Barbro upptagen i Michael Konsts (d.y.)familj, men i längden för åren 1772-1780 finns hon Inte med. Vi får anta att hon avlidit mellan 1766 och 1772.

 

200 Mffmfff Johan Fellenius, anförlust se ana 176.

201 Mffmffm Helena Gustava Elvia, anförlust se ana 177.

 

202 Mffmfmf Per Hägg f. i Häggånger socken, Ångermanland Död i Stockholm vid tillfälligt besök där omkr.1721. Komminister i Jokkmokk 1696-1721. Student i Uppsala 1692. Var för ämbetsfel dömd till kyrkoplikt, men fick genom Svea Hovrätts dom 1713 lösa sig med 100 daler silvermynt till fattiga fångar i Ryssland. Anklagades på tinget den 13 jan 1719 för att ha varit obeskedlig i kyrkan av brännvin, att han gjort en ynklig gudstjänst. Blev avsatt år 1721. Han reste till Stockholm för att besvära sig, men dog där. Han lär ha varit en försvarlig prästman, haft vackra ämbetsgåvor och nitälskande, men pastorskan Kristina Alstadius lär ha fattade hat till honom när han bestraffade henne otillbörligen och därför medverkade till hans fall. Han var gift tre gånger.1) med Elisabet Hornea, dotter till komminister Lars Hornaeus i Ytterlännäs, 2) med Kristina Zakariasdotter Tjälmen från Tjälby i Sidensjö. 3) med Brita Larsdotter Eng från Luleå, se ana 203 nedan. De två första äktenskapen var barnlösa.

Kända barn alla i äktenskapet med Brita Eng:

Katarina f. 1720-10-08 (ana nr 101),

Sara f. 1721-11-16 gift m. missionären sedermera kyrkoherden Jonas Zelberg i Gällivare resp. Skön. Han kallades "Kaitums apostel".

 

203 Mffmfmm Brita Larsdotter Eng (Äng), f. o. 1680. Fadern var borgare i Luleå. Död i Råneå 1772-05-17 i en ålder av 91 år. Hon bodde på sin ålders höst hos sin dotter Katarina Hägg gift med bruksinspektör Anders Fellenius (se ana 100), hos dottern Sara eller hos sonen Lars. Brita Eng fick som prästänka av pastor i Råneå 1 tunna korn, från Vibyggerå 3 fjärdingar råg, 1 tunna plus 2 fjärdingar korn och 1 fjärding ärter samt av prosten i Luleå landsförs. 1 tunna korn. (Hon hade tidigare varit gift med stadsnotarie: Peter Wallman i Luleå, som under ett ryskt anfall vid plundringsbesök i Luleå 1716-12-19 blev mördad tillsammans med elva andra personer på ett ”ynkeligt sätt dräpta". De två hade tillsammans 12 barn). Sonen Lars som nämns torde tillhöra det tidigare äktenskapet.

 

204 Mffrnmff Petter Olofsson Engström f. o. 1689 i Ängesbyn, Luleå. Död 1755-05-08 i Gammelstad "i frossan". Förare vid Västerbottens Regementes Livkompani. I 1728 års generalmönsterrulla står noterat: Föraren Petter Engström, 41 år. Är denna åldersuppgift riktig skulle han vara född 1687.

Kända barn:

Johan Engström (Johannes) f. 1726-02-05 (ana nr 102),

Anna Maria f. 1729-12-29,

Olof f. 1731-12-26,

Helena f. 1734-09-20,

Per (Petrus) f. 1737-02-14,

Margareta f. 1739-09-04, död 1740-01-08,

Lars f. 1743-10-24, död 1744-03-06,

Elisabet Katarina f. 1748-07-28,

Magdalena f. 1753-03-07.

 

205 Mffmmfm Maria Öhman f. o. 1705. Död 1791-09-17, 86 år enligt dödboken. Gift med Petter Engström 1724-12-03 i Luleå (se ana nr 204). Hon gifte 1757-08-28 om sig med Smeden Johan Ekman i Gammelstad. Det är f. ö denne som smitt låset i Gammelstads kyrka. Han var änkeman och tidigare gift med Brita Henriksdotter Engström från Ängesbyn (av en annan Engströmssläkt). 1700-01-31 döptes Hans Ömans barn Karin i Persön. Han kan ha varit Maria Öhmans far. Dopboken för Luleå landsförsamling har en lucka för hela 1705, hon kan vara född då.

 

206 Mffmmmf Jöns Pålsson, f. o. 1694, död 1764-01-05, bonde på hemman nr 1 i Börjelslandet, Luleå landsförs. Barn:

Maria Jönsdotter Stenholm (ana nr 103),

Pål Jönsson född 1721-10-11, bonde i Börjeslandet. Gift 1758-04-09 med Katarina Eriksdotter från Hindersön.

Karin Jönsdotter född 1723-02-23, vigd 1746-01-14 med Lars Nilsson från Jämtön i Råneå (År 1758 var denne tolvman) Vid deras son Lars' dop 1752-05-19 var faddrar bl.a. kronolänsman Johan Engström och hans hustru Maria Stenholm. Karin Jönsdotter lever ännu 1809. Vid Karin Jönsdotters dop 1723-02-24 var bland andra faddrar Hans Nilsson och hans hustru i Börjelslandet, troligen morfar och mormor.

Hans Stenholm f. 1725-06-11. Denne blev 1763 klockare i Råneå. Dessförinnan hade han någon tid tjänstgjort som vice klockare. Han finns medtagen i Råneå kommunionslängd från 1 januari 1758. År 1761 den 23 nov. fick ogifta Kerstin Andersdotter i Degersel och Lassbyn dottern Maria; far till detta barn var "Hans Jönsson från Luleå och Börjeslandet". Domboken bekräftar att denne var identisk med klockaren Hans Stenholm. Han vägrade att gifta sig med barnets mor. 1763-02-06 vigdes klockaren Hans Stenholm i Luleå landsförsamling (Nederluleå) med jungfru Beata Johansdotter Ruth ifrån Luleå. Morgongåva 5 lod silver. Han var fadder när brodern Påls son döptes i Luleå 1759-03-27,

Kerstin född 1728-10-13,

Anna född 1731-03-22. Hon var fadder 1758-05-14 när systern Magdalenas(se nedan) son Karl Petter döptes.

Ester född 1733-07-29,

Magdalena Stenholm (Malin) född 1735-02-02. gift 1757-08-07 med korpralen Olof Dryg (roten belägen i Rutvik)från Gamla staden. Morgongåva 60 lod silver. 1758-05-12 fick de sonen Karl Petter. I dopboken uppges felaktigt "korpralen Johan Engström och Magdalena Stenholm i Börjeslandet som föräldrar till detta barn. Johan Engström var vid det laget länsman i Råneå. Att det var fråga om Olof Drygs barn framgår av dödsboken 1759-04-10 när samme Karl Petter dog 11 månader gammal.

 

207 Mffmmmm Maria Hansdotter f. o. 1688 (60 år 1748 enligt Hfl), dör 1777-04-18 i Börjelslandet på hemman nr 1. Gift senast 1721 med ovanstående ana nr 206. I dödsnotisen kallas hon änkan Maria Forsberg, 90 år, från Börjelslandet. Årtalet 1777 anges som dödsår även i husförhörslängden 1779-1805, men där kallas hon Maria Hansdotter och anges vara 89 år. Namnet Forsberg är ett underofficersnamn som ofta gavs till soldater på rote 59 Fors vid befordran till Korpral. Rotebonde för denna rote var bonden på hemman nr 1 i Vittjärv, vilken i många generationer hette Hans Hansson. En trolig bror till Maria är den med Maria jämnårige soldaten Anders Hansson Fors, antagen 1709 och död i mars 1755 i Gullmark, Bygdeå s:n som avskedade sergeanten Anders Forsberg. (Se under barn till ana 376). En dotter Maria finns i hfl 1708-32 på Vittjärv nr 1. Hon står efter Karin i hfl 1708-32, därför troligen yngre.

 

 

208 Mfmffff Johan Larsson f. o. 1674 i Vitå. Död 1715-01-24 ibidem. Bonde och gästgivare i Vitå.

Gift 1:a gången 1702-12-14 med jungfru Sofia Sund, dotter till rådman Jöns Jönsson Sund och Margareta Samulesdotter Rehn; Sofia död 1707-01-20 i barnsäng, 24 år gammal.

Gift 2:a gången 1708-03-01 i Nederkalix med Karin Persdotter från Gammelgården i Nederkalix. Karin blev sedermera omgift 1716-02-07 med Pål Pålsson från Brattland i Kalix (ana nr 142).

Kända barn:

Per Johansson f. 1709-12-17,

Johan Johansson f. 1712-09-13, död 1718-06-13,

Jöns Johansson Beställare f. 1714-08-12 (ana nr 104).

 

209 Mfmfffm Karin Persdotter, anförlust se ana nr 143.

 

210 Mfmffmf Per Jönsson (”Äldre Peder Jönsson”) f. 1677-10-16 (enligt dödboksnotisen) i Rånbyn, död 1767-01-01 ibidem av ”långlig avmattande siukdom … fört en stilla och sagtmodig lefnadt i 90 år". Bonde i Rånbyn på nr 12,"norr i Rånbyn". Bomärke 1726-10-17 enligt syneprotokoll: (plats för bomärke 1) och år 1727-05-26: (plats för bomärke 2). Han finns i katekismilängden 1694, och var därför född senare än 1677. Årtalet 1677 i dödboksnotisen torde vara beräknat från åldern 90 år, som troligen bör prutas ner. I Råneå häradsrätt 1724-02-28 "avlade Per Jönsson i Råneby sin tolvmannaed, efter han trätt uti dess fader Jöns Perssons ställe som för sin höga ålderdoms skull tagit sitt avträde". Det torde vara sällsynt, att en son på detta sätt direkt efterträder sin far i rätten. Per Jönsson var en av tre generationer nämndemän, ty även hans farfar satt på sin tid i rätten. Per Jönsson var blind under många år före sin död. Hustrun avled 1745,och han var änkeman i 22 år. Han anhöll hos Härnösands domkapitel om tillstånd(!) att få gifta om sig, därför att han för sin blindhets skull Inte kunde reda sig ensam. Underligt nog avslog domkapitlet hans begäran (Se Härnösands domkapitels manualhandlingar 1740-50 för Råneå socken). Gift med ana nr 211 1708-01-19. Morgongåva 20 lod silver.

Barn:

Jöns Persson f. 1708-11-13, död 1752-07-23, gift 1735 med Elsa Olofsdotter,

Per (Peder)f. 1709-11-03, gift 1737-02-08 med Anna Eriksdotter, Per avled 1740-03-31 , änkan gifte om sig,

Brita f. 1712-07-07, död 1766-04-26 i Jämtön,

Anna f. 1714-10-28, död som ung.

Henrik f.o. 1718-03 (saknas i dopboken), död 1718-07-14,

Dordi f. 1720-08-10 (se ana nr 105),

Lars Persson Rånman f. 1723-10-18, död 1775-09-20, soldat, sedan bonde på Högsön 6. Gift 1750-05-20 med Karin Nilsdotter från Högsön 5 f. 1724-02-20, begravd 1684-01-18, änkan Karin 60 år död av ”gammalt slag”,

Anna f. 1728-03-22. Död 1815-05-27 efter att ha varit änka i 13 år. Gift vid 22 års ålder.

Maria f. 1730-10-27,död 1732-06-03, 2 år 3 månader.

 

211 Mfmffmm Dordi Persdotter (Pedersdotter) f. i Böle, Råneå, o. 1682 enligt notisen i dödboken, Troligen var hon född något senare. Hon finns inte i 1694 års katekismilängd, där ibland 8-10-åringar medtags. Hennes sista barn är fött 1730, då hon alltså skulle ha varit 48 år. Död 1745-03-20 norr i Rånbyn, 62 år och 9 månader. Begravdes i Kyrkan och i ”andra afdelningen på qwinnf. sidan".

 

212 Mfmfmff Johan Jönsson f. 1678-04-12. Död 1762-04-02. Bonde i Jämtöavan. Hade bomärke: (plats för bomärke) Gift 2 ggr. 1) med ana nr 213, 2) 1710-12-04 med Karin Nilsdotter, änka efter soldaten Nils Tomme.

Kända barn:

Jöns f. 1702-10-02 (ana nr 106).

 

213 Mfmfmfm Margareta Hansdotter f. 1684 i Jämtöavan, död 1710-03-16, 26 år gammal. Gift med Johan Jönsson 1701-12-01 (ana 212 ovan).

 

214 Mfmfmmf Johan Persson (Pedersson) f. o. 1666. Död 1727-05-24, "änkan Barbros son". Bosatt i Prästholm.

Kända barn:

Per Johansson Berg f. 1697-11-28, död 1767-12 i Prästholm, gift 1722-11-25 med Karin Pålsdotter f. 1704-02-13 i Orrbyn, död i Prästholm 1780-12-10, Per Berg soldat 1718-12 till 1728-07-11 då han blir beviljad avsked för att han ärvt ett stort hemman. Därefter känd som bonden Per Johansson i Prästholm. Sonen Pål f. 1726-11-01, död 1816-01-01 övertar hemmanet efter fadern,

Per får även en dotter Anna f. 1724-07-20, gift 1752-10-04 med adjunkten Richard Roslin och kallas därefter Anna Bergvall,

Barbro f. 1700-02-09, död 1700-08-01,

Lars f. 1701-02-14,

Cecilia Johansdoter f. 1702-04-07 (ana nr 107),

Ella f. 1703-07-21, död 1703-07-26,

Anna f. 1705-02-01,

Kerstin f. 1706-11-24,

Johan f. 1710-05-07, död 1710-05-09.

 

215 Mfmfmmm Anna Larsdotter (Annika) f. o. 1675, död 1751-04-04 i Hertsön Luleå s:n, gift 1596-01-12."Corporalen Lars Spegels dotter”, flyttar som änka till Hertsön, Luleå landsförs. Anna Larsdotter var vid sin död 1751-04-04 en 80 år gammal änka från Niemisel i Råneå enligt dödboken för Luleå landsförsamling och avled av ålderdomsbräcklighet.

 

216 Mfmmfff Nils Olofsson bosatt i Vännäs, Överkalix, på hemman nr 14, lever 1697 (husförhörslängd).

Kända barn:

Lars Nilsson (ana nr 108),

Anna, finns i hfl 1697,

Sofia, döpt 1688-03-29.

 

217 Mfmmffm Malin, hustru till ana 216 enligt hfl 1697.

 

218 Mfmmfmf Okänd.

219 Mfmmfmm Okänd.

 

220 Mfmmmff Per Knutsson Stuut f. 1700-11-25. Soldat och bonde. Bodde i Mjöfjärden men flyttade sedan till Hovlös. Allt inom Råneå församling.

 

221 Mfmmmfm Karin Andersdotter f. 1699-03-12 i Degersel. Gift med ana nr 220 i Råneå 1721-09-29. Död i Hovlös 1764-12-07.

 

222 Mfmmmmf Okänd.

223 Mfmmmmm Okänd.

 

224 Mmfffff Per Gunnarsson f. 1694-01-10 i Niemisel. Död 1742-08-08 i Niemisel där han varit bonde. Barn:

Brita Persdotter f. 1720-11-16, död 1766-09-01,

Kerstin Persdotter f. 1722-06-05,

Karin Persdotter f. 1723-08-30, död 1724-02-21,

Gunnar Persson f. 1725-01-15, död 1725-09-20,

Grels Persson f. 1726-03-29, död 1787-04-06, tillsyningsman, dog hastigt i Mjöfjärden,

Ella Persdotter f. 1727-04-25, död 1727-11-22,

Karin Persdotter f. 1728-09-20, död 1729-03-25,

Lars Persson f. 1730-09-24, död 1775-09-20 av lungsot i Högsön,

Per Persson Skär, f. 1731-12-02 (ana nr 112),

Gunnar Persson f. 1733-07-09, död ogift 1760-04-09.

 

225 Mmffffm Brita Grelsdotter f. 1689-03-25 i Högsön. Gift 1719-12-19 med ana nr 224, då noteras hon komma från Rånbyn. Död 1764-10-29.

 

 

226 Mmfffmf Nils Nilsson Bläckt f. 1709-06-10 i Lassbyn, Degersel. Soldat i Niemisel 1729-02, 1735; 24 år 6 ½ tjänsteår, västerbottning, gift, 1740:29 år 11 1/2 tj.år Vb, gift 1741-09-12: Kommenderad till Finland, 742-03-24: Avgått till död i Skogby, antecknat i Perno s:n i april 1742.

 

Kända Barn:

Nils Nilsson f. 1732-01-24, död 1732-02-07,

Erik Nilsson Bläckt f. 1732-01-24, död 1800-09-12 i Fredrikafors, soldat 1749 – 1772, deltog och överlevde kriget i Pommern 1757 – 1762, efter avskedandet blev han sågverksarbetare i Fredrikafors och kallas ”sågställare” i dödnotisen, gift 1) 1763-01-16 med Brita Andersdotter från Rånbyn – Näset f. 1738-11-14 enligt dödnotisen (inte funnen i födelseboken), död 1763-08-26 i barnsäng, gift 2) 1764-03-18 med soldatdotter Elisabet Johansdotter Korp från Jämtön, med henne fick han 9 barn under åren 1765 – 1780. Med första hustrun fick han ett barn som liksom modern dog strax efter födseln,

Kristina Nilsdotter f. 1733-03-04 (ana nr 113),

Nils Nilsson f. 1735-01-23,

Lars Nilsson f. 1737-06-09, död 1737-06-20,

Brita Nilsdotter f. 1738-12-14.

 

227 Mmfffmm Cecilia Eriksdotter (Sissla) f. 1701-11-06 i Niemisel. Gift 1731-01-25 med ana nr 226. Död 1772-05-01.

 

230 MMffmmf Erik Davidsson f. 1699-09-11 på Töre 8 (1699 års numrering). Bonde där 1724-25, 1727-1734, Gästgivare. Gift 1721-05-15 i Råneå med ana nr 231. Barn:

Per f. 1721, död 1722-04-11,

Erik f. 1723-08-28, övertar hemmanet,

Karin f. 1725-04-01,

Ella f. 1727-02-07, död 1728-02-21,

Dordi f. 1728-11-22,

David f. 1730-06-30, död 1730-07-16,

Ella f. 1731-07-09,

Margareta f. 1732-11-12 (ana nr 115),

Maria f. 1735-06-08.

 

231 Mmffmmm Ella Persdotter född o. 1688 i Vitån, Råneå, död 1740-02-10 i Töre, Nederkalix. Soldatänka från Vitå vid vigseln med ana 230. Gift 1714-12-05 med bonden och soldaten Lars Nilsson Snabb. Han död 1717-11-04. Deras enda barn Sigrid dog endast månaden gammal 1715-01-21.

 

232 Mmfmfff Lars Andersson f. o. 1699, möjligen i Måttsund, Luleå landsförs. Död 1743-04-12 i Hindersön på hemman nr 2 där han var bonde. Han hade kommit dit som måg.

Barn:

Nils f. 1723-09-03, (ana nr 116),

Olof f. 1725-06-03,

Lars f. 1730-04-04.

 

233 Mmfmffm Ella Nilsdotter f. i Hindersön, Luleå landsförs. Hon var dotter på där hemman nr 2. Död 1735 enligt husförhörslängden.

 

234 Mmfmfmf Lars Eriksson (Ersson) f. 1707-11-18 i Bälinge, Luleå landsförs. Kom som måg till Hertsön nr 1, gift där 1733-12-13 med ana nr 235, Lars Eriksson död 1772-04-10 i Hertsön, 66 år enligt dödboken.

Barn:

Brita f. 1736-09-11, (ana nr 117).

Erik f. 1740-08-28, tvilling,

Lars f. 1740-08-28, tvilling,

Jöns f. 1743-03-15,

Sara f. 1744-09-15,

Nils f, 1748-04-01, död 1750-03-29,

Maria f. 1751-04-26,

Petter f. 1754-04-08.

 

235 Mmfmfmm Kerstin Eriksdotter f. 1708-04-18 i Hertsön, Luleå landsförs. Gift 1733-12-13 med ana 234 och fick 30 lod silver i morgongåva. Hon var dotter på hemmanet Hertsön nr 1. Död 1797-04-13.

 

236 Mmfmfmf Anders Andersson f. 1701-01 (döpt 1701-01-31) i Brändön, Luleå landsförs. Hans far var bonde på hemman nr 6 i Brändön. Står själv som bonde på detta hemman från 1722 till 1727 då han överlåter hemmanet till brodern Jakob, som därmed får avsked som soldat, och flyttar till Avan. Gift 1727-12-03 med ana nr 237 och kom som måg till hennes fars hemman (nr 4) i Avan, Luleå landsförs. Död där 1783-05-13, 82 år gammal.

Barn:

Nils f. 1728-08-13, död 1730-11-30,

Anders f. 1730-11-08, blir soldat 1759-03-05, på hemmaroten nr 40 ”Båth” för vilken fadern är rotebonde, kommenderas till Pommern 1761-09-12, och dör där i mars 1762.

Cecilia (Sissla) f. 1737-03-06, dör 1814-12-06 som piga på Avan nr 4, nära 78 år gammal.

Anna f. 1738-11-11, dör 1791-12-15 som piga på Avan nr 4, 53 år gammal.

Jakob f. 1740-03-17, död 1740-04-01,

Nils f. 1741-03-28, se ana nr 118,

Hans f. 1742-11-20, död 1743-06-23,

Margareta f. 1744-01-25, död 1744-05-11,

Hans f. 1745-03-05, bonde, delar nr 4 med Nils, gift med Anna Larsdotter från Avan, död 1793-06-29 i lungsot.

Jöns f. 1746-12-01, gift med Märta Eriksdotter i Bälinge (Lövudden) 1782-04-14. Död som nybyggare där 1788-05-31 i rötfeber. (Hfl och dödbok anger att Jöns föddes 1752!)

Margareta f. 1749-01-08, gift med soldaten Nils Persson Brändholm i Brändön, död 1781-12-29 i barnsbörd, 33 år gammal.

Karin f. 1751-02-22, död 1751-03-08.

Erik f. 1753-06-02, död i ”bröstfeber” 1785-06-02 som dräng på Avan nr 4.

 

237 Mmfmfmm Margareta Nilsdotter f. 1710-02-26 i Avan, Luleå landsförs. Hennes far var bonde på hemman nr 4 i Avan. Hon gifte sig 1727-12-03 med ana nr 237 som alltså kom som måg till gården. Hon födde hela 15 barn till värden, se ovan under ana nr 236. Av dessa har högst 6 nått vuxen ålder. Av de 9 barn som avlider tidigt var Maria den äldsta, Maria f. 1734, 4 år gammal, Nils f. 1720 blev ett år och några månader, de övriga 7 dog som spädbarn. Sonen Anders som blev soldat dog i krig i Pommern i mars 1763. Margareta Nilsdotter dog 1761-10-27, 52 år gammal och behövde inte uppleva detta. De många barnfödslarna bidrog förmodligen till att hon dog relativt tidigt, en kvinna som passerat de farliga åren med barnafödande kunde ju mycket gammal.

 

238 Mmfmmmf Anders Nilsson f. o. 1680, död 1766-06-25, 86 år gammal, begraven i kyrkan. Bonde på hemman nr 3 i Gäddvik. Hade år 1740 15 kor och skördade 110 skylar korn. År 1750 hade han 14 kor och fick på åker 80 skylar korn, 150 band råg. Han gav då i tionde till prästen 18 marker smör (1 mark= 233,7 gram, här alltså omkring 4,2 kg), 5 band råg, 2 skylar 14 band korn, 1 får vart 4:e år, 27 öre i påskmål(Norberg i Norrbottens hembygdsbok 1972 sid 58ff) Anders Nilsson var gift 2 ggr.

1) 1710-02-19 med Lisbet Mikaelsdotter, i detta äktenskap endast ett känt barn:

Nils f. 1710-11-24.

I födelsenotisen är fadern ”Soldaten Anders Nilsson Bergman i Gäddvik”. Roten ”Bergman” fanns i Svartlå, med varken där eller någonstans annars i Livkompaniet har Anders Nilsson återfunnits, möjligen fanns han på något annat kompani? Han var troligen som många andra unga bönder tillfälligt skriven som soldat när Västerbottens regemente å nytt skulle sättas upp efter att ha utplånats vid Poltava 1709.

 

 2) 1734-03-14 med Maria Olofsdotter.

Kända barn:

Elisabet f. 1734-12-07 gift 1762-01-10 med Nils Hansson på hemman nr 4 i Gäddvik.

Nils f. 1736-05-21 gift 1) 1762-02-28 med Katarina Jönsdotter f. 1737 från Långnäs, död 1777, 2) 1780 med Kristina Jönsdotter från Kallax f. 1749, död 1788-10-07,

Anna Margareta f. 1740-03-16, gift 1769-05-21 med Jöns Johansson i Gäddvik,

Olof född och död 1744, begravd i kyrkan,

Dorotea f. 1746-02-04 död 1746 begravd i kyrkan,

Maria f. 1749-04-15 (ana nr 119).

 

239 Mmfmmmm Maria Olofsdotter f. 1708-08-01 i Ersnäs på hemman nr 13. Död av lungsot 1755-10-23, hon fick sin grav i kyrkan framme i koret 1755-11-22.

 

240 Mmmfmff Anders Kristoffersson Skär f. 1693-06-22 i Niemisel. Död 1758-04-10. 64 år gammal. Kända barn:

Kristoffer Andersson (ana nr 120).

 

241 Mmmfmfm Anna Andersdotter f. o.1692 i Degerbyn, Skellefteå s:n. Död 1740-02-08 i Niemisel, Råneå.

 

242 Mmmffmf Per Andersson f. 1677-09-24. Död 1762-06-02. Kallas 1745 "gamla tolvmannen". Finns omtalad i boken "Råneå socken 1654-1954" sid 240 "I sept. 1723 i den stora ofredens skugga föddes hos bonden Päder Andersson i Gunnarsbyn trillingar. Det var söner och de döptes till Abraham, Isak och Jakob".

Kända barn:

Kerstin f 1719 (ana nr 121),

Per f. 1720-09-01 g. m. Anna Larsdotter,

Abraham,

Isak,

Jakob, trillingar födda i september 1723.

 

243 Mmmffmm Karin Grelsdotter f. 1681, död 1772-07-07.

Gift 1705-01-08 med ana nr 242.

 

244 Mmmfmff Jöns Hansson f. 1696-03-07 på hemmanet Böle nr 1. Bonde. Kända barn:

Hans Jönsson f. 1732-03-20 (ana nr 122).

 

245 Mmmfmfm Ella Nilsdotter f. 1699-06-17 i Rånbyn.

 

246 Mmmfmmf Olof Persson f. 1696 i Vännäs Överkalix. Bosatt i Rånbyn på nr 18. Död 1776-12-01 i Rånbyn. Begravd samma dag som dottern Kerstin. Kallades tillsyningsman (tydligen något uppdrag inom kyrkan) .

Kända barn:

Lisbet f. 1734 i Rånbyn,(se ana nr 123),

Kerstin Bgr. 1776-12-01 i Rånbyn samtidigt som fadern.

 

247 Mmmfmmm Margareta Larsdotter (Marita)f. 1707-03-12 i Rånbyn, död 1785-03-27.

 

 

248 Mmmmfff Jöns Jakobsson f. 1698-12-24 i Vännäs, Överkalix. Död 1766-08-30. Bonde i Överstbyn, Råneå.

Kända barn:

Per Jönsson Kock f. 1743-09-05 (ana nr 124),

Johan f. 1736-06-05. Död 1778-11-28.

 

249 Mmmmffm Dordi Henriksdotter f. 1705-10-31 i Degersel . Gift 1730-02-13 med ana nr 248. Död 1775-02-18 troligen i Luleå.

 

250 Mmmmfmf Johan Johansson Stuut f. o. 1711 i Borgå, Nyland, död i Villmanstrand 1741-08-23. Soldat på rote 1 i Mjöfjärden i februari 1731, i GMR 1735 24 år 4 ½ tj.år gift från Nyland, Kommenderad till Finland 1739-09-23,död vid Villmanstrand. Var alltså från Nyland, Finland (se generalmönsterrulla 1735-09-25). Han gick under tiden i Mjöfjärden under soldatnamnet ”Johan Hvit” även om rotens namn normalt var ”Stuut”. I Mossbergs soldatlistor heter han dock Johan Johansson Stuut.

Gift 1731-02-07 i Luleå Stad med ana nr 251, han kallas drängen Johan Johansson från Nyland och Borgå i vigselnotisen. Makan sägs vara från Kalix.

Kända barn:

Anders f. 1731-05-24,

Brita f. 1733-12-14,

Karin f. 1736-12-27 (ana nr 125),

Margareta f.1735-09-01 död av kopporna 1750-05-03 i Skatamark, Luleå lfs,

Johan f. 1739-05-25, död 1739-09-01, 9 veckor gammal

Johan f. 1740-05-21, ”Johannes” i födelseboken. Han bor med modern och styvfadern i Rånbyn till år 1760.

 

251 Mmmmfmm Margareta Andersdotter f. 1709 i Kalix och Wassen(?)enligt dödnotis, död 1785-05-07, 76 år gammal. Fader Anders Andersson. Omgift med fjärdingskarlen Henrik Nilsson i Rånbyn 1749-06-25. Han född 1703-05-31 i Rånbyn och död där 1770-03-31. Någon passande Anders Andersson i Nederkalix har inte funnits, möjligen talade Margareta inte sanning om sitt ursprung.

 

252 Mmmmmff Nils Johansson, f. 1688-05-14, död 1764-04-16. Nils Johansson var soldat 1711 – 1724-08-12 med soldatnamnen Forsman och Holm, därefter bonde i Degersel(Sörbyn). Gift tre gånger, 1) 1716-06-03 med Brita Nilsdotter (ana nr 253) i Lohärad s:n, 2) 1729-12-10 med Ella Gunnarsdotter från Niemisel, f. 1704-10-28, död 1738-07-04 3) 1739-01-02 med Anna Nilsdotter från Lassbyn, f. 1713-06-15, död 1782-06-15. År 1716 låg han med regementet i Rimbo, Uppland, där han tydligen mött kärleken.

Barn med Brita Nilsdotter:

Brita f. 1723-09-05, död 1724-04-22,

Anders f. 1724-12-24 (ana nr 126),

Elisabet f. 1726-11-01,

Anna f. 1728-04-05, död 1728-08-05.

Barn med Ella Gunnarsdotter:

Johan f. 1731-05-12, död 1782-04-11, bonde i Degersel,

Brita f. 1734-03-27, död 1736-03-13,

Nils f. 1735-08-31, död 1736-04-25,

Gunnar f. 1735-05-13, död 1770-12 i ”Rosen”, var då soldat ”Väppling” på rote 8 i Rånbyn, tidigare kallad ”Lilja”, gift 1761-07-05 med korpralsdottern Margareta Jönsdotter från Prästholm f. 1735-01-26.

Barn med Anna Nilsdotter:

Nils f. 1739-11-08, död 1739-12-24,

Ella f. 1740-10-31,

Anna f. 1742-11-13, död 1743-05-31,

Kristina f. 1744-01-26, död 1744-04-30,

Kristoffer f. 1745-02-15,

Per f. 1746-03-29.

 

253 Mmmmmfm Brita Nilsdotter f. o. 1694 i Lohärad i Roslagen. Gift 1716-06-03 med ana nr 252 i Lohärad förs. Död 1728-04-07 i Degersel, Råneå s:n, 34 år gammal.

 

254 Mmmmmmf Anders Kristoffersson Skär, anförlust se nr 240.

255 Mmmmmmm Anna Andersdotter, anförlust se nr 241.


 Led nr IX (256-511)

 

256 Ffffffff Erik Jakobsson, bonde på Holmen i Råneå. Får barn 1651, 1661 och 1662. I boken om Råneå socken sid 39 omtalas att Erik Jakobsson tillsammans med tre andra bönder klagat över att de fortfarande fick betala skatt för åker som Råneå älv gjort till en strid fors när den för 50 år dessförinnan ändrade fåra inom Rånbyn (vid Holmen). De slapp skatta i fortsättningen.

Kända barn:

Jakob Eriksson (Ersson)(ana nr 128),

Marita Eriksdotter f. o. 1656, död 1735-03-15 i Rånbyn, ”piga 79 år gammal”,

Dordi Eriksdotter f. o. 1659, död 1721-03-06 i Brobyn, Luleå s:n, ”hustru 62 år”,

Kerstin Eriksdotter f. o. 1661, död 1718-01-22 på Holmen i Rånbyn, ”piga 57 år”,

Anna Eriksdotter f. o. 1663, död 1729-12-29i Prästholm, ”hustru 66 år 7 månader gammal”,

Brita Eriksdotter f. o. 1673, död 1696-05-16 på Holmen i Rånbyn, ”piga 23 år gammal”.

 

257 Fffffffm Cecilia Larsdotter (Sissla) f. o. 1627 i Orrbyn. Död 1706-12-15 i Rånbyn.

 

258 Ffffffmf Kristoffer Andersson f. o. 1620. Testamente 1687-03-28 Kända barn:

Brita Kristoffersdotter f. o. 1657 (ana nr 129).

 

259 Ffffffmm Brita Andersdotter. Testamente 1691-11-29.

 

 

260 Fffffmff Isak Persson. Bonde i Smedsbyn, Luleå landsförs. Tolvman, lever 1695. Kända barn:

Marta Isaksdotter f. o. 1658, gift med Pål Nilsson i Brobyn, död där 1732-02-05, 74 år enligt dödboken,

Olof Isaksson f. o.1668 (ana nr 130),

Agneta Isaksdotter f. o. 1671 (ana nr 187),

[Även ana nr 374]

261 Fffffmfm Anna Olofsdotter.

[Även ana nr 374]

 

262 Fffffmmf Jöns Persson, bosatt i Börjelslandet, Luleå landsförs.

263 Fffffmmm Marta Nilsdotter, gift med ovanstående ana nr 262.

 

264 Ffffmfff Erik Larsson, Jämtön. Får barn 1663. Testamente 1691-04-13.

Kända barn:

Olof Eriksson (Ersson) (ana nr 132),

Kerstin, (ana nr 451, 487),

Malin f. o. 1657, Död 1728-09-09 i Jämtön.

Karin f. o. 1658/60,död 1733-01-16,gift med Mårten Larsson, Rånbyn f. 1657,död 1744-09-03, 87 år gammal.

Två barn, Inte namngivna, testamenten 1666 och 1668.

Johan f. o. 1673, levde 1694.

Barn, Inte namngivet, testamente 1679,

Per Eriksson gift senast 1683 med Anna, dotter till Jöns Larsson och hans hustru Karin Larsdotter i Högsön 1. Per omnämns levde ännu 1688-02-07 i Jämtön (tingsmål). Anna omgift cirka 1690 med (gamle) Olof Persson i Vitå (född på Högsön 5).

[Även ana nr 902, 974]

 

265 Ffffmffm Karin Larsdotter f. o. 1626 i Prästholm. Död 1703-03-31, 77 år gammal, begravd i kyrkan.

[Även ana nr 903, 975]

 

266 Ffffmfmf Anders Andersson f. o. 1644. Död 1701-04-21. Bonde och tolvman. Begravd i Kyrkan. Gift två gånger. År 1684 15-18 december hölls allmänt möte och landsting i Skellefteå s:n Närvarande var bl. a. tolvmannen Anders Andersson, Råneå. Kända barn:

Anders Andersson f. o. 1671, död 1696-07-27, gift med Brita Larsdotter från Högsön som gifter om sig 1697-11-07 med Olof Dagesson från Skatamark, Luleå s:n där Brita dör 1751-04-15,

Margareta Andersdotter f. o. 1673 (ana nr 133),

Per Andersson f. o. 1678, död 1740-03-24 i Orrbyn, gift med Karin Pålsdotter, f. o. 1675 och död 1738-05-12 i Orrbyn, med vilken han får 12 barn, varav 8 dör unga, barnen nämns under ana 267 nedan,

Kerstin Andersdotter f. o. 1679, död 1746-01-25, gift 1701-03-07 med Pål Pålsson som 1706 tas ut till soldat på hemmaroten nr 18 ”Svart”, 1706-08-18 tågar han ut i kriget för att inte återvända, död senast 1710 då roten får en ny soldat.

 

Karin Pålsdotter var dotter till bonden Pål Jakobsson i Orrbyn gift med Cecilia Johansdotter, dotter till Råneås första kyrkoherde Johannes Nicolaii, se mer nedan under ana 267, Vidare var Pål Pålsson troligen son till dessa och därmed bror till Karin.

 

 

267 Ffffmfmm Kerstin Pålsdotter. Gift 1665-02-25 med ana nr 266. Testamente annandag jul 1690. Kerstin dog innan dödbok började föras i Råneå, hennes föräldrar finns därför inte noterade i kyrkböckerna. Namngivningen inom hennes släkt ger dock stöd för antagandet att Kerstin var dotter till Löjtnanten Pål Nilsson Loo och dennes hustru Margareta Månsdotter. Kerstins son Per gift med en Karin Pålsdotter, dotter till Pål Jakobsson och Cecilia Johansdotter är det bästa exemplet.

Barn till Per Andersson och Karin Pålsdotter:

Kerstin f. 1699-10-02, döpt efter farmor,

Anders f. 1700-11-17, döpt efter farfar,

Johan f. 1702-01-07, döpt efter mormors far,

Pål f. 1703-07-01, döpt efter morfar (eller farmors far),

Per f. 1705-01-11, döpt efter farfars morfar (eller far),

Karin f. 1707-07-01, döpt efter farfars mor (eller mor),

Margareta f. 1710-07-04, döpt efter farmors mor,

Erik f. 1712-03-19,döpt efter farfars morfars far,

Nils f. 1713-04-23, döpt efter mormors farfar,

Jöns f. 1715-02, döpt efter farfars farfars far?

Kerstin f. 1717-08-23, döpt efter sin döda syster eller efter farmor,

Cecilia f. 1719-05-16, döpt efter mormor.

 

Intressant är att Karin Pålsdotters fars, Pål Jakobssons, hustru Cecilia var dotter till prästen kallad Johan Brun Hammare i dödboken men Johannes Nicolai Lang i HSH (Band III, s. 188-89). Han var Råneås förste kyrkoherde 1654-61. Detta förklarar namnen Johan och Nils bland barnen. Nils är ju även namnet på Pål Nilsson Loos far. Något belägg för namnet ”Jöns” i släkten finns inte, men man hade ju redan kommit 4-5 generationer bakåt så kanske fanns det en farfars farfar med namnet Anders Jönsson. Viktigt är att Kerstin Pålsdotter hade både en dotter och en sondotter döpta till Margareta alltså Pål Loos hustrus namn.

 

268 Ffffmmff Anders Zakariasson f. o. 1636. Bonde i Jämtön.

 

Barn:

Anders Andersson f. o. 1661(ana nr 134),

Ett barn efter vilken fadern gav testamente 1662, Annandag Jul(7 daler i testamente och lägerstad för fader och barn),

Marita (Majsa)f. o. 1662/70,död 1715-06-12 gift 1704-04-24 med soldaten Johan Hansson Holm, Rånbyn,

Malin f. o. 1679 (katekismilängden),

Erik f. o. 1681 (katl.). År 1694 tjänade han dräng (13 år gammal) hos Olof Olofsson i Jämtön.

Per (Peder) f. o. 1661 (dödbok) eller 1669 (Katekesländ) i Jämtön, Råneå. Död där 1715-04-21 och begraven två dagar därefter på kyrkogården, 54 år gammal. Vid den tiden gick man i fruktan för ryssarnas anfall (jfr Råneå sockenbok s. 203)och detta är väl bakgrunden till att begravningen ägde rum så snart efter dödsfallet. Per dog endast 19 dager efter sin maka Barbro Eriksdotter.

 

269 Ffffmmfm Margareta Eriksdotter f. o. 1637 i Högsön. Död 1717-02-08,80 år. Var släkt med sin man, de gifte sig 1660-01-06.

 

270 Ffffmmmf Hans Larsson, bonde i Jämtön, Ersätter brodern Anders som knekt 1671 och dör i Värmland 1676-08-01. Vid Luleå Silverbruk 1671, tillhör kapten Johan Axel Cruus kompani i Värmland 1676-02-13

Kända barn:

Karin Hansdotter (ana nr 135).

 

271 Ffffmmmm Kerstin Olofsdotter, född i Jämtön.

 

272 Fffmffff Jöns Ivarsson f. o. 1662. Död 1710-01-30. Nybyggare i Narken, Överkalix förs. Jöns Ivarsson var några år nybyggare i Luleå lappmark, platsen kallades Vanha-Järämä. (senare Satajärvi i Gällivare förs.)Jöns var först gift med Elin f. o. 1630 och död vid årsskiftet 1693-94.

Kända barn:

Jakob Jönsson (ana nr 136).

 

273 Fffmfffm Marita Jakobsdotter f. o. 1670. Död 1738-05-07. Kom vid vigseln från Svartbyn, Överkalix förs. Makarna gifte sig 1694-03-18. Jöns bodde då i Ängesån, troligen på första hustrun Elins hemman. Makarna flyttade till Vanha-Järäme och sedan till Nybyn 1 som de troligen köpte år 1700.

 

274 Fffmffmf Hans Jönsson f. 1665-08 (döpt 1665-09-01 enligt dopbok) i Töre, Nederkalix, död 1715-04-16 i Vitå, Råneå. Begraven i kyrkan. Bonde i Vitå. Gift senast 1693, möjligen 1685 el. 1684 då en Hans Jönsson till kyrkokassan i Råneå "på sin Bröllopsdag" ger 24 öre Kyndelsmässodag 1685. Ytterligare en Hans Jönsson, utan byanamn, ger 1682 på sin bröllopsdag. Av tingsprotokollet framgår att denna vigsel var "soldaten Hans Jönssons" . Denne hade begått hor med änkan Cecilia samt med änkan Ella Olofsdotter och så äktat en tredje före 1682-01-30. Ingenting utom namnlikheten tyder emellertid på att denna Don Juan var identisk med nr 274. Hans och Gertruds barn:

Ella Hansdotter (ana nr 137),

Erik f. 1693-08-15 gift i Överkalix med Kerstin Jönsdotter från Hällan, bonde i Vitå 17l6 och 1717,däremot borta från och med 1718, 1719. Säkerligen samma som ynglingen Erik Hansson, som i maj 1713 medverkade till ynglingen Lars Perssons i Vitå död, varom kan läsas i tingsprotokoll 1713 (Råneå kyrkoarkiv). (Se mer om detta under nr 137).

Per (Peder)f. 1696-01-30 (dödboksnotisen uppger felaktigt födelsedatum 1682-02-02).övertog sin faders hemman. Död 1756-07-24 (Råneå dödbok E:1 1756:18).

Sigrid f. 1699-01-31. Bodde ännu 1766 hos sin broder Johan i Avan,

Lars f. 1702-03-12, död 1702-05-18,

Hans f. 1703-06-13, död 1710-03-22, 5 1/2 år,

Jöns f. 1705-01-27, död 1705-03-12,

Nils f. 1706-01-24, död 1707-03-08,

Johan f. 1707-12-30. Bodde i Jämtövan,

Lars f. 1710-01-14, gift 1735-10-27 med Barbro Jönsdotter f. 1710-04-15 i Böle,

Gertrud f. 1712-11-23. Bodde ännu 1707 hos brodern Johan i Jämtöavan,

Hans f. 1714-05-03, död 1714-11-05.

 

275 Fffmffmm Gertrud Larsdotter f. 1662-03-05 (1672)i Vitå. Död 1766-01-11 i Jämtöavan, 102 år."Lefvat uti mycken stillhet". Änka i 51 år. I dopboken kallas hon 1702-1706 Nilsdotter, likaså i dödboksnotisen för sonen Per. Födelseåret som uppgivits i dödboksnotisen är med stor sannolikhet för tidigt. Skälet för detta antagande är följande:1) Katekismilängden 1694 uppger att hon är 23 år, vilket ger födelseåret omkring 1671. 2) Hennes sista barn är född 1714; om hon var född 1662, skulle hon då vara 54 år och ha fått 4 barn efter fyllda 45 år. Hennes make dog 1715-04-16. 3) Modern Sigrid Hansdotter uppges i katekismilängden vara född omkring 1647 och skulle alltså år 1662 endast varit cirka 15 år gammal. 4)Det är tydligen hennes föräldrars vigsel som åsyftas, när Lars Nilsson i Vitå år 1671 ger brudgumspengar i Överkalix. (Överkalix kyrkoräkenskaper). Sigrid Hansdotter, hans hustru, var då omkring 24 år gammal. 5)Gertrud Larsdotter uppges vid sin död vara 102 år gammal. Vid en så hög ålder har man skäl att misstänka överdrift. Vid den tid det här är fråga om hade man ju inte tillgång till födelsedata i böcker, utan det fick bli ens eget eller släktingarnas ord som blev avgörande för åldern 6) Böckerna visar Inte något spår efter några barn som skulle vara födda före 1693 (Undantag: Pers dödsfallsnotis, se ovan). Slutsats Gertrud Larsdotter var troligen 92 år och inte 102 år vid sin död.

Gertrud Larsdotters mor kom från Rödupp i Överkalix, och år 1699 blev hon omgift med Erik Hindersson i Rödupp. 18 år senare tog sig Gertruds troligen äldste son Erik sin brud från Hällan i Överkalix. Påföljande år vistades dottern Ella i Överkalix, och 1727 kom Elias brudgum från Nybyn i Överkalix. Som synes var förbindelserna många mellan denna familj och Överkalix.

Under ana nr 137 namnes de båda olyckor som hände medlemmarna av denna familj, år 1713 var Gertruds son Erik inblandad i "Brännvinsmålet i Vitå" och ett trettiotal år senare råkade Gertruds dotterson under lek vådaskjuta en kamrat.

Den 25/8 1718 blev "ifölje av Hr generalens och landshövdingens Högvälborne Magnus Chronbergs befallning "inför tinget i Råneå instämda rådmannen Pål Ström, hustru Gertrud i Vitå och ett par bönder i Jämtön "för det de icke infunnit sig för stämning med de hästar(avsedda för Armfeldts karoliner) som för dem varit utsedda och förordnade att utgå till Frösön i Jämteland". "Rätten företog sig var och en av benämnda personer inhämta deras förklaringar särskiljt … Hustru Gertrud i Vitå förklarade sig verkeligen hava uppvaktat stämningen och jämväl presenterat hästen, men som den varit icke allena gammal och utsvulten utan också sjuklig och eländig att han på intet sätt kunnat passera skall befallningsman själv hållit honom till marschen för svag och oduglig; och ehuruväl befallningsman sig icke det kunnat sig erinra, dock likväl, som det av hennes grannar Nils Eriksson samt flere nu besannades, att bemälta häst förutan det han varit verkeligen 14 a 15 år gammal den tiden denna marschen angår, jämväl varit så utsvulten (tre missväxtår 1716-18) och sjuker i sina ögon, att den samma färd ingalunda skullet gitta uthärda, så begav sig och befallningsmannen i så beskaffat mål, varit bättre att en sådan häst icke kommit åstad …

I avseende vartill som befallningsmannen inte vidare kunde påstå, och rätten icke heller ovannämnda personer med någon plikt kunde anse, såvida de laga förfall, ursäkter och skäl föreburit, så lämnas dessa målen i övrigt till H. generalens och landshövdingens egit omprövande". (Råneå kyrkoarkiv och Nils Joëlson).

 

276 Fffmfmff Kristoffer Andersson f. o. 1662/67 i Sörbyn. Död 1738-09-21 i Niemisel, 67 år gammal, begrovs på kyrkogården. Bonde i Niemisel på det hemman han tydligen övertog efter svärfadern. 1695 (roteringskommissionens protokoll) skattar han för 4 tunnland 2 skälsland, har 12 kor, 8 småkreatur och 1 häst. Hemmanet är 1/2 mantal.

Vid tinget i Råneå 1723-02-27 (Råneå kyrkoarkiv)var han svarande i ett mål om 14 daler kopparmynts gäld "som skall härflyta av en liten stuga som Mariets Johansdotter i Mjöfjärden, fader efter tillstånd av svarandes fader(bör vara svärfader) uppå hans hemmansgrund med tvenne därtill hörande skälsland skall hava låtit uppsätta för ungefär några och fyratio år (sedan)(alltså i slutet av 1670-talet) Men då hennes fader med döden avled, flyttade hennes moder, Sissla Knutzdotter därifrån och blev för stugan belovad 14 daler som hon nu av Christopfer Andersson påstår(kräver) att få betalt. Svaranden mötte och sade att 30 år sedan(alltså omkring 1693) haver hennes moder vid bortflyttningen fått sin betalning". Resolutionen blev att då hustru Marita, "efter eget tillstående såväl som nämndens intygande icke befinnes hava kraft denna sin vederpart Christopfer Andersson inom 20 års tid, icke heller förrän nu inför rätten därom något åtal gjort om dessa 14 daler, alltså kan häradsrätten intet annorlunda än hennes talan såsom död och förteget(förlegat) anse, bliver således bemälte Christopfer Andersson ifrån allt vidare åtal härutinnan befriat”. Gift 1690-03-09 ger Kristofer Andersson på sin hedersdag till Råneå kyrkokassa 1 daler 26 öre (normala brudgumsgåvor var vid den tiden 1 daler eller 1 daler 16 öre).

År 1714-02-13 ger han i testamente till Råneå kyrka efter sin svärfaders syster Anna 30 öre.

Barn:

Nils f. 1695-04-28, (ana nr 138),

Anders f. 1693-06-22, (ana nr 240, 254),

Johan f. 1698-01-01,

Brita f. 1699-12-31,

Dordi f. 1702-06-22,

Per (Peder) f. 1705-02-15.

[Även ana nr 480, 508]

 

277 Fffmfmfm Brita Nilsdotter f. o. 1664 i Niemisel. Död där 1740-03-02,"77 åhr, begrofz på kiyrkogården".

[Även ana nr 481, 509]

 

278 Fffmfmmf Anders Nilsson Biörk född omkring 1672, enligt dödboken, i Liden, Prästholm, död där 1695-12-16, 24 år gammal, begraven på kyrkogården 1696-01-04 tillsammans med brodern Lars och tre av dennes barn. Lagskriven 1694 som soldat på rote 14 ”Biörk” i Prästholm, 1695; ”förutom Anders Biörk som är skrifen för faderns hemman hafver denna rote ingen soldat”. Han levde i äktenskap endast 10 månader. Dottern Anna var vid hans död endast tre veckor gammal.

Barn:

Anna Andersdotter (ana nr 139).

 

279 Fffmfmmm Elisabet Andersdotter f. o. 1669 (dödbok) i Böle. Död 1736-02-25 i Degersel, 67 år gammal, begravd på kyrkogården. Kanske är hon den ”Lisbetha” som (21 år gammal)står skriven under kusinen ”Päder Hinriksson” i Böle i katekismilängden 1694, i vilket fall hennes födelseår skulle vara omkr. 1673. Annandag påsk 1680 gavs testamente efter fadern. Hon blev alltså faderlös vid 11 eller sju års ålder.

Efter mannens död gifte hon om sig inom ett år, 1696-11-30 med Daniel Persson i Överstbyn, han död 1743-03-15, 67 år gammal, alltså född omkring 1676. Enligt katekismilängden skulle han vara född omkring 1681 och således vid vigseln endast omkring 15 år. Dock torde han ha varit född tidigare än 1681, eftersom han 1694-07-08 fick sonen Jöns u. ä. med Kerstin Olofsdotter i Degersel(30 år gammal). I alla händelser torde han ha varit yngre än sin hustru. Båda föräldrarna dog 1696,kanske var detta orsaken till att Daniel fick tillstånd att gifta sig fastän omyndig(?). Barn med Daniel Persson:

Marita f. 1699-07-03,

Dordi f. 1701-03-24, död 1702-03-04 i mässling,

Karin f. 1703-02-14,

Lisbet f. 1704-09-06,

Kerstin f. 1706-04-05, död 1707-02-03,

Per f. 1708-04-16

Anders f. 1709-03-31,

Daniel f. 1710-05-16, död 1710-11-06,

Henrik f. 1711-08-04,

Brita f. 1713-01-05,

Daniel f. 1714-04-04,

Maria f. 1715-12-26.

 

280 Fffmmfff Okänd.

281 Fffmmffm Okänd.

 

282 Fffmmfmf Olof Nilsson f. o. 1666 i Överkalix. Begravd 1741-12-13 "75 åhr". Kända barn:

Jakob Olofsson Blomfelt. Övertar hemmanet, Kronolänsman,

Olof Olofsson döpt 1692-01-06,

Karin Olofsdotter döpt 1694-10-07 (ana nr 141),

Nils Olofsson döpt 1698-09 25.

När sonen Nils döps var farfar Nils Larsson i Nybyn och hans nya hustru Sara Josefsdotter dopvittnen. De hade gift sig 1698-08-28.

 

283 Ffmmfmm Karin Jakobsdotter, f. o. 1659 enligt dödnotis, död 1752-12-26 i Nybyn, ”Jakob Blomfelts moder i Nybyn, 93 år”.

 

284 Fffmmmff Okänd.

285 Fffmmmfm Okänd.

 

286 Fffmmmmf Per Andersson, f. o. 1640 på Gammelgården 3 i Nedekalix, bonde där 1684-1711, kyrkvärd och nämndeman 1696-1716, död 1716-12-26.

Kända barn:

Marit f. 1673-08-24,

Margareta f. 1675-02-27,

Anders f. 1678-12-24, död 1704-12-27,

Karin f. 1682-05-02 (ana nr 143),

Per f. 1684-09-07,

Malin död 1696-06-13.

 

287 Fffmmmmm Malin Andersdotter, f. o. 1639 på Börjelsbyn 2, Nederkalix, död 1731-09-22 i Gammelgården 3, Nederkalix.

 

288 Ffmfffff Anders Persson f. o. 1621, död 1712-03-02. Tolvman, bonde. Bomärke (plats för bomärke). Bosatt i Sörbyn. Kända barn:

Per f. o. 1650 (ana nr 364),

Lisbet f. o. 1655/59,

Anders f. o. 1659, död 1727-06-14 i Vibbyn, Luleå landsförs. Gift med Anna Hansdotter f. o. 1655, död 1743-05-08, änka efter soldaten Olof Jakobsson, död i Malmö 1677-09-21,

Kristoffer f. 1662/1667, (ana nr 276, 480, 508),

Anna f. 1663 död 1741-04-15 g. m. Jöns Hanson bosatt i Sörbyn, han f. 1667 och död 1719-07-12,

Johan f. o. 1665 (ana nr 144, 504),

Kerstin f. 1665-06-28 enligt dödboken (ana nr 453),

Marit f. 1669/1673, död 1736. Gift 1694 med Erik Pålsson, Skatamark, Luleå landsförsamling.

 

[Även ana nr 552, 728, 906, 960, 1008 och 1016]

 

289 Ffmffffm Kerstin Danielsdotter f. o. 1624 i Rörträsk, Råneå. Död 1701-02-06. Kristoffer Andersson har i Råneå dödbok en Brita Persdotter som moder, men då både åldre och yngre syskon har en Kerstin (Danielsdotter) som moder får ”Brita Persdotter” anses vara en felskrivning.

 

[Även ana nr 553, 729, 907, 961, 1009 och 1017].

 

290 Ffmfffmf Nils Olofsson, måg till Nils Larsson på Siknäs 3 cirka 1644, död 1696-04-04 på Sören 4 i Nederkalix.

Kända barn:

Margareta f. o. 1644, gift till Bondersbyn 7,

Elisabet f. 1656-09-20,

Brita f. 1659-01-16, (Ana nr 145, 505)

Malin f. 1661-10-20, gift med Per Andersson i Prästholm Råneå, död där 1721-06-19.

[Även ana nr 1010]

 

291 Ffmfffmm Karin Nilsdotter, född på Siknäs 3, död 1689-01-26.

[även ana nr 1011]

 

292 Ffmffmff Mårten Jönsson, Böle, Råneå. Var soldat 1669.

Kända barn:

Per Mårtensson (ana nr 146, 298),

Jöns Mårtensson Holm (ana nr 300),

Erik Mårtensson, bonde i Böle, Broder Per går soldat för honom 1683, gift 3 ggr och död 1737 enligt hfl, inte funnen i dödboken,

Sigrid Mårtensdotter, f. o. 1673, död 1758-03-01, gift 1708-12-06 med bonden och soldaten Jöns Andersson Lilja i Rånbyn, f. o. 1692 (16 år vid vigseln) och död 1718-02-21.

[Även ana nr 596, 600]

 

293 Ffmffmfm Gertrud Larsdotter, omnämnd i dottern Sigrids dödnotis som moder, fader Mårten Jönsson i Böle.

[Även ana nr 597 och 601]

 

 

294 Ffmffmmf Anders Jönsson. Bonde i Degersel.

Han övertog hemmanet efter fadern. Enligt 1668 års jordebok skattade han för 10/64 mantal jord.

Kända barn:

Ella Andersdotter f. o. 1656, (ana nr 147, 299)

Jöns Andersson, en boupteckning på syster Ellas begäran görs på hans hemman i Degersel och Sörbyn 1704-11-07 (Luleå tingslags häradsrätt FII:7, nr 55).

[Även ana nr 598]

 

295 Ffmffmmm Malin.

[Även ana nr 599]

 

296 Ffmfmfff Erik Eriksson (Ersson) i Degersel och Sörbyn

Kända barn:

Lars Eriksson f. 1688-04-04 (ana nr 148).

 

297 Ffmfmffm Anna Andersdotter i Sörbyn Degersel.

 

298 Ffmfmfmf Per Mårtensson, anförlust se nr 146.

299 Ffmfmfmm Ella Andersdotter, anförlust se nr 147.

 

300 Ffmfmmff Jöns Mårtensson Holm, soldat och bonde i Böle och Prästholm. Död före 1709-10-31. Troligen död i Karl XII:s krig. Har Inte kunnat återfinnas i katekismilängden 1693-97, då han tydligen var borta som soldat. Vid vigseln 1697 kallas han soldaten Jöns Holm, men sedan endast Jöns Mårtensson. I sonen Lars födelsenotis 1703 kallas han Jöns Mårtensson på Böle, eftersom det uttryckligen sägs att sonen föddes i Prästholm och Jöns Mårtensson i katekismilängden 1703 som vanligt står i Prästholm. Då roten för livkompaniets soldat nr 145 Holm (Råneå rota nr 11)var belägen i Böle, kan man kanske förklara det med att han återgått till att bli soldat på denna rota. Han är plötsligt försvunnen ur kommunionslängden 3:e storböndagen 1704 och återfinns sedan inte i Råneå kyrkoböcker. Intet säger direkt att han gick ut som soldat, men detta är väl troligt. Barn:

Mårten f. 1699-08-09(ana nr 150),

Karin f. 1700-11-12, tvilling med Anna,

Anna f. 1700-11-12, död 1700-12-27,

Lars f. 1703-01-22.

{I KM:s material om Vb. Reg. Finns Jöns Mårtensson Holm från Böle, han antas som soldat 1689, är i Göteborg 1989-90 i Bygdeå Kompani, sjuk 1690-05-15, i Piteå 1694, på rote 11 ”Holm” i Böle, Råneå 1695. Roten får en ny soldat, Erik Holm, 1699 och ingen ytterligare information finns om Jöns Holm. Han kan vara den Jöns Stare på rote 16 i Prästholm som utgår i kriget 1704-06-04./UHL}

 

301 Ffmfmmfm Dordi Andersdotter f. o. 1667 (dödbok) eller 1668 (katekismilängd) i Böle, Råneå. Död 1724-12-39 (13 dagar efter sonen Mårtens bröllop) i Orrbyn, begravdes på kyrkogården, 57 år gammal. Vid 12 el. 13 år ålder förlorade hon sin far. Om åldersuppgiften i dödboksnotisen för hennes äldste son är riktig, skulle denne vara född 1684 då Dordi endast var 17 el1er 18 år gammal, katekismilängdens uppgift ger dock födelseåret 1686.

I december 1695, vid början av de svåra nödåren på 1690-talet, miste hon make och tre barn i åldern 11(9 enligt kat.lngd), 4 och 3 år inom loppet av 6 dagar, då även svågern ”mansbrodern” Anders Nilsson, gift med Dordis syster Elisabet dog. Det var strax före jul 1695,och begravningen ägde rum den 4 jan. 1696. Vilken julhögtid: hungersnöd i landet och fem av familjens medlemmar på bår!

Efter drygt 1 1/2 år blev hon omgift. År 1704 synes maken ha dragit ut i kriget. Maken, Jöns Mårtensson Holm (ana nr 300). Yngsta barnet var då 1 1/2 år, dottern Dordi 9 år och sonen Mårten (ana nr 150) 5 år gammal. I katekismilängden 1705/06 står Dordi Andersdotter skriven hos sin första svärfar i Liden, Prästholm, såsom "sonahustru” Dordi" och 1706-04-09 kallas hon vid dop "Hustru Dordi salig Lars Nilssons änka i Prästholm”. Hon kallas inte som andra soldathustrur med makens soldatnamn.

En del frågetecken måste t.v. ställas i samband med hustru Dordi. Att Lars Nilssons änka är den som gifte sig med Jöns Mårtensson är klart, identiteten kan säkert fastställas i längderna, bl.a. när barnen växer upp. Men vart tar Jöns Mårtensson vägen år 1704? Om han går ut i kriget som soldat, varför kallas hon då inte med hans soldatnamn såsom andra knekthustrur? Varför kallas hon 1706-04-09 Lars Nilssons änka? Detta sistnämnda kan kanske förklaras ur det faktum att hon bodde hos Nils Larsson i Liden och att barnets far var en hennes son i första giftet. Var hon redan vid denna tid änka efter Jöns Mårtensson? Eller blev hennes andra äktenskap på något sätt och av någon anledning upplöst, då ju hennes andra man sedan aldrig tycks nämnas i samband med henne? Kanske tingsprotokoll från 1700-talets början kan bringa svar på någon av dessa frågor.

1709-10-23 var hon änka. Var gift 1) med Lars Nilsson, 2) 1697-07-02 med Jöns Mårtensson.

 

Tillägg: Råneå tingsprotokoll för februaritinget 1724 upptar ett mål i vilket Dordi Andersdotter är inblandad.

 

302 Ffmfmmmf Fale Larsson (Phal)f. 1667 (dödbok) eller o. 1675 (katl), i Orrbyn (troligen är katekismilängdens uppgift den riktiga). Död där 1756-11-16: "Phale Larsson i Årrbyn är födder åhr 1667. Fadr. Lars Olofsson Årrbyn. Modr. Hustru Britha Eriksdotter ibidem. Dödde den 16 sidstlidne November av ålderdomssjuklighet och begrovs på Kyrkogården den 4 december. Har lefvat 88 år". Åldersuppgiften är sedan ändrad till "100 år", ett exempel på hur lätt man kunde handskas med åldersuppgifterna i kyrkoböckerna. Han var bonde i Orrbyn. Gården han gifte sig till beskrivs i roteringskommissionens protokoll 1695: Taxering 1/2 mantal; skatt; 4 tunnland 2 skälsland; 14 kor 18 småkreatur, 2 hästar. I 1694 års katekismilängd finner vi honom tillsammans med broder, som tydligen var den som stod skriven för hemmanet: Erich Larsson 20 (år), m. Brita 54, b. Phal 19, faster Karin 46, syster Karin 18." Härifrån kom han vid giftermålet 1698 till Nils Kristoferssons hemman.

Vid Råneåtinget i aug 1718 och 1719 uppbjöds andra, resp. tredje gången "Phal Larssons hemman här i Råneå socken och Åhrbyn, vårföre Phal Larsson åtagit sig att betala dess gäld, som hemmanet häftar före, varemot intet klander skedde."

År 1718-08-26 förekom ett mål om "en skillnad" mellan honom och Sara Jönsdotter, vilken var änka efter Phal Larssons styvson Nils Nilsson (denne avled mindre än en månad efter vigseln) Phal Larsson förordnades då jämte en annan "såsom de skyldigaste" att vara förmyndare för hennes barn "havandes Phal Larsson nu även utlovat att levera till Sara Jönsdotter, till hennes barns fördel (?) och på dess arv en ko, vilket han bör tillhållas och skyldigast efterkomma. 1721-02-25 är Phal Larsson kärande i ett ärekränkningssmål i Råneå. Per Andersson i Rånbyn hade tillagt honom några äreröriga tillvitelser och kallat honom tjuv och skälm. Vittnet "betygade sig hava hört att Per Andersson sagt i dryckesmål, när de talt om levereringen till militien, att Phal Larsson skulle gjort som en tjuv och skälm både i år och i fjol, vilket den gamla hora, hon som bodde på gården, skall vara orsaken.

Råneåtinget 1721-02-25:" Det månde väl Phal Larsson i Årbyn besvära sig över Per Andersson ibidem, för det han tillagt honom några äreröriga tillvitelser och kallat honom tyv och skälm. Rätten tillsporde Per Andersson om han det ville tillstå. Han svarade att han kommit att säga/detta/i dryckesmål, varande han så drucken, att han intet vetat till sig, och har allt sådant förflutit av att Per Andersson skall hava sagt, det Phal Larsson fått betalning för sin leverering, men han däremot intet. Dock föregiver Per Andersson sig intet sådant minnas eller erinra. Därpå förekallades följande personer, Larsson i Råneby, som utan edgång berättade sig hava hört att Per Andersson sagt i dryckesmål när de talt om leveringen till militien, att Phal Larsson skull gjort som en tjuv och skälm både i fjol och i år, vilket den gamla hora skulle vara orsaken till, som Phal Larsson skall hava i gården. Erik Hindersson i Högsön för rätta ställd tillstod sig hava hört det samma som det förra vittnet haver berättat, häremot Per Andersson sig förklarade, att han väl inte kan neka sig hava fällt sådana ord uti dryckesmål, men tilldragit sig av det att borgaren Felenius skall berättat för honom, det Phal Larsson försålt honom en tunna med kramsill, varvid skall befunnits stor falskhet. Alltså och som det befinnes att Per Andersson intet med fog kan neka till sin tillvitelse, så finner rätten för skäligt att döma Per Andersson … till 2 gånger 3 daler silvermynt, och vad de uti det övriga hava sinsemellan, så kan Per Andersson vid nästa ting därom inställa, så framt han menar sig hava fog därtill.

Gift 1698-06-19 i Råneå "med Nils Christopferssons änckia" i Orrbyn. Hustro Ella Nilsdotter, uthfästandes i mårgongåfva 10 lod Silfver". Hon var omkring 16 år äldre än han.

 

Kända barn:

Karin Falesdotter (ana nr 151),

Lars Falesson Stuut f. 1701-03-17 i Orrbyn, död 1780-03-07 ibid. av ålder och bräcklighet, 79 år och 5 månader. Soldat, sedan bonde i Orrbyn på hemman nr 4.

 

Halvsyskon: Nils Nilsson f.o. 1688, död 1717-05-17 i Orrbyn. Gift 1) med Kerstin Grelsdotter, dotter till Grels Andersson (ana nr 450), 2) 1717-04-24 med Sara Jönsdotter från Böle.

 

303 Fmfmfmmmm Elin Nilsdotter (Ella) f. o. 1658 (dödbok) eller 1659 (katekismilängden) i Prästholm, död 1740-02-15 i Orrbyn."Begrovs i kyrkan den 1 Martii, hela hennes ålder 82 åhr". Gift 1:a gången, troligen omkring 1681 med änklingen Nils Kristoffersson i Orbyn, död 1696 på julafton. Gift 2:a gången med ana nr 32, se ovan.

 

312 Ffmmmfff Anders Josefsson f. o. 1661 i Nykarleby, Österbotten. Död 1715-03-04 som flykting i Siknäs.

Osäker anföljd men sonen Nils härstammar från Nykarleby enligt rullorna och Anders Josefsson är en av flera flyktingar från Nykarleby som dör i Nederkalix denna krigsvinter. 

Kända barn:

Nils Andersson Rooth, f. o. 1698 (ana nr 156).

 

313 Ffmmmffm Anna Sigfridsdotter, f. o. 1660, död vid bruket(Melderstein) 1743-01-17. Var ”vid pass 83 år” och från Vörå s:n i Österbotten enligt dödnotisen. Osäker anföljd, Nils Andersson Rooths moder var dock troligen från Nykarleby och inte Vörå och hennes far och make var troligen bönder och inte bruksfolk. Hon med make och barn var troligen bland de många flyktingarna från Nykarleby som fanns i Nederkalix krigsvintern 1715.

 

314 Ffmmmfmf Hans enligt dottern Karins patronymikon, se under ana nr 315 nedan.

315 Ffmmmfmm Anna Hansdotter f. o. 1668 i Degersel, död i Orrbyn 1753-03-22, Känt Barn:

Karin Hansdotter f. 1694 (dödbok) 1697 (hfl), (ana nr 157).

 

Att Anna är Karins mor framgår av Råne husförhörlängde där hon kallas Nils Andersson Roots svärmor medan han lever och därefter Karins mor. Ingen födelsenotis är funnen och ingen vigselnotis finns. Anna uppges vara den besuttne bonden Hans Jönssons i Sörbyns dotter och en dotter Anna finns i hfl 1703 i Hans Jönssons familj i Sörbyn men bara detta år. En hustru Anna finns i hfl bland inhyses i Degersel och en lejflicka Karin 1712-1713 hos bonden Anders Persson i Degersel. Anna kallas fattig änka dödnotisen. Naurlig vore att tro att hon är en av de många soldatänkorna som är ett av resultaten av Karl XII:s krig. Soldaten Hans Jöransson Forsman f. o. 1671, antagen som soldat på rote 23 i Degersel 1691 och död senast 1706 passar på alla punkter utom en, han var inte gift med Anna Hansdotter. Soldaten Hans Forsman gifter sig 1696-01-26 med en Lisbeta Johansdotter. Efter att Lisbeta dött 1696-09-15 gifte Hans om sig 1698-10-16 med pigan Ella Andersdotter från Töre. Möjligen har Hans och Anna en uä förbindelse medan Hans var änkeman som resulterade i att Karin föddes 1697. Domboken bör studeras.

 

316 Ffmmmmff Johan Olofsson i Degersel f. 1667 - 1673. Död 1698-02-15.

Barn: Olof Johansson f. 1693(ana nr 158).

 

317 Ffmmmmfm Karin Persdotter f. o. 1660. Gift 1690-12-07 med ana nr 316. Död 1698-08-28. ”Johan Olofssons i Degersels änka, levat i 40 år”.

 

318 Ffmmmmmf Olof Larsson f. o. 1651, död 1727-05-12. Han föddes och dog i Gunnarsbyn.

Kända barn:

Kerstin Olofsdotter (ana nr 159)

 

319 Ffmmmmfm Karin Persdotter f. o. 1642. Död 1722-03-11. Född i Rörträsk, död i Gunnarsbyn.

 

328 Fmffmfff Johan Holst f. o. 1646 okänt var, möjligen i Belgien(namnet Holst finns med i en namnlängd, innefattande ett halvt tusental vallonnamn, vilket ger oss ett begrepp om invandringen under Louis De Geers tid, förra hälften av 1600-talet (Grimberg: Svensk Folkets Underbara öden 111, sid 256 ff) se även under 164,i alla händelser bör Johan Holts far vara invandrad vallon). Död 1716 i Karmans bo, Heds s:n,Västmanland, 70 år, begraven 8/4. Mantalslängden 1671 upptar vid Bärenshammar (=Berntshammar) "Johan Holst med sin hustru.Från 1672 kallas han Mr Sven (Mästersven), 1675; "Mr Swen Johansson(!) Holst (felskrivning, eller hette fadern Johan?), 1672 hade han en dräng, 1673 2 drängar och 1674 en dräng. Före 1671 har han Inte återfunnits vid Bärenshammar. År 1694 bodde han i Karmansbo. I Heds kyrkoräkenskaper bland "De fattigas penningar och allmosor: "Förähring" står upptaget såsom inkomst: 9 daler 24 öre "I Brlopet hoos Johan Holst”, tydligen bröllopet för dottern Kerstin 1694-09-09. Testamentet efter honom var 12 daler, det högsta för året)vilket visar att familjen var ganska förmögen.

Vid Bärenshammar fanns 1664, mästersmeden Christiern Dybäck samt två andra smeder. Ännu 1675 finns denne Christiern kvar och är då upptagen i mantalslängden tillsammans med en son, troligen Olof Christiansson. Eftersom brodern till nr 164 hette Christern är det möjligt, att denne äldste Christiern skulle kunna vara med i släkten på något sätt, förslagsvis såsom far till Johan Holst eller ev. svärfar i ett första (?) äktenskap. Saken bör utredas med ledning av källor som finns bl.a. i KA (Kungliga Riksarkivet). (Även ana nr 376).

Barn:

Kerstin, gift 1694 med ålderman Lars Jakobsson på Holmen,

Kristiern Johanson Holst, f. 1675, mästersmed i Karmansbo,

Hans f. o. april 1672 (ana nr 164, 188),

Elisabet (Lisken)gift 1701 m. Jakob Andersson, Karmansbo.

 

329 Fmffmffm Kerstin Hansdotter År 1721 bodde hos M. Kristern Johansson på Karmansbo "Mod. Kerstin Hansd." Samma längd anger att hon dött, men hon har Inte återfunnits i dödboken. Ingen anteckning ar påträffats som bekräftar om hon är moder även till nr 164 som dock har sin morfars namn.(Även ana nr 377).

 

330 Fmffmfff Anders Jönsson, hammarsmedsmästare från Norrhammar, död 1720, 82 år gammal Under ”föräringar i bröllop” datum 1698-09-11 står noterat ”Hos Mäst. And. Jöns. 21.25”. Siffran betydde enligt Nils Joëlson 21 daler och 25 öre vilket innebör att det var fråga om ett påkostat bröllop. Datumet är det då Hans Johansson Holst (ana nr 164) gifte sig med Anders Jönssons dotter Anna (ana nr 165). Kända barn:

Jakob Andersson, gift med Elisabet Johansdotter Holst,

Anna Andersdotter, (ana nr 165),

Katarina Andersdotter.

 

331 Fmffmffm Elisabet Jakobsdotter.

 

336 Fmfmffff Jöns Larsson f. o. 1657. Begravd 1710-03-06 "ålder 63 åhr 7 månader". Bonde, tolvman i Vännäs, Överkalix. Gift 1665.

Kända barn

Erik Jönsson (ana nr 168)

 

337 Fmfmfffm Lisbet Henriksdotter. Död 1735-08-31

 

338 Fmfmffmf Erik Henriksson (Hindersson)f. o. 1644. Död 1722-05-14 "78 år, Bosatt i Rödupp, Överkalix”. År 1696 meddelar katekismilängden: "/E.H./ läser alla stycken illa". Familjen bestod av hustrun Marita samt barnen:

Kerstin f. o. 1667, (ana nr 169),

Abraham,

Marta (Majsa) begravd 1756-02-01.

 

I familjen fanns år 1696 även brodern Nils med hustru Margareta som varit "många år som utgammal och svag".

 

339 Fmfmffmm Marita f. o. 1640. Begr. 1698-01-15 "50 år".

 

340 Fmfmfmff Joakim Mikaelsson (Jock Mickelsson) född 1630 – 1640 i Finland. Död 1709-05-16. Kom till Narken, Överkalix 1668. Blev grundaren till byn Jock. (Kan även ha varit sonen Jock) Under 1600-talet hette gården Narken och senare Kengis(= ofarbar fors).

Långt före det s.k. Lappmarksplakatet av år 1674 Och 1695 och lappmarksreglementet av år 1749 (alla tre propagerade för kolonisation av Lappmarken) hade finnar sökt sig även till våra nordligaste landamärer i detta ärende.

Vi känner till Örträskfinnarnas idoga kolonisering på 1600-talet och långt därförut svedjefinnarna i Värmland, Dalarna, Hälsingland m.fl. platser.

Även till Överkalix drog sig de finska kolonisatörerna. En av dem var Jock Mickelsson, som slog sig ned i närheten av Narken år 1668. Vad som gjorde att han och flera andra finnar kom till dessa trakter berodde väl dels på fattigdomen och jordbristen i hemlandet, men man kan ju gissa att stegen styrdes av locktonerna från bruksdriften vid Svappavara gruvor. Driften där gick i vågor. Människorna som inte längre behövdes där, drog vidare inåt landet och ägnade sig åt den näring, jordbruket, som de kunde bäst.

Jock Mikaelsson slog sig ned vid Kalixälven och blev den son gav namnet åt Jocks by i Överkalix. I de första kyrkböckerna på senare delen av 1600-talet heter gården Narken och Kengis. Jock Mikaelsson var gift l:a gången med Margaretha Mattsdotter, dotter till en annan finsk kolonisatör, Matts Mattson "Finne". Gift 2:a gången med Malin Bengtsdotter (med henne hade han inga barn). Den första hustrun avled omkring år 1671, då maken till Överkalix kyrka gav 1 mark i testamente efter henne. De hade en stor familj och flera av barnen drabbade av olyckor och ond bråd död. Till detta återkommer jag senare.

Ur häradsrättsprotokollen kan man hitta åtskilligt som belyser bilden av en nybyggare som äger stor driftighet, finsk tjurighet och inte är helt främmande för ett och annat tjuv och rackarspel, utsprunget dels från honom själv men även från andra. Missionären Nils Joëlson f.d. präst i Råneå, och ivrig genealog har sänt mig flera utdrag ur tingsprotokoll som här återges:

Häradsrätten i Kalix 1679, 18-19 augusti:

”Alldenstund Finn Jock Michelsson vid Kengis är lagstämder att svara f.d. befallningsmannen välaktade Sigfrid Persson Fordeel till rätta, om det han ska ha fördärvat kronfisket däruppe vid Kengis medelst olaga brännande i Berget, men han ej kan komparera (inställt sig vid tinget), ty fälldes bemälte Jock till sine 3 marker silfwermynt och ska vid nästa ting stå till svars härom. Dessförinnan ska bruket "besiktigas av opartiske godemän. Därtill nämndes (utsågs)länsman Olof Persson, Olof Andersson i Vännäs, Lars Ericsson i Svartbyn och Anders Nilsson ibidem så att de gör sig noga underrättade och vet besked, huru förevetter(hur det sig förhåller)med samma bränning och vari den länder kronofisket till praejudice(nackdel) uti laxfisket.”

År 1684:

”Hustru Margeta i Narken(Bör vara Ivar Mattssons änka)dömdes pliktig att betala Jock Michelsson i Köngis 30 daler kopparmynt ett för allt av hans hustrus hos henne innestående arv”(Jock Michelssons hustru var dotter till Matts Mattsson Finne).

År 1692 i februari:

”Länsman i Överkalix, Olof Persson hade vid häradstinget 1690 dömts betala 90 daler kopparmynt uti hjälp av kronans laxtaxa (betyder förmodligen: som hjälp eller bidrag till kronans laxskatt) förmedelst han, av obetänksamhet och efter andras instigationer, hade förbudit några Överkalixbor att intressera med Nederbyggingarna (betyder förmodligen de som bodde i nedre delen av socknen) i samma års fiskebruk som var tillbudit dem och de ville emottaga. Han anhöll för den skull, till sin skadas någorlunda upprättelse, att få intressera med

finnen Jock Michelsson där uppe uti det lilla bruket han har med ett tinerum om våren, när det är stor flod, inbränt emellan tvenne bergsskrevor. Olof Persson kunde så mycket mindre förnekas att på några års tid till hälften bruka det, som det inte länder kronan till prejuce(nackdel). Det är inte heller hinderligt i någon måtto för själva kronofisket. Allenast bör han sämjas därom (komma sams) med finnen.

1694-03-25

Per Jakobsson (ana nr 992) och Henrik Olofsson kärade till Jock Michelsson i Köingis om en björn som kärandena föregiva att de välvt eller ringat, men som svaranden fällt och dräpt för dem. Rätten erkände detta käromål vara av intet värde eftersom det står varjom och enom fritt att fånga och dräpa 'sådana djur varhelst de kan påträffas oaktandes sådant sker på en annans byaskog och björn föru varit välvd (som han kallas). Lagen därom klarligen i kapitlet byggningsbalken samt kongliga skogsordningen.”

1694-12-01

Jock Michelsson i Köingis som varit lagligen stämd att svara Per Ivarsson i Narken om ett flakaland hade icke komparerat(infunnit sig). Han bötfälldes till 8 marker silfwermynt för abcence(= frånvaro). |

När Jock Michelsson överlämnade sin gård och sitt hemman till sonen Jock Jocksson upprättades en inventarieförteckning som ännu finns i behåll. Där står noterat att gården hade bl.a. 12 kor, 2 hästar, 1 oxe, 4 kvigor, 8 får och stora mängder spannmål och fiskeredskap. Det var en välbärgad bonde som lämnade över till sonen. Sistnämnda uppgift är hämtad från en avhandling om Jocks by som skrivits av Olof Hederyd, tidigare lärare i Överkalix, senare bosatt i Vuono, Haparanda.

Barn:

Jock Jocksson f. o. 1653,(ana nr 170),

Matts Jocksson f. 1657, begr.1734-04-21, gift med Margareta Grelsdotter, begravd 1727-02-02 (2 barn drunknade i Ängesån),

Ivar Jocksson gift 1689-09-15 med Kristina Göstasdotter från Landsjärv som begravdes den 3 mars 1717, samma, dag som offren, drygt 40 personer från Överkalix, efter maroderande ryska strövkårer. Kyrkboken berättar att offren fick vila i en gemensamhetsgrav på Överkalix kyrkogård.

Kristina blev 77 år gammal. Ivar beskrivs i ett häradstingsprotokoll som en liderlig person med åtskilligt på samvetet. Bl. a. var Ivar anklagad för att ha begått våldtäckt mot sin styvdotter. Hur han klarade sig undan denna dom har inte kunnat utforskas.

Nils Jocksson drunknade på isen i älven på hösten 1692, återfanns på våren och begravdes 16 maj 1692. Hans hustru Lisbet Olofsdotter dog samma år, begravd 13 november, ”i blodsjuka 28 åhr". De vigdes 1689 av komminister Olaus Hallsius i Överkalix.

Brita gift med Lars Mikaelsson Ulat från Ulatti samtidigt med brodern Nils. Död i blodsjuka 1692.

Kerstin Kyrkboken berättar: Gamla änkan Kerstin Jocksdotter begravd 18 oktober 1741 ”berättas kunnat bota och förekomma åtskilliga sjukdomar".

Troliga söner:

Per Jocksson, död 1698, begr. 5 februari "34 åhr". Kallades "afskedade soldaten". Gift med Ella Pärsdotter 1692-07-25. Troligen samme som soldaten Pål Joachimsson Sälkut-Orre antagen 1683-07-30, avskedad 1694-06-19, lejd av Lars Nilsson i Nybyn (Mossberg/UL),

Lars Jocksson från Ängesån f. o. 1645, död 1693-04-01 begravd 1693-06-11 Gick bort i skogen där han dog 1/4 mil hemifrån. Han blev 48 år gammal.

 

341 Fmfmfmfm Margareta Mattsdotter, även hon av finländsk härkomst. Gift 1654 och död omkring 1671, då maken ger 1 mark till kyrkan i testamente efter henne. Hennes föräldrar var bosatta i Narken.

 

342 Okänd.

343 Okänd.

 

 

344 Fmfmmfff Anders Jönsson f. o. 1646 i Gävle, Senare bonde på hemman nr 7 i Svartbjörsbyn, Luleå landsförs. Död 1730-08-01 i Svartbjörsbyn. Enligt dödboken hade han varit gift 4 gånger. Endast 3 hustrur kan återfinnas i kyrkböckerna. Med hustrun Kerstin Persdotter hade han följande kända barn:

Karin f. o. 1672, död 1774-04-17 i Bredåker, 72 år enligt dödboken men troligen något yngre, gift omkring år 1704 med bonden Matts Olofsson på hemman nr 9 i Bredåker, Luleå landsförsamling,

Kerstin f. o. 1682, död 1737-02-08 i Svartbjörsbyn ”piga 55 år begravd i kyrkan”,

 

Med hustrun Margareta Göstasdotter (ana nr 345) hade han följande kända barn:

Jöns Andersson Nors f. o. 1688 (ana nr 172),

Dordi f. o. 1689, död 1716-04-23 ”piga 26 år” i Svartbjörsbyn,

Margareta f. o. 1701, död 1773-11-05 i Svartbjörsbyn, gift 1729-12-12 med Josef Andersson som kommer som måg till Svartbjörsbyn nr 7, han död 1745-09-01, 39 år gammal,

Barbro f. 1709-01-08, död 1756-07-08, 47 år gammal, gift 1746-11-28 med soldaten, sedermera bonden på Svartbjörsbyn 7, Olof Johansson Ek. Han är 15 år yngre än Barbro.

Med hustrun Karin Jönsdotter gifte han sig när båda var mer än 60 år gamla (inga barn), hon var född o. 1653 i Måttsund, död 1733-12-01 i Svartbjörsbyn.

Vem Anders Jönssons fjärde hustru var är inte känt. Men hon bör ha varit hustru nr 1 eller nr 2.

 

345 Fmfmmffm Margareta Gustafsdotter (Marget Göstasdotter) f. o. 1660 i Brändön, Luleå landsförs. död 1730-01-26. Fadern var bonden och korpralen Gustaf Jöransson Lejon i Brändön (inte ”Jönsson” som anges i dödbokens notis!). Gift med ana nr 344 i dennes 2:a eller 3:e äktenskap.

 

346 Fmfmmfmf Hans Hansson bonde på hemman nr 1 i Vittjärv, Luleå landsförs. Han var död 1692 då sonen med samma namn tog över hemmanet. Enligt mantalslängden fanns då även en förälder (modern Karin) samt två syskon på gården. I ML 1704 finns en marginalanteckning ”N.B. Mod. Karin gl.”. Hon inräknas då inte längre i ML. 1706-78 fanns tre syskon, 1709 fanns 2 syskon och en knekthustru(=systern Karin) på hemmanet. Den Hans Hansson från Vittjärv som är bruksknekt 1664 (Kenneth Awebro i Botnica 6, sid 217) bör vara ana 346 och inte fadern med samma namn. Mantalslängden, se under ana 692, för 1685 anger att denna ana saknar hustru det året, möjligen är han omgift 1686 då han åter har en hustru. Äldste sonen Hans kan alltså ha en annan mor än Karin Andersdotter (ana 347).

Kända barn:

Hans f. o. 1669, död 1719-08 som bonde på Vittjärv 1, gift med Anna Vilhelmsdotter (Wellamsdotter) död 1762-02-15, enligt dödboken 100 år gammal, då hon födde barn så sent som 1718 var åldern troligen 85 – 90 år, Makarna har i hfl 1708-32 barnen Hans, Lars, Olof, Karin och Maria,

Karin f. o.1685,(ana nr 173),

Maria f. o. 1688 (ana nr 207),

Anders f. o. 1688, död i mars 1755 i Gullmark, Bygdeå s:n. Antogs som soldat på hemmaroten nr 59 ”Fors” 1709, befordrad till Korpral Forsberg i augusti 1711, efter att ha varit kommenderad till Nymynde 1710-05-28, befordrad till rustmästare 1713, furir 1716, förare 1717, sekundsergeant 1718 och slutligen 1718-06-21 till sergeant vid Bygdeå kompani. Han var gift och hade hemman och familj i Gullmark, Bygdeå s:n, Västerbotten. I hfl 1708-32 på Vittjärv 1 finns ”Broder Anders” noterat, men överstruken, ”är i Bygdeå”.

 

[Även ana nr 414]

 

347 Fmfmmfmm Karin Andersdotter f. o. 1650 på Kyrkbordet (Gammelstad) i Luleå landsförsamling, där fadern Anders var fältväbel. Död 1710 i juni, begravd 1710-07-02. Bodde vid sin död hos sonen Hans Hansson på hemman nr 1 i Vittjärv.

[Även ana nr 415]

 

348 Fmfmmmff Okänd.

349 Fmfmmmfm Okänd.

 

 

350 Fmfmmmmf Nils Nilsson Bonde i Vibbyn, Luleå landsförs. Hans dotter Kerstin och mågen Anders Persson övertog det hemman som sedan blev Vibbyn nr 2. Detta hemma var del av ”stamhemmanet” i Vibbyn som i jordeboken år 1633 mätte hela 1 11/16 mantal alltså närmare 2 mantal. Det innehades redan då av en Nils Nilsson troligen far eller möjligen svärfader till denna. Att döma av mantalslängderna övertar denne Nils hemmanet år 1649. I jordeboken år 1640 står en Nils Hansson för detta hemman, en felskrivning?

Kända barn:

Brita f. 1644 enligt dödboken, men troligen föddes hon 5-8 år senare, död i april 1734, ”piga 90 år gammal”, hon finns i husförhörslängden på Vibbyn nr 2, som ”hustruns syster”,

Kerstin f. o. 1664, (ana nr 175).

 

351 Fmfmmmmm Kerstin Nilsdotter, att ana 351 heter Kerstin är klart från mantalslängderna 1678-79 då hon ensam står för hemmanet men med två döttrar på gården, endast i dottern Britas dödnotis ges hennes patronymikon ”Nilsdotter”. I dottern Kerstins dödnotis anges endast dopnamnet. Hon försvinner definitivt ur mantalslängderna 1692 då mågen Anders Persson övertar hemmanet. Detta betyder inte med säkerhet att hon är död då, men hon finns inte i dödbok (1706-) eller husförhörslängd (1708-)

 

 

352 Fmmfffff Andreas Valdemari Regiomigius (Anders Valdemarson) f. 1608 i Kungsåra. Död 1693-08-30. Kyrkoherde i V:a Skedevi. Hade inte råd att bekosta akademien, utan blev som djäkne först "halvpräst" eller ”Diaconus” 1639 och någon tid därefter prästvigd. År 1640 pedagog vid lilla skolan. Komminister i Fellingsbro 1644. Sökte 1658 med flera medsökande till V:a Skedevi, men skulle inte få provpredika förrän en magister först "gjort försök"(=fått provpredika). Regiomigius "tog loven för runt" och fick socknens godkännande. Tillträdde år 1659. "En förståndig och pålitlig pastor" Många extra förrättningar betroddes honom. Omtalas som verksam långt in i ålderdomen. Stiftets äldste 1692. Allt enligt Västerås stifts herdeminne. Porträtt av Regiomigus och hans hustru finns Ekströms Västerås stifts herdaminne.

Barn:

Andreas Fellenius kyrkoherde i Bor. Gift med Elisabet Svensdotter, död 1679. Andreas var lärare redan som djäkne år 1652 vid skolan i Fellingsbro. Sedermera kollega vid Sala skola. Begärdes senare av församlingen i Fellingsbro, åter dit år 1665, men dog samma år,

Johan Fellenius (ana nr 176)

Kristina g. m. kyrkoherde J. Salomontanus i Ramsberg

Sara g. m. kyrkoherde J. Nicolai Fabrelius, efterträdare till fadern i V:a Skedevi och född i Lindesberg 1644.

Elisabet f. 1647-06-24 .Död 1719-10-03,

Susanna.

 

353 Fmmffffm Susanna Hansdotter f. 1612 i Grangärde, död i V:a Skedevi 1685-10-11. Hon var dotter till kyrkoherde Johannes Mattei i Grangärde. Ansågs ha fött barn " för tidigt", men friade sig genom ed. Hon var stammoder för släkten Fellenius .

 

354 Fmmfffmf Gustaf Elvius f. 1618-9-20 i Älvdalen, där fadern var kyrkoherde. Död 1693-03-29 i Rättvik, där han var prost.

Gustaf Elvius fick först undervisning av sin broder, sedan studier i Västerås och Uppsala. I Uppsala fanns han 1642. Fick år 1657 sin första befordran, till Konrektor vid Falu skola. Rektor där 1659. Med landhövding Creutz hjälp blev han kyrkoherde i Gagnef 1662 för att sedan få Rättvik 1667. Han satt med i den kommission som dömde i trolldomsprocesserna i Dalarna 1669-73. Där sägs han ha varit lika sträng och nitisk som sina medbröder. Det kan här inflikas att hans systerson Lars Elvius kyrkoherde i Älvdalen satt med i samma kommission. En beskrivning över denna förskräckliga affär är Kröningssvärds bok: Trolldomsväsendet i Dalarna 1668-73 .

Ordentlig och allvarlig i sin tjänst var han hos domkapitlet väl anskriven. Gustaf Elvius porträtt finns i Rättviks kyrka.

 

Korportalen i Rättviks kyrka är byggd år 1671 och bär latinsk text som i översättning lyder: Gustaf Elvius, kyrkoherde och prost i Rättvik har år 1671 till Guds ära och templets prydande med överhetens medgivande och för kyrkans medel låtit uppföra sakristian och denna port. Barn:

Helena död 1731-07-15 i Ljusnarsberg (ana nr 177),

Kristina gift med kyrkoherde Andreas Fellenius,

Anna gift med prosten Magister Christernin.

Emfrid gift med kyrkoherden i Rättvik Andreas Georg Tilleus. Justina gift med prosten V. Fronderius, Björskog,

Sara gift för 4:e ggn med prosten Björk i Falun,

Elisabet gift med kyrkoherden G. Tilleus i Kolbäck,

Olof magister, huspredikant i Stockholm,

Petrus, astronomi professor i Uppsala. Med denna familj övergår denna släktgren till en starkt akademiskt betonad känd familj i Uppsala.

Johan, notarie,

Gustaf, kyrkoherde i Norrbärke.

 

Gustav Elvius var gift 2 ggr.1:a ggn med Anna Björskogensius. med henna hade han Petrus, astronomiprofessorn. 2:a gången med Elisabet Dalekaria med vilken han hade 15 barn. Några dog i späd ålder.

 

355 Emmfffmm Elisabet Olofsdotter Dalekaria, född i Rättvik. Kyrkoherdedotter. Fadern var Magister Olaus Andreas Dalekarlus. Porträtt av henne finns i Ekströms Västerås herdaminne, volym II. sid 11.

 

 

356 Fmmffmff Johan Anders Stuart till Hedelunda och Ökna i Vadsbro socken samt Fågelstad i Bettna s:n, Södermanland, född i juli 1628, döpt den 22 juli på Skedevi i Forsa S:n, Södermanland. Död 1669-05-05 på Hedelunda. Var först i tjänst hos greve Johan Oxenstierna till dennes död 1657 och hemförde hans lik till Stockholm. Blev sedan kung Karl X:s kammarherre.

Honom vägrade ridderskapet och adeln i strid med drottning Kristinas legitimationsbrev tillträde på riksdagshuset, varöver förklaring infordrades av regeringen 1664. Han sökte också extension (=att utsträcka) på berörda brev för sin fru och sina barn, vilket samma år avslogs. Se vidare under hustrun (ana nr 357).

Barn:

Johan Didrik döpt 1662,

Fredrik Karl, löjtnant,

Brita Maria, död 1712,

Hans, kapten (ana nr 178),

Jakob, löjtnant, död 1730.

 

Ligger jämte sin hustru begravd i Vadsbro kyrka, där deras gravsten samt hans vapen kan ses.

 

357 Fmmffmfm Anna van der Knop, ”Öknatyskan” kallad. Gift 1659-10-10 med ana nr 356. Hon var född i Hamburg och dotter till Överstelöjtnant Johan van der Knop. Hon hade i sin ungdom kommit till Sverige. Hennes adelskap som hon med en grevinnas intyg sökt styrka blev henne bestritt av mannens släktingar, vilka tillvällade sig fasta arvet efter hennes svärföräldrar, men konung Karl XII förklarade slutligen, att hennes obevista härkomst icke skulle ligga hennes barn i deras adelskap och adliga rättigheter i vägen.

 

358 Fmmffmmf Okänd.

359 Fmmffmmm Okänd.

 

360 Fmmfmfff Johan Groth Fick barn 1701. enligt vad som står i sonens dödsruna skulle han ha varit "Kongl. Myntmästare wid Afvestafors bruk i Dalarne ". Denna uppgift är oriktig och kan ha lämnats av de efterlevande för att förgylla faderns titel. Han hade varit möjligen hammarsmed vid bruket, kanske man där myntade kopparpengar. Detta gjorde man då i Avesta.

Släkten Groth(Groot, Grot)kan härledas till en hammarsmed Grote Hans, som i mitten av 1500-talet finns dokumenterad i Noraskogs bergslag. Han var den förste hammarsmeden vid den för kronans räkning anlagda Kungshammaren i Noraskog. Johan Groth var 1708 smed vid Tolvfors i Valbo s:n.

Johan Groth var 1724 smed vid Åmots bruk i Ockelbo socken. En Hindric som möjligen skrives Gråhtt, fanns 1654 vid Skultuna bruk". Klerckerska samlingen talar(under Groth) om tre bröder Bryngelsson: Bryngel, Asmund och Anders som inkom till Sverige med myntmästare Marcus Kock. Asmund var född i Brabant år 1600, död 1668 i maj. Han var gårmakare i Säter, där myntet då för tiden var inrättad. Sv. Biografiskt lexikon 1967-69 band 17 upplyser:

Groot (Groth) Släkt troligen härstammande från garmakaren och kyrkvärden Asmus Groot, död troligen i Afvestafors (nu Avesta) som uppges ha varit bland de från Säter till Afvestafors på 1630-talet nedkallade tyskarna(Norberg s.22). 1700-tals genealogen Hülpers uppger visserligen som släktens stamfar den samtidigt levande Asmus Bryngelsson i Säter som skall ha kommit från Tyskland eller Brabant jämte två bröder följt myntmästaren Marcus Kock till Sverige 1626. Denne har emellertid Inte kunnat återfinnas i Säters mantalslängder förrän 1656 som han då därtill hade svenskt farsnamn torde Hulpers uppgifter i stället gälla Asmus G. Härtill talar också att den ene av Asmus Bryngelssons av Hulpers uppgivna söner, den sedermera akademifogden och rådmannen i Uppsala, Johan Groth död 1678 vid sin inskrivning vid Uppsala Universitet 1659 kallades Johannes Asmunda Forseus, troligen efter Avestafors och att han 1663 musicerade i Avesta kyrka(se Avesta kyrkoarkiv LJ. p 138 ULA).

 

Vi återvänder till Johan Groth:

I en specifikation över bruksfolket i Avesta (upptagande endast de som stod i skuld till bruket) daterad den 29/11 1700 som sist stod, av 35 stycken, Johan Groth. Rubriken var "Spijsmederne" (Spiksmederna)

I februari, då han upptas som nr 5 från slutet, var han troligen gesäll. Groth var skyldig bruket 51:12 daler kopparmynt. Han syns ha "bråkat" om 5 karoliner (omkring 19 daler kopparmynt)som han väl ansåg sig Inte vara skyldig. Troligen var kopparsmeden (gesällen) och spiksmeden Groth samma person. I febr. 1700 sägs ju att han inte längre var behövlig vid bruket, varför han säkert senare under året fått ta vad arbete som bjöds.

Barn:

Johan Johansson Groth (Jan, Jean) (ana nr 180).

 

361 Fmmfmffm Elisabet Hansdotter Pipare . Enligt uppgift i Råneå kyrkoböcker skulle hon heta Hammarström, men enligt Nils Joëlson är detta felaktigt, då han i en dombok funnit att hon hette Pipare. Gift med ana 360 senast 1701.

 

362 Fmmfmfmf Okänd.

363 Fmmfmfmm Okänd.

 

364 Fmmfmmff Per Andersson f. o. 1650 i Sörbyn, Råneå. Död 1729-01-16 i Skatamark. Luleå landsförs. Var bonde i Prästholm.

Anses vara den som upptäckte Gällivare malmfält. Birger Stecksén anför dock att denna malmfyndighet omtalas i den franska editionen av Johannes Schefferus arbete om Lappland (utkom på franska i Paris 1678) Schefferus skall ha erhållit malmprover av Momma, som brevledes underrättat honom "att denna fyndighet var myckat mäktig och att hela berget upptages av densamma". Momma skulle ha lärt känna Gällivare malmrikedom sannolikt vid hans första resa i Norrbotten 1654-56 eller vid en senare resa 1660-61.

Först i 1704 års bergmästarrelation anges detta malmfält under benämnings ”Illuvare”.

På bergscollegi uppmaning gjorde bergmästare Adlerheim den 6 maj 1751 en noggrann undersökning. Sönerna till Per Andersson kunde skaffa fram många vittnen som intygade att det var denne som omkring 1690 tagit med sig proven på malmen från Gällivare samt meddelat bergmästare Sven Fagge . Fagge blev suspenderad 1691, men efterträdaren hade lämnat upplysningar om detta till kyrkoherde Samuel Blixt i Råneå. Därefter hade kapten Karl Tingvall i Råneå fått kunskap om fyndet samt föranstaltat om brytning och förädling (i Melderstein. Per Andersson var ju död, men sönerna Anders och Johan fick belöningen för upptäckten(se under ana nr 182). 1735-10-01 utfärdade bergmästare Seger Svanberg proberingsintyg och mutsedel till Karl Tingvall(P. Norberg: Forna tiders järnbruk i Norr- och Västerbotten, sid 92 ff). Kända barn:

Brita Persdotter, f. o. 1679, lever 1694,

Anders Persson (ana nr 182),

Knut Persson f. o. 1685, bonde i Orrbyn, död 1719-03-18, gift 1705-12-10 med Maria Nilsdotter, Nils Nilssons i Orrbyns dotter f. o. 1683,

Jöns Persson, f. o. 1688, bonde i Orrbyn. Gift 1706-04-15 med Dordi Andersdotter f. o. 1681, död 1757, hon var tidigare gift med Herman Olofsson i Orrbyn 1701.

Per Persson f. 1691, död 1696,

Johan Persson f. 1693-10-20, död 1694-03-21,

 

365 Fmmfmmfm Malin Knutsdotter född i Prästholm omkring 1643. Död 1709-09-01.

 

366 Fmmfmmmf Nils Larsson, bonde och tolvman i Liden, Prästholm f. o. 1629, död 1713-10-16 , begravd i kyrkan Bomärke (plats för bomärke). Förlorade 2 vuxna söner och 3 barnbarn i december 1695 (se under ana 301).

Kända barn:

Ella f. o. 1658, död 1718-07-23, gift 1697-05-04 med "gambl. Rustmästaren” Lars Henriksson Kruus från Niemisel, f. o. 1648, död 1707-10-08 i Rånbyn,

Marta f. o. 1660, död 1747-11-18 i Böle, ”varit blind i 28 år”, ”ålder 98 år” är en grov översdrift, cirka 87 år antaget, gift med soldaten och bonden Jakob Jönsson Beställare och moder till bl.a. sergeanten Hans Högberg och sockensmeden Erik Jakobsson,

Lars f. o. 1664, död 1695-12-21 i födelsehemmanet i Liden, gift med Dordi Andersdotter från Böle, hon omgift 1797-07-02 med soldaten och bonden Jöns Mårtensson Holm (se anor 300, 301),

Karin f. o. 1666/69 död ogift 1698-01-13 i Liden,

Margareta f. o. 1668, död 1750-03-16 i Prästholm, gift 1) med bonden och soldaten Jöns Nilsson Blank, f. o. 1669, död omkring 1705, gift 2) 1706-12-08 med änklingen och senare nämndemannen Lars Hansson i Prästholm, f. o. 1685, död 1751-06-10 i Prästholm,

Anders f. o. 1672 (ana nr 278),

Anna (Annika)f. o. 1674 (ana nr 183).

[Även ana nr 556]

 

367 Fmmfmmmm Anna Andersdotter f. o. 1623 i Rånbyn enligt dödboken, död 1716-04-03, begravd i kyrkan, ålder 93 år, överdriven?

[Även ana nr 557].

 

368 Fmmmffff Hans Andersson f. o. 1637, död 1715-07-29. Bonde i Vibbyn, Luleå landsförs. född och bonde på hemman nr 1. Om honom, se kyrkohistorisk tidskrift 1934,sid 264,rad 2. Han övertar hemmanet 1667 efter fadern Anders Hansson. Föräldrarna verkar leva kvar på gården i mer än 10 år, (enligt mantalslängderna finns två gamla på gården 1682-1683, samt en gammal 1684-1687). Han har under åren 1674 – 1683 en son och 1684 – 1695 två söner på gården.

Kända barn:

Anna Hansdotter f. o. 1655, död 1743-05-08,

Hans Hansson f. o. 1660 (ana nr 184),

Per Hansson, f. o, 1666, död 1741-04-01 i Brändön, Luleå landsförs, se mer om Per under ana 736,

Maria Hansdotter, f. o. 1672, död 1736-11-21 i Måttsund, Luleå landsförs.

 

 

369 Fmmmfffm Brita Persdotter f. o. 1635 i Skatamark. Död i Vibbyn 1717-01-16.

 

370 Fmmmffmf Olof Persson. Bonde i Antnäs, Luleå landsförs.

Kända barn:

Karin Olofsdotter f. o. 1661, död 1715-03-22, gift i Antnäs,

Cecilia Olofsdotter f. o. 1662 (ana nr 185),

Margareta Olofsdotter f. o. 1664, död 1711-04-06, gift till Svartbjörsbyn,

Lars Olofsson f. o. 1682, död 1742-12-06.

 

Dessa barn har alla Olof Persson och hustru Karin i Antnäs som föräldrar, denna Karin har som patronymikon ”Larsdotter” för alla utom Cecilia som har Karin ”Persdotter” som mor i sin dödnotis. Att ”slarva” med moderns patronymikon på detta sätt är inte ovanligt i dödboken. Det fanns två Lars Olofsson i Antnäs vid denna tid. Den andre ”gamle” Lars Olofsson på Antnäs nr 10 som dör 1748-09-11 är son till Olof Davidsson och Kerstin Larsdotter. Vår ”unge” Lars Olofsson är bonde på nr 3. Troligen var även fadern Olof Persson bonde på detta hemman.

 

371 Fmmmffmm Karin Larssdotter.

 

372 Fmmmfmff Olof Knutsson f. o. 1640, bonde på Skatamark 1, begravd den 30:e oktober 1714. Gift 1661-04-22 med ana nr 373,

373 Fmmmfmfm NN.

 

374 Fmmmfmmf Isak Persson, anförlust se nr 260.

375 Fmmmfmmm Anna Olofsdotter, anförlust se nr 261.

 

 

376 Fmmmmfff Johan Holst, anförlust se nr 328.

377 Fmmmmffm Kerstin Hansdotter , anförlust se nr 329.

378 Fmmmmfmf Okänd, anförlust samma som nr 330.

379 Fmmmmfmm Okänd, Anförlust samma som nr 331.

 

384 Mfffffff Anders Nilsson i Rosvik, Piteå landsförs. får en son Anders 1682-08-20 som troligen är ana nr 192.

385 Mffffffm Okänd.

 

386 Mfffffmf Olof Johansson i Roknäs(eller Porsnäs) får en dotter Brita Som möjligen är ana nr 193.

 

387 Mfffffmm Okänd.

 

388 Mffffmff Johan Eliasson (Rehn) född 1666-02-25, död 1739-11-25. Länsman boende på Hamnen Öjebyn. Hemmanet var år 1697 på 87/128 mantal.

Kända barn:

Kristina f. 1706-10-13, död 1754. Gift med Bernard Ask i Lycksele f. 1689-12-11,

Elsa f. 1691-03-21, död 1691-08-22,

Elias Johansson Rehn f. 1692-10-06 (ana nr 194),

Jon f. 1694-01-15, 1694-07-28,

Johan f. 1695-09-20, död 1696-01-18,

Sara f. 1698-03-29, död 1698-07,

Johan f. 1699-09-09,

Anna f. 1700-11-12,

Margareta f. 1702-10-18,

Jon f. 1705-04-07,

Kristina f. 1706-10-13, död 1754. Gift med Bernard Ask i Lycksele,

Erik Johansson Rehn f. 1712-07-13, död 1780-09-01. Gift med 1) Elsa, 2) Margareta Johansdotter Wiklund syster till komminister Nils Wiklund, känd från prästbråket i Övertorneå där han först blev avsatt men sedan av domstol fick igen sitt ämbete, Margareta död 1780-08-03, 29 år gammal, de vigdes 1774-10-13.

 

Namnet Rehn användes åtminstone av barnen. Erik som var klockare har i en kyrkohandling skrivit sin namnteckning: Erik Johansson Rehn.

Enligt en bouppteckning efter Elias hustru Maria Kråka daterad 29/10 1730 som finns i Piteå lfs. arkiv uppges att Elias då ägde ett skattehemman som genom arv tillfallit honom. I bouppteckningen upptas en skuld till Johan Eliasson, Elias far. Enligt husförhörslängden bodde Johan Eliasson och hans hustru Sara på 1720 - 1730-talen på Hamnen hos Elias. Förmodligen hade de 1722-11-22, då ett inventarium upprättats, överlåtit gården på sonen Elias. I bouppteckningen uppges också hans medarvingar, brodern Erik och syskonen Margareta

och Kristina.(Uppgift av Bengt Utterström i Västerås).

 

389 Mffffmfm Sara Jonsdotter, f. 1677 i Skellefteå, död 1739-11-25  Öjebyn, samma dag som maken.

 

390 Mffffmmf Olof Olofsson Kråka, död 1707. Han drunknade då en skuta på väg från Stockholm förliste med man och allt, 22 personer omkom. Han var borgare i Luleå Stad och ägde hemman i Sunderbyn. Enligt en släktutredning införd i Jakob Eurenius likpredikan: Rådmannen i Piteå stad Herr Magnus Häggmans levnadslopp, upprättad av rådmannen själv omkom Olof Olofsson Kråka tillsamman med de övriga 22 hösten 1710, däribland hans måg vars namn är obekant. Det är dock belagt att Luleå magistrat i ett brev till landshövdingen, där de begär hjälp för de stora förluster befolkningen drabbades av i samband med båtolyckan skrivit detta år 1709. I den skrivelsen är olyckan förlagd till år 1707.

Barn:

Brita gift med borgaren Jöns Persson som drunknade 1707 i ovan nämnda fartygskatastrof.

Elisabet gift med nämndemannen Henrik Hermansson i Gäddvik, Luleå socken. Hon var född i mars 1686, död 1741-03-30. Han död 1775-02-28 i en ålder av 93 år.

Kerstin (Kristina) f. 1692, död 1765-03-05 "på sitt 71:a åhr" begravd i kyrkan i Öjebyn. Dödbokens ålder stämmer inte med födelseuppgiften i husförhörslängden. Hon var gift med gästgivaren, sedermera kronolänsman Mikael Dyhr i Piteå. Han var enl. husförhörsboken född 1696. År 1778 den 28 nov. hölls bouppteckning efter honom i Öjebyn.

Margareta som varit gift på Svartsjölandet i Upplands län och död barnlös före 1770.

Maria (ana nr 195).

Den ovan nämnda likpredikan som hölls den år 1770 och finns i tryck. Häggman som gjort släktutredningen var född 1700 och var alltså 7 år när den omtalade båtolyckan inträffade. Han var släkt med några av de omkomna. Häggman var rådman, stadsnotarie och kassör i Piteå. Olof Olofsson Kråka betalade 1692 3 daler i ränta på erhållet lån av kyrkokassan (Bures penningar?). Betalade samma år för dess barns lägerstad 9 daler. Han lät 1683 den 2 maj för tredje gången uppbjuda sin gård som han efter köpebrevets lydelse av den 19 nov 1680 sig tillhandlat.

 

391 Mffffmmm Elisabet Månsdotter Häggman, f. 1661 i Piteå, död 1746-10-31 i Luleå stad, borgardotter.

 

392 Mfffmfff Per Henriksson (Hindersson)f. 1666 i Böle, död 1729-05-14 (samma dag som brodern Erik). Bonde i Böle, tolvman 1716-02-18. Detta enligt Råneå häradsrätts protokoll.

Han var som kyrkovärd med om att vid ryssarnas infall i landet gömma klockorna samt bortföra kyrkokistan i säkerhet."I mars 1715 skickades kyrkokistan med kyrkans skrud och medel på en för ändamålet särskilt anskaffad släde söderut...”. För klockornas nedtagning sörjdes på detta sätt: ”Undfick Lars Mårtensson i Rånbyn, Jöns Jönsson och Jöns Pädersson ibidem jämväl Päder Hindricksson i Böle för att the skulle hafva upsicht om Klockornas varsamma nedertagande och nedsänkande i Älfven, att ingen annan måtte veta däraf, som ock skedde, hvar sig een dahler”. Till dem och deras medhjälpare vid nedtagandet spenderades dessutom en kanna brännvin. Den 1 april kunde emellertid klockorna "uppspelas utur elfwen". Detta betalade med 1 stop brännvin.(Råneå Sockenbok s.203) 1686 "Annandag Jwuhl" gav "Pehr Hindesson Testamente efter sin sahl. Fadher Hindrich Ersson i Böhle" 8 daler till kyrkan. 1700-05-30 förrättade han nöddop i Böhle: "för deras svaghet blefwe dhee strax hemma döpta, heetandes den ena Kerstin och den andra "Margaretha (Tvillingarna Kerstin och Margaretha Olofsdöttrar). Nöddopet är förrättat dels af Peder Hindichsson på Böhle, som döpte Margaretha, dels af Hustru Kerstin Anders Anderssons ibidem"(barnets farmor) "som döpte Kerstin".

Hemmanet var 1695(roteringskommissionens protokoll)taxerat till 17/32 mantal, han skattade för 3 tunnland 2 skälsland samt hade 17 kor, 26 småkreatur och 2 hästar.

Redan 1687-03-21, alltså året efter hans faders död, finner vi honom i tingsprotokoll: han "pretenderar till David Ersson ifrån Töre och Lars Nilsson i Prästholm om deras svärfaders köpta jordägor som de ärvt.

Vid tinget 1715-08-27 i Råneå stämdes Per Hindersson av sin framlidne dotters svåger Nils Larsson i Jämtön för att han tagit hennes barns egendom till sig och värderat och upptecknat i gode mäns närvaro. Pär Hindersson(morfar till barnet) beviste sig emellertid ha gjort det med barnets farmoders" samråde och efter hennes anbud anseende de farliga tider, av fruktan för fiendens infall att föra det undan, havandes barnets farmoder själv varit vid handen och låtit Per Hindersson tillhandakomma och emottaga". Eftersom allt ännu fanns i gott förvar, beslöt rätten att "samma Lars Larssons (barnets fader)egendom så hos Per Henrikssons uti dess emottagna kista som eljest hemma stående saker [bör] i gode mäns närvaro upp tecknas, och sedan av vederbörande i gott förvar hållas så att de kan i behåll vara och framdeles till Lars Larssons sons goda och dess åtnjutande komma".

Fem år senare vid hösttinget kärade Per Hindersson till samme Nils Larsson i Jämtön om barnagods och en häst, som hans svärson en gång tillhandlat sig för fem daler kopparmynt, "Ty kunde rätten härinnan ej annars resolvera än att Nils Larsson först behåller barnet hos sig som förr"( han hade det "ärl. och väl skött och förestått") "och sedan erlägga till Per Hindersson hästens värde som gavs då han köpter blev, och att och till barnets framdeles med tiden därå gjorde fordran kvarbehålla orubbade…

 

Hinderssons bomärke: (plats för bomärke). (Härnösands Domkapitels manualhandlingar, Råneå 1723.)

Barn:

Henrik (Hindric) f. o. 1681,

Dordi f. o. 1682, (ana nr 211),

Brita f. o. 1688, död 1715-02-15, gift 1712-11-09 med Lars Larsson, Jämtön, f. o. 1685 och död 1715-06-22,

Jöns Persson Bröms f. o. 1690 i Böle (ana nr 196).

[Även ana nr 422]

 

393 Mfffmffm Brita Jönsdotter f. o. 1655 (dödbok) eller 1656 (katl.) i Niemisel, Råneå. Död 1727-05-15 i Böle, Råneå, begrovs i kyrkan, hennes hela ålder var 72 år.

[Även ana nr 423]

 

 

394 Mfffmfmf Anders Hanssons Ståhl f. o. 1670(han var soldat redan 1689). Död före 1715-03-03 (i Råneå tingsprotokoll för detta datum omtalas Anders Hanssons änka Ella Persdotter). Soldat vid Kalix kompani på rote nr 19 i Grelsbyn, Överkalix, då han 1693-10-10 var dopvittne i Råneå. Finns med i 1694 års GMR för Västerbottens regemente, men inte i rullan år 1710 då roten har en ny soldat. Har tydligen dött i Karl XII: s krig.

Barn:

Elisabet (ana nr 197).

Hade inga kända syskon.

 

395 Mfffmfmm Ella Persdotter f. 1669 (dödbok) i Överkalix, död 1743-11-06 i Rånbyn, Råneå s:n. "Begrafdes på Kyrkogården th. 12 ejusdem Niutit Sochnens Fattig rätt och lefwat i 74 åhr".

Vid tinget i Råneå 1715-08-27 besvärar hon sig, hurusom hennes mans systrar Göle och Karin Hansdöttrar vilja henne tränga ifrån det lilla hemman eller torp hon boende är efter sin svärmoder framledne hustru Kirstin Ändersdotter som ägt gamla klockaren Knut Knutsson, och de däremot påstodo sig vara därtill närmare berättigade i anseende som arvburna, och eljest dock utan bevis föregåvo sig hava inlagt i hemmanet och detsamma av länsman inlöst; men som hustru Ella beviste … att/hennes/ man varit bördingen till detta hemman och jord, med vilken Ella haver ett ännu livet varande barn och dotter, dessutom desse bägge svarander (alltså Göle och Karin/NJ)i sin moders livstid tagit avträde ifrån henne och lämnat sin moder så värdelöst som de med henne i intet ville eller kunde sämjas och bo tillsammans, fördenskull gumman Kirstin är nödgad vorden att till sig taga sin sonhustru Ella med sin sona dotter som därpå nu i 10 år besuttit, som efter gummans framviste kallelses brev av den 30 april och 1 juli 1705 stadfäst syntes, och Ella är tillsagt att bliva efter hennes dagar vid hemmanet; alltså dömde rätten det bör Ella i anseende till sin dotter, som är rätta bördingen, bliva vid samma lilla torphemman besittande, att de andra systrarna Göle och Karin träda därifrån utan att göra henne något vidare intrång till hemmanets åboende; dock böra de njuta sitt arv och löse av det fasta, att sedan Ellas dotter fått 2 delar av det fasta, böra Göle och Karin för den 3djedel undfå löse efter mätismannens ordom.

Vid samma ting var det också tal om arvet efter Anders Hanssons mor. Därvid bestämdes att sedan efterlevande maken(Göles och Karins styvfar)fått två delar skulle den tredje delen delas "så att Ellas barn och dotter, vars fader Anders Hansson varit Kirstins son, då njuter såväl av det lösa som fasta 2ne delar och systrarna Göle och Karin 3dje parten till skiftes sinsemellan". Vid tinget 1715-03-03 är Ella tillsammans med "gumman hustru Marietha Jönsdotter huvudvittne i ett mål om barnsmord: "Härvid änkan Ella Persdotter framträdde på förekallande, vilken vittnade och intygade, att ehuru de bägge vänt denna kona Margetha, noga sökt och frågat efter barnet, haver hon ändå nekat sig intet barn haft utan eljest varit illa sjuker. Havandes sig konan utlåtit med de orden: "Gud betale eder som så här pynta och fara med mig."- Och när dessa änkor märkte att konan Margaretha alltid höll vid huvudgärden, och hustru Ella ville se efter noga, märkande det konan ville smussla undan under sitt förkläde, haver Ella Persdotter fattat i med uti en tröja hon där hade, i synnerhet enär de märkte att konan velat snärja och dölja tröjan under förklädet, hava de andra folket(hela badstugan där detta hände var "kommen så full av folk av åtskilliga slag, att ingen kunde vända sig mera" /NJ) ropt och bett änkan hålla nu i med, och draga fram vad där var, varvid de hittade barnet och fostret dött, som var invecklat i ett linnekläde och därutanpå snärjt en tröja, som konan alltid hade under sitt huvud. Och när hustru Ella tagit fram barnet, berättade hon sig sagt till konan Margetha: "Se nu sanningen och likväl nekar du", varpå änkan Ella av förskräckelse gick ut på marken och så sin kos. - Detta allt betygade änkan Ella vara tilllika i gumman hustru Mariethas närvaro och åseende skett och passerat, som de bägge hade ett tal, och många andra som där varit /och/ sett därpå".

Beträffande denna händelse, som inträffade i jan. 1715, då allmogen i Råneå levde under "dagelig fruktan av fiendens påträngande infall". Änkan Ella, som vid det laget var 45 år gammal, ger inte intryck i denna berättelse av att vara någon "hyena" eller skvallertant utan snarare av en rättrådig kvinna som av omständigheterna tvingats till något motbjudande och förskräckande.

Vid tinget 1719-08-19 stämdes hon tillsammans med flera andra i Rånbyn av Lars Nilsson i Prästholm och en hustru Margeta i Mjöfjärden för våldbetning på deras ägor. Hon ägde således vid den tiden boskap.

 

 

396 Mfffmmff Mikael Andersson Constenius f. i Torneå. Död 1709 som brukspredikant vid Kengis bruk. Enligt Härnösand stifts herdaminne (HSH) var han borgarson från Torneå stad, studerade vid åbo universitet 1665. Skall ha visat sig "oppkäftig" mot universitetets rektor 1666-02-21. Utnämnd till bataljonspredikant vid något regemente samt år 1677 till brukspredikant vid Kengis bruk. Han synes ha varit i Kengis tidigare då det i mantalslängden 1674 finns noterat: Mikael Andersson, pedagogus (i Kengis bruk). HSH noterar: "Gift med en vallonska, dotter till en hammarsmed vid bruket".

Norberg i "Forna tiders järnbruk" skriver: "Kaplanen vid bruket (Kengis) 1686 hade 60 dr kopparmynt i lön plus påskpengar av bruksfolket 5o dr kopparm”. Constenius klagar över att han inte kunde "sig försörja, mycket mindre därmed kunna hålla sig, som hans stånd och ämbete kan likmätigt vara(BKA brev och supplikter, huvudserien 1686-1731).

Enl. HSH hade hans överordnade kyrkoherde Kempe i Övertorneå strax efter tillträdet 1682 klagat hos landshövdingen Klerc, att åborna i Tärendö, Pajala och Muonioniska icke ville erkänna honom, utan Herr Michaelem Constenium, predikant vid Kengis bruk, för sin rätta kyrkoherde. Landshövdingen svarade, låt honom visa (bevisa)detta då. Han är icke församlingens kyrkoherde, utan deras kaplan!

Constenius var även lärare och skolmästare. Vid hammarting i Kengis 1706-o6-09 klagar han att ingen vill kosta på sina barn undervisning, för vilken han skulle ha särskilt betalt för. Inte heller kom det folk till "katekesmiförhör"(BKA rättsprotokoll Norr- och Västerbotten 1652-1738.) Man behöver inte stå i tvivelsmål om kaplanen Constenius ekonomiska bekymmer. Kengis bruk hade under denna period stora svårigheter. År 1678 hölls rannsakan vid bruket, då levde arbetarna i stor misär. Som exempel anges att masmästaren Baltzar Joris och hammarsmeden Mikael Spett icke erhållit vare sig kost eller kläder. De hade dragit sig fram på sina uppbrutna små åkerlappar och de fick lita sig på barken. De kallades av bygdens folk för "Brukssvältingar”.

Barn:

Appolonia (Ablona) f. o. 1686 (dödbok) Död 1764-05-10, 78 ”åhr”, gift med Hans Kristoffersson, arbetsfogde vid Kengis bruk. Levde 1766.

Katarina f. o. 1688 (dödbok), död 1770-02-10 "82 åhr". Gift med klockaren Mats Junelius i Matarengi.

Mikael Konst (ana nr 198),

Maria gift med brukskarlen Erik Bengtsson söderifrån kommen. Han har vid ett bergsting begärt att få flytta tillbaka varifrån han kom, då han ansåg sig icke kunna försörja sig i Kengis, men han fick avslag. Troligen hade han som alla de andra skulder obetalda vid bruket. I mantalslängden för år 1707 finns upptagna: "Kolar-drängen Erik Bengtsson, hustru Maria"

Elisabet (Lisken) Mantalslängden 1707 upptar Mikael Constenius, Hustru Maria, dottern Lisken samt sonen Mikael. I senare mantalslängder är hon borta, möjligen avliden.

Sara f. o. 1696, död i Piteå 1753-05-19 i lungsot. Gift med brukspredikanten vid Kengis bruk, sedermera stadskomministern i Piteå Mikael Vikman, döpt 1693-10-10 i Viksjö (fadern var finne), död 1774-10-13.

Johan Konst f. o. 1698 i Kengis, brukskarl sedan klockare. Gift med Anna Hansdotter f. o. 1701, död 1768-04-06. Johan avled 1745-09-06.

Enligt HSH har som söner upptagits:

Anders som skall ha bott i Armasaari,

Elias, möjligen kan denne vara identisk med den Elias Constenius som i Torneå stad gav pengar för lysning och brudpälla i april 1704 samt pengar till kyrkan i samband med barns begravning 1705, 1709 och 1711. Även i tingsmål 1713 påträffar vi honom under namnet Elias Constenius i ett mål mot svärfadern Vippo om arv(som alltså gällde hustrun) Elias kan ev. vara syskonbarn till Mikael Constenius.

 

397 Mfffmmfm Maria Jakobsdotter f. tidigast 1655, död 1731 i Kengis hos sonen, klockaren Johan Konst.

Som ovan nämnts var hennes make, kaplanen Mikael Constenius enligt Härnösands stifts herdaminne gift med en vallonska. HSH har inte angett hustruns namn, men tillägger att hennes far var en av smederna vid bruket. Stämmer detta måste hennes far vara Jakob Speet (Spett). Denne är vallonättling och en av de fyra hammarsmederna vid bruket. Enligt mantalslängderna hade han minst två döttrar i passande ålder. I ett bergstingsmål 1725-07-06 figurerar Maria Jakobsdotter indirekt. Det gäller försäljning av ett till bruket tillhörigt ägostycke, där hennes måg, kaplanen Mikael Wikman är kärande. I målet får man klarhet i en del släktförhållande som annars vore förborgat för eftervärlden. (Bergskollegii arkiv. Advokatfiskalens arkiv, rättsprotokoll för Norr- och Västerbotten 1652-1738 E II c:1, fol. 131 v ff Kengis.)

 

398 Mfffmmmf Okänd.

399 Mfffmmmm Okänd.

 

400  Mffmffff Andreas Valdemari Regiomigius , anförlust se nr 352.

401  Mffmfffm Susanna Hansdotter, anförlust se nr 353.

 

402  Mffmfmff Gustaf Elvius, anförlust se nr 354.

 

403  Mffmfmff Elisabet Olofsdotter Dalekaria, anförlust se nr 355.

404 Mffmfmff Okänd.

405 Mffmfmfm Okänd.

 

406 Mffmfmmf Lars Jönsson Eng borgare och köpman i Luleå.

 

407 Mffmfmmm Elisabet Matsdotter.

 

408 Mffmmfff Olof Larsson, Bonde på Ängesbyn 2, Luleå landsförs. Död omkring 1698 (saknas i mantalslängden 1699).

Barn:

Lars Olofsson f. 1674 enligt hfl 1749-64, men troligen f. o. 1679. Bonde på Ängesbyn 2, gift 1) med Barbro Eriksdotter från Sundom 2) 1730-12-13 med Anna Nilsdotter från Harads. De var faddrar vid Petter Engströms barn Olofs dop 1731-12-27 (född dagen innan). Nämnd som sexman 1737 (se A Nordberg EGN 2:a utg. Del II sid 443).

Petter Olofsson Engström f. o. 1689 (ana nr 204),

Olof Olofsson, f. o. 1691 gift 1713-12-06 med änkan Ingeborg Nilsdotter i Avan, död där 1768-05-13.

 

409 Mffmmffm Kerstin Persdotter, f. o. 1657 i Börjelslandet, död 1715-04-24 i Ängesbyn.

 

410 Mffmmfmf Okänd.

411 Mffmmfmm Okänd.

 

412 Mffmmmff Pål Jönsson f. o. 1666. Död 1735-09-01 (Hfl 1732-39). Bonde på hemman nr 1 i Börjelslandet, Luleå landsförs.

Kända barn:

Jöns Pålsson f. o. 1692 (ana nr 206),

Katarina Pålsdotter f. o. 1694, död 1764-01-05 i Björsbyn, gift 1712-12-14 med nämndemannen och kyrkvärden Per Henriksson i Björsbyn, han f. o. 1688 och död 1763-09-13.

 

413 Mffmmmfm Kerstin Nilsdotter, f. o. 1668, död 1732-08-31, 64 år gammal, noteras som ”gammal och blind” samt död i hfl 1732-39.

 

414 Mffmmmmf Hans Hansson, anförlust se ana nr 346.

415 Mffmmmmm Karin Andersdotter, anförlust se ana nr 347.

 

416 Mfmfffff Lars Johansson f. o. 1641 i Vitå, död 1715-02-15. Gästgivare och bonde i Vitå. Begravdes i kyrkan, 74 år gammal.

Kända barn:

Johan Larsson f. o. 1674 (ana nr 208),

Två barn efter vilka fadern Lars Johansson gav testamente efter med 3 daler Annandag jul 1669, resp. 2 daler Annandag jul 1673.

Karin Larsdotter f. 1670 (dödbok) eller 1673 (katl.) i Vitå, död i Högsön 1740-03-05. "Begrofs i kyrkan", gift med ”äldre” Olof Larsson i Högsön f. o. 1669, död 1739-01-15,

Margareta f. o. 1662 (dödbok), död 1738-01-02 i Rutvik, Luleå s:n, gift 1692-12-11 med Johan Hansson i Rutvik, vilken "på sin hedersdag" detta år gav till kyrkan 1 daler 28 öre, Johan Hansson var bonde på Rutvik nr 13 ”Turhemmanet”, hans far var borgaren i Luleå stad Hans Turesson,

Brita f. o. 1669/75, död 1715-06-18, 46 år,

Barbro f. o. 1673, död 1707-09-09 i Brändön, Luleå s:n, gift 1700-03-04 i Råneå med Per Person från Brändön, han var sonson till Per Gunnarsson från Skatamark (ana nr 520),

Två barn efter vilka testamente gavs 1680 fjärdedags jul med 6 daler,

Ella f. o. 1682 (katl.),

Anna f. 1682, död 1707-02-02, 24 år 4 månader gammal i Töre, Nederkalix s:n, gift 1705-01-15 med Olof Nilsson, Töre, f. 1681, död 1707-02-02 26 år gammal, även deras enda barn Nils dör denna dag, Olof var bonde och gästgivare på Töre nr 12,

Barn efter vilket testamente gavs Allhelgonadagen 1685 med 3 daler,

Kerstin f. o. 1682, död 1763-02-05, gift 1709-12-5 i Råneå med Olof Pålsson, Töre, f. 1685-12-17 i Bondersbyn 2 (Brattland) och bror till Pål Pålsson (ana nr 142), Olof död 1720-10-07, hon omgift med Nils Jakobsson 1721-12-29, död 1750-11-25 på Töre nr 12, Kerstins båda män var bönder och gästgivare på Töre nr 12 liksom syster Annan man Olof Nilsson.

 

417 Mfmffffm Karin Jönsdotter f. o. 1643 i Niemisel. Död 1705-01-25 "62 åhr". Begrovs i kyrkan.

 

418 Mfmfffmf Per Andersson, anförlust se nr 286.

419 Mfmfffmm Malin Andersdotter, anförlust se nr 287.

 

420 Mfmffmff Jöns Persson f. o. 1648 (dödbok)eller 1651 (katl.) Rånbyn, död där 1735-03-05 "begrofs i kyrckan d 15 ejustem hehla hans ålder 87 åhr". Bodde "norr i byn" på det hemman som sedermera blev nr 12. Nämndeman. I roteringskommissionens protokoll 1695 är hans hemman taxerat för 7/16 mantal, och hans skattar för 3 tunnland och 3 skälsland. Han äger 11 kor, 10 småkreatur och 2 hästar.

Liksom fadern före honom och sonen efter honom var Jöns Persson tolvman vid rätten och som sådan finner vi honom flera gånger i tingsprotokollen.1712 fick han i uppdrag, jämte Lars Mårtensson och sockenskrivaren att upprätta ett arvskiftesinventarium efter Jöns Jakobsson i Böle.

1717-08-03 finner vi honom som svarande i ett mål om kyrkoförsummelse: "Det är tolvman Jöns Pedersson här i Råneby angiven för det han andra. Storbönsöndagens afton efter gudstjänsten rest ut i skären och således försummat gudstjänsten den därpå följande söndag och midsommarhelgen, vilket kyrkoherden håller för en stor felaktighet och således låtit det för tingsrätten föra, vilket ehuruväl Jöns Pedersson tillstod, dock som han beviste det vara genom nödtvång skett att han måtte resa efter sina notdon och redskap som han i fisket lämnat, att ej tyvar skulle den bortstjäla, såsom för andra skedde, och eljest att sådant häftigt motväder och storm tillsatte, att han inte slapp hem som han tänkte till helgdagarna som flera av församlingen och det månde intyga, men efter han låg tre mil uti sjön, och pastor eljest månde honom det vitsordet lämna det han alltid varit flitig att uppvakta Guds hus; så kunde han intet för någon motvilligt kyrkoförakt dömas, helst som pastor loci ock därvid begav, att han allena erlägger litet till Guds hus, som Jöns Pedersson ock därtill månde samtycka, lovandes 1 daler 16 öre kopparmynt, varvid ock kyrkoherden var nöjd". Kyrkoräkenskaperna upptar dock inte en sådan gåva från Jöns Pedersson. Vid detta tillfälle torde han ha varit 66/69 år gammal.

År 1691 Annandag jul gav han testamente efter sin fader och moder begravna i kyrkan, med 15 daler. År 1687 betalades av kyrkans medel "Till Jöns Persson i Råneå i Råneå för smidie arbete på Kyrkiones Järnstång af ofret om pauli dagh 24 öre. (Kyrkoräkenskaperna)

Och i förberedelserna i samband med fruktan för ryssarnas invasion, år 1715 tog han också del: ”Undfick Lars Mårtensson i Rånbyn. Jöns Jönsson och Jöns Pädersson ibidem jämväl Päder Hindrichsson i Böle för att dhe skulle hava uppsicht om Klockornas varsamma nedtagande och nersänkande i Älfven, att ingen annan måtte veta däraf, som ock skedde, hvar sig enn dal er". Till dem och deras medhjälpare vid nedtagandet Spenderades dessutom en kanna brännvin. Den första april kunde emellertid klockorna "upspelas utur elfen". Detta betalades med 1 stop brännvin.(Råneå sockenbok s. 203)

Gift troligen inte senare än 1668.

Kända barn:

Margareta f. 1658-11-01 enligt dödnotis (ana nr 495),

Brita f. o. 1669, död 1729-09-27 i Bälinge, Luleå landsförs. gift där med Erik Vilhelmsson (ana nr 468). (Brita är ana nr 469),

Kerstin f. o. 1666 (eller 1672), död 1739-10-19, gift senast 1700 (saknas i Råneå vigselbok) med unge Lars Larsson i Rånbyn, född "på Vännäset i Överkalix" omkring 1676, död 1716-12-22  "blev dödeligen sargad av den grymma Ryssen d.18 Decemb. och lefde till 22 ejusdem”,

Per Jönsson f. 1677-10-16 (ana nr 210),

Anna f. o. 1678, död i barnsäng 1706-10-29, gift 1705-12-10 med Lars Hansson i Prästholm (efter hennes död gifte han om sig inom mindre än 1 1/2 månad),

Karin f. o. 1680, gift 1701-01-13 med Lars Jakobsson från Hindersön, Luleå landsförs. De bosatte sig omkring 1705 i Mjöfjärden. Han f. o. 1673 och död 1707-06-26. Karin levde som änka i Rånbyn och fick 1716-08-07 ett u. ä. barn ”Dordi” med dragonen Henrik Erlandsson, hon dör 1751-02-11 av slag i Luleå Gammelstad, ”änka 70 år från Råneå socken, föräldrar Jöns Persson och Anna”,

Malin f. o. 1681 (eller 1684), död 1721-06-14, drunknade i Luleå älv nära Unbyn, Luleå landsförs. Gift 1708-11-22 med Anders Larsson i Liden, Prästholm."Har i sin livstid varit en gudfruktig och dygdig änka". Maken uttagen år 1712 till soldat ”Glad” på rote 35 i Högsön 23 år gammal och död 1713-11-17.

[Även ana nr 938, 990]

 

421 Mfmffmfm Anna Nilsdotter f. o. 1642(dödbok) eller 1644(katl.) i "Luleå och Bredåker”, då Luleå landsförsamling,

nu Överluleå församling, död 1705-11-21 i Rånbyn. Begrovs i kyrkan. Hon synes alltså ha varit omkring 6 år äldre än sin man, vilken överlevde henne med 30 år.

[Även ana nr 939, 991]

 

422 Mfmffmmf Per Henriksson, anförlust se ana 392.

423 Mfmffmmm Brita Jönsdotter, anförlust se ana 393.

 

 

424 Mfmfmfff Jöns Johansson f. o. 1644 i Vitå, bosatt i Jämtön, död där 1719-03-02. Kända barn:

Johan Jönsson (ana nr 212).

 

425 Mfmfmffm Margareta Johansdotter f. o. 1647. Död 1714-07-25.

 

426 Mfmfmfmf Hans Jönsson f. o. 1648, död 1715-04-03. Bonde

i Jämtön. Kända barn:

Margareta Hansdotter(ana nr 213).

 

427 Mfmfmfmm Margareta Nilsdotter f. o.1660, död 1719-10-18.

 

428 Mfmfmmff Per Olofsson f. i Degersel. Bonde, soldat i Prästholm. En Per Olofsson, troligen denne, var skriven till soldat 1676, går för eget hemman i Prästholm enligt rulla från Västerås 1676-10-10. Han dör i Lund 1676-12-04. Kända barn:

Johan Persson f. o. 1666 (ana nr 214)

Olof Persson Berg soldat 1691, dör troligen 1697, gift 1695-07-02 med Margareta Persdotter från Orrbyn, f. o. 1661, död 1738-09-15 i Orrbyn.

 

429 Mfmfmmfm Barbro Johansdotter f. o. 1641 i Prästholm, död där 1698-03-18. Omtalas 1695 som änkan Barbro i Prästholm då sönerna Olof och Johan gifter.

 

430 Mfmfmmmf Lars Eriksson Spegel Död 1701-10-08. Korpral i Niemisel. Skriven till soldat 1677-12. Han går för eget hemman i Niemisel, i Surte och Bygdeå kompani 1678, i Livkompaniet och Ystad 1679, i Strömsund 1680, i Luleå 1683 och i Göteborg 1689. Åtnjuter boskapspengar åren 1683-1683. Befordras till korpral 1690-05-15. Placeras som korpral på rote 22 ”Spegel” 1695-05-15. Avgår med döden 1701-10-08.

Kända barn:

Anna Larsdotter (Annika)(ana nr 215),

Brita Larsdotter (ana nr 455).

[Även ana nr 910]

431 Mfmfmmmm Cecilia Johansdotter (Sissla) f. o. 1638/47. Död 1705-06-01.

[Även ana nr 911]

 

432 Mfmmffff Olof Nilsson, Vännäs 14, Överkalix. Nämnd i hfl 1697 ”utan bokz öfning”.

Kända barn:

Nils Olofsson, (ana nr 216).

 

433 Mfmmfffm Elin, nämnd i hfl 1697 som Nils Olofssons moder.

 

440 Mfmmmfff Knut Persson f. o. 1676. Död 1703-02-25. Bosatt i Mjöfjärden. Kända barn:

Anna Knutsdotter f. 1699-01-08, död 1734-10-05 som ogift piga i Mjöfjärden,

Per Knutsson Stuut (ana nr 220).

 

441 Mfmmmffm Margareta Nilsdotter f. o. 1669 i Prästholm, gift 1697-06-20 med ana nr 440. Död 1713-02-08.

 

442 Mfmmmfmf Anders Larsson, Degersel (är inte igenfunnen i längden). Kända barn:

Karin Andersdotter (ana nr 221).

 

443 Mfmmmfm Kerstin Persdotter (är inte igenfunnen i längden).

 

448 Mmffffff Gunnar Persson f. o. 1656 Död 1734-04-14,78 år gammal, begravd i kyrkan. Bonde i Niemisel.

Kända barn:

Per Gunnarsson f. 1694-01-10 (ana nr 224),

Lars Gunnarsson f. 1696-04-01, död 1702-03-09.

Karin Gunnarsdotter f. 1699-03-28, död 1770-11, gift 1723-12-15 med soldaten Lars Davidsson Glad i Högsön,

Kerstin Gunnarsdotter f. 1701-11-14, död 1702-05-18,

Jöns Gunnarsson f. 1703-05-14, död 1706-04-03,

Ella Gunnarsdotter f. 1704-10-28, död 1738-07-04, gift 1729-12-10 med bonden Nils Johansson i Degersel,

Dordi Gunnarsdotter f. 1707-03-19, död 1707-07-27.

 

449 Mmfffffm Brita Larsdotter f. o. 1665 i Niemisel, död 1738-01-19, begravd i kyrkan.

 

450 Mmffffmf Grels Andersson, Högsön sedan Rånbyn. Född o. 1658, död 1728-05-20 i Ränbyn. Soldat 1677-12 - 1683-07-04 i Högsön, sedan bonde där innan han flyttar till Rånbyn. Begravd i kyrkan. Kända barn:

Karin Grelsdotter, f. o 1687 (ana nr 243),

Brita Grelsdotter f. 1689-03-25 (ana nr 225),

Kerstin Grelsdotter f. o. 1689, död 1714-10-21 i Orrbyn, gift 1713-12-06 med Nils Nilsson f. o. 1688, död 1717-05-17 i Orrbyn,

Margareta f. 1695-05-11, död 1696-08-12.

 

Enligt Nils Joelsson var Grels Andersson änkeman vid giftet 1686-02-25 med ana nr 451. Namnet på den första hustrun var Marita Andersdotter/Jönsdotter. Hon hade varit gift med soldaten Henrik Larsson i Högsön. I Råneå hfl 1693 finns deras barn hos Grels Andersson i Högsön:

Johan(Henriksson)16 år alltså född omkring 1677, död 1731-12-07 i Högsön, 58 år gammal

Anna (Henriksdotter) 24 år alltså född omkring 1669, död 1750-02-14, hustru 84 år gammal,

Malin (Henriksdotter) 14 år alltså född omkring 1679, död 1763-04-15, änka född 1673-07-14 vilket inte stämmer med husförhörslängden.

Man kan också notera att dottern Karins namn införs i hfl 1700 och det skrivs in sist i familjen, alltså även efter Nils Larssons barn, vilket indikerar att hon dels är yngst dels står där för första gången. Hon är nog 13-14 år och bör vara Grels och Kerstins första barn.

 

[Även ana nr 486]

 

451 Mmffffmm Kerstin Eriksdotter f. o. 1657 i Jämtön. Död 1726-08-23, begr. i kyrkan. Gift med ana nr 450 Matsdagen 1686. Gift 1) omkring 1681 med Nils Larsson, Högsön, 2) 1686-02-25 med Grels Andersson. Högsön, sedermera Rånbyn, Kerstin verkar ha fört med sig barn från sitt första äktenskap med Nils Larsson. I Råneå hfl 1693 finns i familjen:

Barbro Nilsdotter 11 år alltså född omkring 1682, död 1730-10-23 i Niemisel, kallas då soldathustru och är 49 år och 6 månader enligt dödnotisen (F:1 240).

Lars Nilsson 14 år alltså född omkring 1679, har inte funnit honom i dödboken, möjligen blir han soldat.

[Även ana nr 487]

 

452 Mmfffmff Nils Olofsson, f. o. 1674, död 1758-05-17 i Degersel (Lassbyn), 84 år gammal, Kända Barn:

Nils Nilsson Bläckt,(ana nr 226).

 

453 Mmfffmfm Kerstin Andersdotter f. 1665-07-28 i Sörbyn, Råneå, död 1760-01-06 i Lassbyn.

 

454 Mmfffmmf Erik Persson, f. o. 1676 i Orrbyn,

död 1752-08-01 i Niemisel, 76 år. Kända barn:

Per Eriksson f. 1698-12-18, död 1781-12-18 i Niemisel,

Gertrud Eriksdotter, f. 1700-08-09, begravd 1771-04-20, ”piga 71 år”,

Cecilia Eriksdotter (ana nr 227),

Erik Eriksson f. 1703-02-24, död 1717-02-15, 11 år(?) gammal,

Brita Eriksdotter f. 1707-07-31, död 1707-08-02,

Johan Eriksson f. 1709-10-09, död 1710-02-27.

 

455 Mmfffmmm Brita Larsdotter f. o. 1660/69, död 1750-01-10, 90 år. Brita är i ett första äktenskap gift men Nils Nilsson, son till Nils Jakobsson och Anna Klasdotter i Rånbyn. Maken Nils dör 1696-09-22, 35 år och 3 månader gammal enligt dödnotisen. De får sonen Nils Nilsson 1694-01-21. Hemmanet i Niemisel torde ha hört till Britas föräldrar. Enligt Lsn var fadern korpralen och bonden Lars Eriksson Spegel (se ana nr 430, 910).

 

460 Mmffmmff David Davidsson född på Övermorjärv 2 o. 1678/1683 gift o. 1697 med ana 461.

Barn:

Erik f. 1699-09-11 (ana nr 230),

David f. 1701-07-21 död 1724-01-27 i Övermorjärv,

Per f.o. 1703, död 1707-02-24, 3 år och 20 veckor gammal,

Johan f. 1706-08-28, gift 1727-01-15 i Råneå med Sigrid Nilsdotter från Vitå, han död där 1762-10-19, hon död 1776-05-10, ”Johan Johanssons mor”,

En dotter död 1707-02-24,

Olof f. 1712-01-14 i Siknäs, senare på Näsbyn 4.

 

David Davidsson gifter om sig 1748-05-01 med Karin Olofsdotter från Ytterbyn, hon död 1766-04-28.

 

461 Mmffmmfm Karin Eriksdotter f. 1670-06-24 på Töre 8, död där 1747-04-26.

 

462 Mmffmmmf Per Olofsson f. o. 1657 i Vitå, död 1696-09-25 i Vitå, 40 år gammal enligt dödboken.

Barn med ana nr 463:

Karin f. 1682, död 1696-09-15, 14 ½ år,

Olof f. o. 1684 död 1739-04-19 i Vitå,

Ella f. o. 1688 (ana nr 231),

Barbro f. 1690, död 1696-09-11, 6 ½ år,

Per f. 1693-07-30,död 1696-09-10, 3 år 6 veckor,

Lars f. 1695-04-14, död genom olyckshändelse 1713-05-18.

 

463 Mmffmmmm Dordi Olofsdotter f. o. 1656 i Vitå, död 1701-01-26 i Vitå, 45 år gammal enligt dödboken. Omgift 1697-11-20 med Jöns Olofsson i Vitå.

 

468 Mmfmfmff Erik Vilhelmsson, f. o. 1670, död 1740-01-12. bonde på hemman nr 5 i Bälinge, Luleå s:n. Gift före 1703 med ana nr 469, omgift 1731-12-09 med änkan Barbro Nilsdotter från Antnäs.

Barn med ana nr 469:

Jöns, f. 1703-10, död 1760-03-15 i Bälinge, gift med Lisbet Olofsdotter från Sunderbyn, Luleå s:n, Bonde på Bälinge hemman nr 5 som blir nr 3, soldat 1728 men avsked samma år,

Sara, f. 1704-09, död före 1709-04-20,

Anna, f. 1705-12-04, död 1706-12-29,

Lars, f. 1707-11-18, (ana nr 234),

Sara, f. 1709-04-20, gift med soldaten Nils Nilsson Bäck i Sunderbyn,

Anders, f. 1712-08-04, död 1712-12-10. 19 veckor gammal,

Vilhelm, f. 1716-06-22, död 1716-09-20, 3 månader gammal,

Erik, f. 1717-09-01.

 

469 Mmfmfmfm Brita Jönsdotter, f. o. 1669 i Råneå, död 1729-09-27 i Bälinge.

 

470 Mmfmfmmf Erik Jönsson, bonde och soldat på Hersön nr 1 i Luleå s:n, Erik Jönsson är soldat under namnet ”Steen” 1689-1694-06-19 då han byts ut av brodern Anders Jönsson Steen. Erik Jönsson finns nämnd i Hfl 1708 med noteringar och tillägget "död". Paret Erik Jönsson/ Kerstin Jönsdotter gifter sig i Råneå 1703-01-06 och får barn 1705, möjligen också 1704-02-01 om han år identisk med den Erik Jönsson som få en dotter Lisbeta då, paret får dottern Kerstin 1708-04-18, Erik Jönsson finns ej i dödboken, och hans dödsår är ej i hfl. Han kan vara en av de bönder som tas ut 1710 för att möta en säker död i Nymynde eller Reval. Ingen Erik Jönsson finns på någon grannrota men en Erik Jönsson Smedman med utgång 1710 finns, dock utan ytterligare data.

Fadern Jöns som dör 1711 finns noterad. En son Erik finns också, likaså en dotter Kerstin. Vidare en Maria men ingen Lisbeta noterad i hfl!

Kända barn:

Lisbet, döpt 1704-02-01, död 1737-07-19,

Erik Eriksson, död 1736 enligt Hfl 1732-39,

Maria, inte funnen i födelseboken men noterad i hfl 1708-32 som dotter,

Kerstin Eriksdotter f. 1708-04-18 (ana nr 235).

 

471 Mmfmfmmm Kerstin Jönsdotter f. o. 1656 i Rånbyn, död 1743-09-28 på Hertsön nr 1 i Luleå s:n. Gift 1703-01-06 i Råneå med Erik Jönsson bonde i Hertsön. Hon var ”syster till Jöns Jönsson i Rånbyn” enligt vigselnotisen. Hon verkar ha varit änka sedan 1708.

 

 

476 Mmfmmmff Nils Nilsson, bonde på hemman nr 3 i Gäddvik, Luleå landsförs. Kända barn:

Lisbet f. o. 1673, död 1747,

Anna f. o. 1676,död ogift 1751,

Anders f. o. 1680 (nr 238),

Karin f. o. 1681 död ogift 1753,

Sara f. o. 1688, död 1715,

Nils gift med Sigrid Larsdotter.

 

Huruvida Anders Nilsson var son till Nils Nilsson är inte fullt belagt. Han övertog hemmanet efter Nils Nilssons son Nils. Födelseåret stämmer med den Anders som finns med som son i Kommunionsboken.

 

477 Mmfmmmfm Lisbet Davidsdotter f. 1646, död 1721, begraven i kyrkan.

 

478 Mmfmmmmf Olof Nilsson f. O. 1650, död 1710 på hemman nr 13 i Ersnäs, Luleå landsförs. Födelseåret är en grov uppskattning, dödsåret är det sista året han finns i mantalslängden. Han finns redan 1674 i mantalslängden, då med hustru. Dottern Marta noteras som 76 år 1748 i hfl. 1749-64. Han gifter sig omkring 1670 med Brita Larsdotter och får tre känds barn med henne, hennes dödsår okänt men då han inte är noterad utan hustru i mantalslängden men har en ny hustru, Dordi Hansdotter, när sonen Hans döps 1700-09-30, kan man anta att hon dör år senast 1699. Olof verkar gifta om sig tämligen omgående efter den första hustruns död (har inte sett Olof utan hu i mantalslängderna). Troligt årtal är 1699 eller något tidigare. Han kallas Store Olof Nilsson i ml. och i kyrkböckerna (där tyvärr dödnotis saknas)för att skilja honom från Lille Olof Nilsson på Ersnäs nr 4. Finns tidigare även en Korpral Olof Nilsson Vinter i Ersnäs. Olof Nilsson saknas i ml. 1679 då ovanligt många hustrur, däribland en hustru Brita troligen Olof Nilssons, finns noterade. Olof Nilsson var ännu inte kallad ”Store” i ml. 1680. Från år 1682 står han som Store Olof Nilsson. De många hustrurna i ml. 1679 beror troligen på Karl XI:s krig i Skåne. Vår Olof Nilsson har inte hittats i rullorna. Han är bonde på det hemman som blir Ersnäs nr 13 från omkring 1672 till 1710, alltså i nästan 40 år. I jordeboken är hemman nr 13 noterat som 77/128 mantal, det största i Ersnäs (det näst största är Ersnäs 1 på 67/128 mantal). Sonen Olof Olofsson som var född omkring 1683 i det första äktenskapet övertar hemmanet och blir bonde där till sin död 1743-02-19.

Kända barn från äktenskapet med Brita Larsdotter:

Marta Olofsdotter f. o. 1672, död 1755-01-18 i Ersnäs, gift 1) med bonden Olof Eriksson på Ersnäs nr och 2) före 1728 med soldaten sedan bonden Hans Hansson, som är 16 år yngre än hustru,

Sigrid Olofsdotter f. o. 1677, död 1710-01-04 i Sunderbyn på hemman nr 13, gift o. 1700 med soldaten och bonden Jöns Eriksson Skomakare,

Olof Olofsson f. o. 1683, död 1743-02-19, kallas då nämndeman och sexman, begravdes i kyrkan. Gift 1721 med Anna Knutsdotter.

Kända barn från äktenskapet med Dordi Hansdotter:

Hans Olofsson döpt 1700-09-30, dör som barn,

Nils Olofsson döpt 1701-12-15, död senast 1702.

Nils Olofsson döpt 1703-07-12,

Karin Olofsdotter, född 1705-03-11, död 1714-07-21 (drunknar i en brunn),

Maria Olofsdotter, f. 1708-08-01 (ana nr 239).

 

479 Mmfmmmmm Dordi Hansdotter i Ersnäs. Gift 1699, möjligen några år tidigare, med ana nr 478. Hon är säkerligen mycket yngre än maken som bör vara i 50 års ålder vid vigseln, då hon får barn 1708 är hon högst 35 år vid vigseln. Eter makens död står år 1711 styvsonen Olof för hemmanet i mantalslängden, åren 1712 – 1714 står hustru Dordi själv för hemmanet, åren 1715 – 1717 står unge Olof Olofsson för hemmanet, med 1 förälder och 3 ”döttrar”(de var egentligen (halv-)systrar, men man var inte så noga, huvudsaken var att ”mantalet” blev rätt). Föräldern, styvmodern hustru Dordi, finns inte med från 1718 och framåt, hon dör därför troligen 1717.

Av faddrar vid barnens dop kan man notera:

Vi sonen hans dop 1700-09-30, (Tolvmannen) Jakob Nilsson (ana nr 866) med hustru Karin (Jönsdotter) från Kallax, han hade då nyligen flyttat från Brändön nr 6 och gift om sig efter att hans förra hustru Maria Hansdotter (ana nr 867) avlidit.

Vid sonen Nils dop 1701-12-16, Olof Andersson Börjelslandet, (troligen klokaren Hans Perssons) hustru Brita på Kyrkbordet, hon var en väl ansedd ”jordemor” anlitat av bygdens besuttna bönder. (A. Norberg EGN).

Vid sonen Nils dop 1703-07-12, klockaren Hans Persson och hustru, Olof Smed, dessa tre bosatta på Kyrkbordet.

 

Vid dottern Marias dop 1708-08-02, komminister Nils Berghem, klockaren Hans Persson, Madam Anna Plantin (hustru till befallningsman Mårten Hackzell) och Jungfru Sara Wallander.

 

Då Hans Persson var klockare kan man inte direkt anta att han var far till Dordi Hansdotter, Hans hustru Brita Persdotter var född 1653 och paret hade en dotter Brita, så möjligheten finns, bevis saknas dock. (En kort biografi om Hans Persson finns i A. Norberg EGN)

 

 

480 Mmmfffff Kristoffer Andersson, anförlust se ana nr 276.

481 Mmmffffm Brita Nilsdotter, anförlust se ana nr 277.

 

482 Mmmfmfmf Anders Andersson, Degerbyn, Skellefteå.

Kända barn:

Anna Andersdotter (ana nr 241).

[Även ana nr 510]

483 Mmmfmfmm Karin.

[Även ana nr 511]

 

484 Mmmffmff Anders Persson f. o. 1648. Död 1734-02-05. Bosatt i Degersel= Gunnarsbyn. Begravd i kyrkan.

Kända barn:

Per Andersson (ana nr 242).

 

485 Mmmffmfm Anna Jönsdotter f. o. 1644-54 i Sörbyn. Död 1724-12-15, 80 år.

 

486 Mmmffmmf Grels Andersson, anförlust, se ana 450.

487 Mmmffmmm Kerstin Eriksdotter, anförlust, se ana nr 451.

 

488 Mmmfmfff Hans Andersson f. o. 1660. Död 1734-04-22, 74 år gammal, begraven i kyrkan. Han var bonde i Böle.

Kända barn:

Jöns Hansson (ana nr 244).

 

489 Mmmfmffm Kerstin Jönsdotter f. o. 1661 i Jämtön. Död 1739-11-19.

 

 

490 Mmmfmfmf Nils Persson Stadig f. o. 1655. Soldat och bonde. Antogs som soldat 1678, i Large 1678, i Stralsund 1680, i Luleå 1683, i Göteborg 1689-90 och placerad på rote 4 ”Stadig” i Rånbyn 1695. Fått avsked före 1704 då roten har en ny soldat. I rullorna anges även att han var bonde och att han ”niutit boskapspeng 1683”. Död 1740-04-15. Blev 85 år. Verksam i Rånbyn.

Kända barn:

Ella Nilsdotter, (ana nr 245).

 

491 Mmmfmfmm Anna Johansdotter f. o. 1657 i Rånbyn. Död 1740-05-29.

 

492 Mmmfmmff Okänd.

493 Mmmfmmfm Okänd.

 

494 Mmmfmmmf Lars Larsson f. o. 1662, död 1747-05-03, 85 år. Bonde Norr i byn, Rånbyn. Kända barn:

Elisabet Larsdotter f. 1699-09-01,

Anna Larsdotter f. 1700-10-17,

Margareta Larsdotter (Marita)f. 1705-03-12 (ana nr 247),

Kerstin Larsdotter f. 1708-10-12.

 

495 Mmmfmmmm Margareta Jönsdotter (Mareta) enl. dödboken född 1658-11-01. Död 1757-03-07, 98 år 3 månader och 7 dygn (nästan rätt räknat) i Rånbyn. Gift 1)1690-12-28 (Råneå kyrkoräkenskapsbok) med Per Persson, Mjöfjärden, f. o. 1656, död 1697-11-22. Gift 2) 1698-12-04 med "äldre" Lars Larsson i Rånbyn f. o. 1662, död 1747-05-03, barn med den senare under ana 494 ovan, endast ett barn Per Person f. 1694-02-01 är känt från henes första äktenskap.

 

496 Mmmmffff Jakob Persson född i Vännäs, Överkalix socken, på hemman nr 6. Begravd 1741-03-08. Blind på äldre dagar.

Denna ana är inte helt bevisad men trolig. Troligt barn:

Jöns Jakobsson, (ana nr 248).

497 Mmmmfffm Marita Jönsdotter f. i Vännäs, Överkalix. Begr. 1717-10-06, 45 år.

 

498 Mmmmffmf Henrik Olofsson (Hindrik Olsson)f. o. 1666 i Rörträsk, Råneå. Död 1736-02-14. Kända barn:

Dordi Henriksdotter (ana nr 249).

 

499 Mmmmffmm Brita Knutsdotter f. o. 1665 i Månsbyn, Nederkalix. Gift 1693-02-05 med ana nr 498. Död i Degersel 1740-04-17.

 

502 Mmmmfmmf Anders Andersson i Nederkalix, Kända barn:

Margareta Andersdotter (ana nr 251).

503 Mmmmfmmm Okänd.

 

504 Mmmmmfff Johan Andersson, anförlust se ana nr 144.

505 Mmmmmffm Brita Nilsdotter, anförlust se ana nr 145.

 

506 Mmmmmfmf Nils Nilsson från Roslagen och Loohärad socken.

Kända barn:

Brita Nilsdotter (ana nr 253).

507 Mmmmmfmm Lisbet Bengtsdotter från Roslagen. Även hon bör sökas i Loohärad.

 

508 Mmmmmmff Kristoffer Andersson, anförlust se ana nr 276.

509 Mmmmmmfm Brita Nilsdotter, anförlust se ana nr 277.

 

510 Mmmmmmmf Anders Andersson, anförlust se ana nr 482.

511 Mmmmmmmm Karin, anförlust se ana nr 483.

 


 

Led X 512-1023

 

512 Fffffffff Jakob Nilsson, bonde bosatt på Holmen i Rånbyn. Kända barn:

Erik Jakobsson (ana nr 256),

Olof Jakobsson Fogell, Korpral, antagen 1660,

”går för sin broder Erik Jakobsson i Rånby”, avgick 1675,

Sigrid Jakobsdotter, f. o. 1633, död 1696-05-18 på Holmen i Rånbyn, ”gamla pigan levat i 63 år” .

 

513 Ffffffffm Karin, testamente efter henne 1672, begrovs i kyrkan.

 

514 Fffffffmf Lars Persson (Pedersson)i Orrbyn. d. o. 1592. Kända barn:

Cecilia Larsdotter (Sissla) (ana nr 257).

 

[Även ana nr 1816]

 

515 Fffffffmm Elisabet Hermansdotter.

[Även ana nr 1817]

 

516 Ffffffmff Anders Persson, bonde i Orrbyn, Råneå s:n.

Kända barn:

Anna Andersdotter f. o. 1618 enligt dödnotis, död 1711-10-12 i Högsön, gift där med (Lill-) Erik Persson i dennes 2:a äktenskap (han är ana nr 538), Kristoffer Andersson f. o. 1620 (ana nr 258).

 

517 Ffffffmfm Karin.

 

518 Ffffffmmf Okänd.

519 Ffffffmmm Okänd.

 

520 Fffffmfff Per Gunnarsson f. 1597, död 1667 (arvskifte i augusti 1667), 1645-1655 bosatt i Skatamark, Luleå s:n. I jordeboken 1632 skattar han för 27/64 mantal, 1652 – 1655 för 19/32. År 1656 står sonen Gunnar för hemmanet med samma mantal. 1674-10-19 är Gunnar Person svarande i en tvist gällande arvskiftet 1667. Käranden är Isak Persson i Smedsbyn och hans skifteslaga och hans svågrar och bröder Hans Andersson i Vibbyn, Lars Olofsson i Ängesbyn, Per Persson i Brändön, Per Olofsson i Svartbjörsbyn, Nils Hansson i Svartbyn samt Lars Larsson i Bredåker. Bröderna Isak Persson och svågern Mikael Persson anges ha framfört klagomål redan vid arvsskiftet i augusti 1667. Mikael Persson skall troligen vara Mikael Nilsson i Brändön som företrädde sin unge måg Per Persson 1667. Ingen Nils Hansson i Svartbyn fanns och Lars Larssons i Bredåker hustru var en Elin Jönsdotter så byanamnen Svartbyn och Bredåker är troligen omkastade. Vidare har Per Olofsson i Svartbjörsbyn som hustru Ursilla Nilsdotter och Lars Olofsson i Ängesbyn som hustru Karin Nilsdotter (se anor 816 och 817). Deras patronymikon styrks av att de båda har söner som döptes till Nils. Det är således oklart om och i så fall varför Per Olofsson och Lars Olofsson hade intressen i arvet efter Per Gunnarson.

I jordeboken 1701 är detta hemman Skatamark nr 14 och på 1/2 mantal. Det innehas då av Per Gunnarssons sonson Olof Gunnarsson. Per Gunnarssons var gift med Anna Isaksdotter (ana nr 521) och hade med henne följande kända barn:

Isak Persson (ana nr 260),

Brita Persdotter (ana nr 369),

Per Persson, f. o. 1633, död i Brändön 1731-01-15, 98 år enligt dödboken,

Gunnar Persson, övertog hemmanet 1656 och överlämnar det 1682 till sin son Olof Gunnarsson, ytterligare två söner till Gunnar är kända, den ene var Per Gunnarsson som antogs till soldat ”Wass” 1677-12 och den andre var Lars Gunnarsson som antogs till soldat ”Reen” 1678-02. Både placeras 1695 på dessa rotar i det nya Vb. Reg. Per Gunnarsson finns hos sonen Gunnar Persson på hemman nr 11 i Skatamark och dör där 1720-01-22 så han fick säkert avsked innan regementet drog ut i Karl XII:s krig. En trolig dotter till Per är pigan Anna Persdotter, läs om hennes tragiska öde under ana 736,

Brodern Lars Gunnarsson står som knekt i mantalslängden för Brobyn 1694-95, men 1696-1701 finns endast hans hustru Brita (Andersdotter) noterad. Han återkom inte men sonen Anders Larsson blir bonde på Brobyn nr 7 år 1706. På gården finns då Lars Gunnarssons änka Brita Andersdotter, sonen Anders som övertagit gården samt dennes bröder Gunnar och Hans samt Anders hustru Kerstin och deras barn Lars och Karin. En dotter Anna till Lars Gunnarsson och Brita Andersdotter dör som piga i Unbyn 1731-02-23, 50 år gammal.

Anna, gift med Lars Larsson i Svartbyn 3,

Kerstin, gift med Nils Hansson i Bredåker 3.

 

Per Gunnarsson, lämnade över hemmanet när han skulle till att fylla 60 år, sonen behövde då kanske inte inte betala någon mantalsskatt för fadern (63 år var normalt det sista året då mantalspenning betalades, men undantag medgavs t.ex vid sjukdom). Troligen dör Per Gunnarsson 1667, arvskiftet år 1667 som avhandlas 1674-10-19 var säkerligen efter honom.

[Även ana nr 738, 1634]

 

521 Fffffmffm Anna Isaksdotter. Död möjligen 1655.i mantalslängden 1656 står Per Gunnarsson utan hustru.

[Även ana nr 739, 1635]

 

528 Ffffmffff Lars Olofsson född ca 1591 i Jämtön (åldersuppgift i roteringslängd 1637), död ca 1672 (Råneå tingsprotokoll 1675-02-10). Sonen Erik Larsson gav testamente efter honom till Råneå kyrka Annandag Jul 1674. Hemmansägare i Jämtön 1625-1648. Hemmanet skattade år 1637 (roteringslängden) för 8 spannland 1 skälsland.

Kända barn:

Erik Larsson f. o. 1630 (ana nr 264, 902, 974).

[Även ana nr 1804,1884,1948]

 

529 Ffffmfffm NN. Född troligen omkring sekelskiftet 1600; sonen ERIK LARSSON föddes på 1620-talet. Under förutsättning att LARS OLOFSSON var gift bara en gång var det efter ana nr 529 som testamente gavs 1663-08-21, se ovan under ana nr 528.

 

530 Ffffffmffmf Lars Olofsson i Prästholm f. 1599, lever 1645. Kända barn:

Marita Larsdotter (ana nr 731),

Karin Larsdotter (ana nr 265, 903, 975),

Barbro Larsdotter f. o. 1636, död 1728-06-02 i Böle, gift med tolvmannen, ”Lille” Nils Olofsson f. o. 1638, död 1710-03-11 på Böle 4.

 

[Även ana nr 1462,1806,1950]

 

531 Fffffmffmm Malin (Magdalena).

[Även ana nr 1463,1807,1951]

 

532 Fffffmfmff Anders Andersson f. 1597. Testamente givet Annadag Påsk 1680. Rånbyn. Kända giften 2 st.

Kända barn i giftet med Karin Persdotter (se nr 533):

Nils Andersson f. o. 1629, död 1717-10-06 i Prästholm, ”88 år begravd i kyrkan”,

Malin Andersdotter f. o. 1631, död 1715-02-02 i Vitå, ”Olof Hanssons änka 84 år”,

Anna Andersdotter f. o. 1633 (ana nr 367, 557),

Karin Andersdotter f. o. 1640, död 1696-08-12 i Vitå, ”änka 56 år från Rånbyn”,

Anders Andersson f. o. 1644 (ana nr 266).

Kända barn i giftet med Karin Nilsdotter (se nr 901):

Brita Andersdotter f. o. 1646 i Rånbyn, död 1724-10-23 i Kallax, Luleå lfs. Gift med bonden Jöns Olofsson på Kallax 5,

Gunilla Andersdotter f. o. 1650 i Rånbyn, död 1730-01-16 i Högsön, ”änka 80 år”,

Grels Andersson f. 1658 (ana nr 450, 486).

 

[Även ana nr 734, 900, 972, 1114]

 

533 Ffffmfmfm Karin Persdotter, fick barn 1623 och 1638. Syster till Erik Persson i Högsön (se ana nr 538).

[Även ana 735, 1115]

 

534 Ffffmfmmmf Pål Nilsson Loo föddes troligen år 1617 eller 1619, i Högsön, Råneå s:n (Nils Joëlson). Död troligen i början av år 1693, troligen i Prästholm. Sonen Nils Pålsson gav testamente efter honom till kyrkan 15 daler 1693-04-17. Skriven som soldat vid Västerbottens regemente 1635; korpral 1646; förare 1654; sergeant 1655; fältväbel 1656; fänrik samma år i oktober; löjtnant 1657; avsked 1677.

Han hade garnisonstjänst i Tyskland under åren l645-l655; var på fälttåg och hade garnisonstjänst i Polen 1655-1657 och då bevistat slaget vid Zarnova, belägringen av Krakow, övergången av floden San och belägringen i Warsava; garnisonstjänst i Riga 1657-1659; fälttåg i Skåne 1677 och därunder slaget vid Landskrona.

Tjänstgöring vid ett kompani i Bygdeå och Lövånger socken 1655-1657, Ijo och Kemi socken 1658-1661; Umeå socken 1662-1663; Bygdeå socken 1668 och Kalix 1669-1677.

Han ägde ett hemman i Prästholm och fick enligt kungligt brev 1685-11-20 underhåll från Krigsmanshuset.

Någon gång mellan 1656 och 1674 skänktes en mässhake till Råneå kyrka. I socknens äldsta kyrkoräkenskapsbok finns följande anteckning, tyvärr odaterad: ”1 st messehake af Pål Nilss och Jackop Olufss Leuptnanter förährat". Dess plats i räkenskapsboken tyder på att gåvan överlämnats vid ovan nämnda tid. Troligen gäller det den medeltida mässhake som ännu finns i Råneå kyrka, tillverkad i Danzig på 1490-talet, sällsynt och omistlig säger sakkunskapen som vidare prisar den som utomordentligt vacker. Troligen är mässhaken ursprungligen ett krigsrov, hur den kommit i givarnas händer vet ingen.

Kända barn:

Nils Pålsson f. o. 1639 (ana nr 882),

Måns Pålsson f. o. 1647, död 1696-09-26 i Vitå,

Kerstin Pålsdotter f. o. 1644 (ana nr 267).

 

[Även ana nr 1764]

 

535 Ffffmfmmm Margareta Månsdotter. Född omkr. 1613 i Rutvik, Luleå socken, död 1696-10-26 (nödår!) i Prästholm, Råneå s:n, där hon bodde inhyses hos sonen Nils Pålsson. Dödnotisen nr 206, 1696 lyder: ”Måns Anderssons i Luleå sockens och Ruutwijkz by o hans hustru Karin Davidsdotter d., löjtnantskan i Prästholm, sahlig Påhl Loos efterleverska, hustro Margaretha Månsdotter dödde d. 26 oktob. Och begrovs på kyrkogården d. 7 november. Hela hennes ålder 84 år.” Hon gifte sig 30-årig. Efter tre års äktenskap drog maken ut i krig, okända öden till mötes. Han blev borta i 18 långa år, bara hemma på korta permissioner. Hon fick sköta hemmanet och barnen. Avlöningarna finns kvitterade bakpå brev som maken skrivit, brev som finns bevarade i krigsarkivet. Margaretha Månsdotter var storbondedotter. Fadern var borgare i Luleå stad och av Birkarlasläkt.

[Även ana nr 1765]

 

536 Ffffmmfff Zakarias Andersson (Zakris Andersson), Jämtön. Testamente 1662-12-26. Kända barn:

Ingeborg Zakariasdotter, gift med sin 4-männing Per Eriksson son till Lille Erik Persson i Högsön (se ana nr 538), Ingeborg död 1690, maken Per död 1695-03-04,

Karin Zakariasdotter, f. o. 1632, död ogift 1696-01-20,  

Anders Zakariasson f. o. 1636 (ana nr 268).

 

537 Ffffmmffm Marita Jönsdotter.

 

 

538 Ffffmmfmf Erik Persson, Högsön, troligen född omkring 1597 i Rånbyn, död 1681, sonen Anders Eriksson betalar bårkläde i mars 1681 och 8 daler i testamente månaden därefter för sin salig fader. Enligt Nils Joëlson fanns han från 1623 i roteringslängderna och är roteringslängden 1637 upptagen bland "gamla, sjuke och svage", är då 40 år gammal och sägs vara "förlamat", vad nu det kan betyda. Hans hemman är cirka 15/32 mantal under perioden 1632 - 1650 enligt jordeböcker och mantalslängder där han kallas (Lille) Erik Persson. Det finns nämligen vid denna tid ännu en Erik Persson i Högsön, kallad (Store) Erik Persson som enlift roteringslängden 1637 var några år äldre. Han har dock ett något mindre hemman (cirka 11/32 mantal). 1651 lämnar båda dessa över sina hemman till sönerna Per Eriksson respektive Nils Eriksson. Nils blir kvar på sitt hemman i många år. Fadern Store Erik Persson syns efter 1650 inte i längderna. Men 1658 flyttar Per Eriksson till Rånbyn och ett hemman där på 5/16 mantal som 1658 innehas av en piga med namnet Karin. Per står som ägare för detta hemman 1659. I Högsön står 1658 åter en Erik Persson för hemmanet, han har då hustru och 2 döttrar i mantalslängden, ingen markering har dock gjorts i bondekolumnen. I listan över gamla och fattiga år 1650 finns L Erik Persson med kommentaren "nu sjuklig man" han var alltså befriad från mantalspenning från detta år trots att han ännu inte fyllt 63 år. I mantalslängden för 1659 står han som Lille Erik Persson trots att ingen annan Erik Persson finns i mantalslängden detta år, även detta år var bondekolumnen tom. Att man skrivit dit "L" tolkar jag som att man velat markera att det var den gamle vanliga Lille Erik Persson som det var frågan om och ingen ny person som Nils Joëlson antagit. Även 1660 står det Erik Persson i namnfältet, hustru + 2 döttrar finns men ingen markering i bondekolumnen. År 1662 står hustru Anna i namnfältet, bondhustru(Anna) och en dotter(Kerstin?) markerade. År 1663 har hustru Anna en son och en dräng på hemmanet. Troligen är sonen Anders som nu blivit 15 år, men i så fall är hans ålder i dödnotisen överdriven, han borde vara född omkring 1648 och inte 1643 som dödnotisen anger.  1665 är Erik Persson (utan ”L” och utan notering i bondekolumnen) tillbaka med hustru, son och dotter, troligen Kerstin som då borde vara född omkring 1649 och inte 1643 som dödnotisen implicerar. År 1665 har mantalslängden ett nytt format som jag inte helt förstår, men Erik Pedersson står i namnfältet, därefter 5 (personer totalt?) därefter 3 (mantalspenningar?) sedan 2(privatpersoner?) och slutligen en (åldrig/fattig).  1669 har sonen Anders Ersson tagit över hemmanet, betalar mantalspenning för 3 personer(han själv +hustru +moder?) och har en åldrig/fattig person (fadern?) på hemmanet. Man kan notera att grannen Nils Ersson detta år inte har någon äldre/fattig på hemmanet, fadern (store) Erik Persson torde alltså vara död. 1671 sker ingen ändring hos Anders Eriksson. 1674 finns på Anders Erikssons hemman, bonde, hustru, son, dotter, inhyses, knekthustru (vem?) och allmosehjon. 1675 oförändrat. 1678 har sonen och dotter lämnat hemmanet men en inhyses och ett allmosehjon finns, räknas modern som lever och är under 63 år som inhyses medan fadern som möjligen lever och är i 80-års ålder som allmosehjon. 1680 har Anders Eriksson hustru, son, dotter, piga, inhyses och allmosehjon på hemmanet. 1681 finns bonden, hustru, dräng 2 pigor och allmosehjon men inhyses saknas.  1682 finns på Anders Erssons hemman bonde, hustru, son, dotter, piga och allmosehjon.  1683 finns på Anders Erssons hemman bonde, hustru, son, dotter, piga och gammal. Modern Anna Andersdotter är troligen den som betecknas som gammal, för henne betalas inte mantalspeng. Man kan anta att fadern Erik Persson under en period noteras som allmosehjon medan modern räknades som inhyses när hon var yngre och mantalspeng utgick för henne. Kring 1680 skedde en förändring, kyrkoräkenskaperna anger att Anders Eriksson gav 8 daler i testamente efter sin far i april 1681. Han levde alltså år 1673 då Anders Andersson i Rånbyn och hans morbror i Högsön tvistade om ett arvsskifte som skett långe dessförinnan. Lille Erik Persson var därför troligen morbror till tolvmannen Anders Andersson i Rånbyn och därmed son till Per Eriksson i Rånbyn. Lille Erik Persson hade något handikapp som gjorde honom olämplig som soldat 1637 och gjorde att han 1650 inte längre behövde betala mantalspenning. Detta handikapp är kanske även en orsak till att Per Eriksson överlåter sitt hemman i Rånbyn på mågen Anders Andersson och inte på sonen Erik. Erik Persson verkar dock bli kompenserad med ett stort hemman i Högsön och verkar trots sitt handikapp kunna sköta detta under många år, han var gift en första gång med en Margareta Davidsdotter, död senast 1642, med vilken han fick 4 kända barn.  I ett andra äktenskap med Anna Andersdotter, född 1618 i Orrbyn enligt dödnotisen och död 1711-10-12 i Rånbyn ” Anders Erikssons mor, 93 år, begravd i kyrkan”. Hon hade även dottern Kerstin och sonen Henrik med Erik Persson, sonen Henrik som dör 1701-04-19, 40 år gammal och därmed född så sent som 1661.  För att varit ”förlamad” (Roteringslängd 1637) och ”nu en sjuklig man” (Mantalslängd 1650) verkar (lille) Erik Person varit ovanligt pigg på sin ålders dagar och levde till han var över 80 år gammal.

 

Per Eriksson, (lille) Erik Perssons son med Margareta Davidsdotter, finns 1568 i Rånbyn men i mantalslängden detta är står fortfarande Karin piga i namnfältet för det hemman som Per anförskaffat i Rånbyn, i mantalslängden är både bonde och hustru kolumnerna markerade, borde varit Per Eriksson och hustrun Ingeborg Zakariasdotter, dessutom finns 2 pigor (Pers helsystrar?) på hemmanet. I mantalslängden 1659 står Peder Eriksson i namnfältet, bonde, hustru och 2 pigor noteras. Per verkar bli kvar i Rånbyn till sin död 1695. Pigan Karin verkar ha dött före dödboken börjar föras i Råneå (1693). Innan Per Eriksson övertar hemmanet noterades hon under många är som innehavare av hemmanet i Rånbyn.  Att Per lämnar hemmanet i Högsön 1658 förklarar att Erik Persson åter står för hemmanet 1659.

 

Barn med Margareta Davidsdotter:

Lisbeta Eriksdotter f. o. 1615 enligt dödnotisen, men troligen o. 1620, död 1697-03-24 i Avan ” änka efter Anders Andersson 82 år (mer troligt 77 cirka)”,

Per Eriksson f. o. 1625 i Högsön, död 1695-03-04 i Rånbyn, ” 70 år från Högsön”, gift med Ingeborg Zakrisdotter från Jämtön, som han var 4-männing med och de fick därför böta till kyrkan,

Gertrud Eriksdotter f. o. 1635 (ana nr 909),

Brita Eriksdotter f. o. 1636 (ana nr 605),

Margareta Eriksdotter f. o. 1637 (ana nr 269).

 

Barn med Anna Andersdotter:

Anders Eriksson f. o. 1643 i Högsön, död 1715-01-24 i Högsön, ”begravd i kyrkan, hela hans ålder 72 år”, Anders övertar hemmanet i Högsön efter sin far Erik Persson, när den fasta hemmansnumreringen införs blir detta Högsön 3,

Kerstin Eriksdotter f. o. 1643 i Högsön, död 1734-08-20 i Högsön, ” änka 91 år begravd i kyrkan”, gift med Anders Persson i Högsön, f. o. 1649, död 1729-06-29 i Högsön, 80 år enligt dödnotisen,

Henrik Eriksson, f. o. 1661 i Högsön, död 1701-04-19 i Högsön, 40 år gammal.

 

Erik Perssons sista hustru Anna Andersdotter f. o. 1618 i Orrbyn, död i Högsön 1711-10-12, ”Anders Erikssons moder, 92 år, begravd i kyrkan” . Enligt dödnotisen var fadern Anders Andersson och modern hustru Kerstin i Orrbyn. (Nils Joëlson har Anders Persson och hustru Karin också de i Orrbyn som föräldrar.)

 

[Även ana nr 1210, 1818]

 

539 Ffffmmfmm Margareta Davidsdotter troligen gift omkring 1620, dottern Lisbets ålder är troligen grovt överskattad, ett födelseår för henne omkring 1621 är troligare än 1615 som dödnotisen implicerar, sonen Pers ålder i dödnotisen, 70 år, verkar realistisk och implicerar födelseåret 1625, i Lisbets och Pers dödnotiser är moderns namn Margareta Davidsdotter, i dottern Gertruds dödnotis anges endast moderns dopnamn ”Margareta” och i dottern Britas dödnotis är namnet Margareta Nilsdotter. Möjligheten att Erik Persson varit gift med två ”Margareta” finns men det kan också vara ett skrivfel. Britas dödnotis skrivs ju 13 år senare än Pers som verkar mer tillförlitlig.

 [Även ana nr 1211, 1819]

 

540 Ffffmmmff Lars Andersson, bonde i Jämtön, sonen Anders går år 1645 knekt för sin fader Lars Andersson i Jämtön och ersätts år 1671 av brodern Hans. Kända barn:

         Anders Larsson, knekt 1645 – 1671,

         Hans Larsson, (ana nr 270).

541 Ffffmmmfm Okänd.

 

542 Ffffmmmmf (Stor-)Olof Larsson, vigsel 1647 (släktskap).

Kända barn:

Kerstin Olofsdotter (ana nr 271).

543 Ffffmmmmm Karin Abrahamsdotter f. o. 1616, död 1696-03-01.

 

544 Fffmfffff Ivar Mattsson, Narken, Överkalix förs. Utskriven som knekt 1656-12-01 men fanns på hemmanet tillsammans med sin hustru 1666.

Barn:

Jöns f. o. 1662 (ana nr 272)

Per gift 1694, död 1737-12-04 "67 år 11 mån",

Pål omtalas i kommunionsboken som broder till Jöns.

Staffan fick en son Henrik i Landsjärv 1697, döpt 1697-12-02.

Vid genomgång av jordeböckerna ser man att fadern Mats finne innehade hemmanet år 1650. Då hette platsen Kengis. År 1655 och fram till 1680 är Ivar Mattson innehavare. I 1689 års jordebok är Ivars son Per ägare av hemmanet. År 1655 kallas platsen Narken. Jorden är av storleken 3/16 mantal. En Erik Ivarsson finns 1727 i Rödupp. Han brukar ett hemman på 1/3 mantal.

Sonen Pärs vigsel finns införd i Vigselboken 1694, men man har uraktlåtit att inskriva brudens namn.

 

545 Fffmffffm Margareta Ivarsdotter "Från Torneå”. Död 1690. Begravd 15 augusti "72 åhr".

 

548 Fffmffmff Jöns Persson, Töre, Nederkalix s:n. Kallas ”Gl. Jöns Pehrsson”. Död senast 1696. Kända barn:

Margareta döpt 1659-04-28, död som ung,

Margareta Jönsdotter döpt 1662-03-24,

Hans Jönsson döpt 1665-09-01 (ana nr 274),

Jöns Jönsson döpt 1669-06-15, omnämnd som hustru Elins son 1696,

Per begravd 1670-05-21, inte funnen i dopboken,

Karin begravd 1670-05-29, inte funnen i dopboken.

 

Lätt att förväxla med ”U. Jöns Pehrsson”, gift med ”Karin” i Töre, denne dör 1670. Ana 548 ”Gl. Jöns Pehrsson” var gift med ”Elin” enl Nederkalix LI:1 5/12 1696.

 

549 Fffmffmfm Elin Eskilsdotter, får barn år 1665 [Hans], begravd 1696-12-05 ”Hustru Elin, Jöns Jönssons moder”. Hennes patronymikon är noterat i Hans Jönssons dödnotis Råneå D(F:1 581).

 

550 Fffmffmmf Lars Nilsson, född i Vitå, troligen 1652 det första året fadern noteras med hustru i mantalslängden. Vigd i Överkalix år 1671. Uttagen till Knekt i februari 1679 och död i Ystad i september samma år.

Kända barn:

Gertrud Larsdotter (ana nr 275).

 

551 Fffmffmmm Sigrid Hansdotter f. o. 1647 i Rödupp, Överkalix. Omgift 1699-04-12 i Överkalix med Erik Henriksson, Rödupp 1.

 

552 Fffmfmfff Anders Persson, anförlust se ana 288.

553 Fffmfmffm Kerstin Danielsdotter, anförlust se ana 289.

 

554 Fffmfmfmf Nils Johansson i Niemisel. Finns med i jordaboken åren 1668 och 1678 och innehar då 17/32 mantal.

Kända barn:

Brita Nilsdotter (Ana nr 277, 481, 509)

[Även ana nr 962, 1018]

555 Fffmfmfmm Brita Knutsdotter.

[Även ana nr 963, 1019]

 

556 Fffmfmmff Nils Larsson, anförlust se nr 366.

557 Fffmfmmfm Anna Andersdotter, anförlust se nr 367.

 

558 Fffmfmmmf Anders Eriksson, Böle, Råneå, Testamente 1680.

Kända barn:

Elisabet Andersdotter (ana nr 279),

Dordi Andersdotter (ana nr 301).

[Även ana nr 602]

559 Fffmfmmmm Agneta Larsdotter, lever 1680.

[Även ana nr 603]

 

564 Fffmmfmff Nils Larsson f. o. 1643 i Nybyn, Överkalix. Begravd i kyrkan ”med fuller likpredikan” 1727-06-04, 84 år gammal. Tolvman. (Kallas Unge Nils Larsson för att skilja honom från Store Nils Larsson i samma by, denna senare var tolvman och kyrkvärd). Kända barn med ana nr 565:

Olof Nilsson (ana nr 282).

Unge Nils Larsson gifter om sig 1698-08-28 med änkan Sara Josefsdotter f. o. 1651 som överlever honom med 12 år och dör 1738-10. Inga barn i detta äktenskap.

 

565 Fffmmfmfm Karin f. o. 1630. Begravd 1697-12-24 "67 åhr".

 

572 Fffmmmmff Anders Olofsson f. 1621 på Gammelgården 3 i Nederkalix, bonde där 1642-1682, nämndeman 1670-1683, död 1685-05-31.

Barn med ana 573:

Per f. 1640 (ana nr 286, 418),

Margareta f. 1645, gift 1666-03-04 med Karl Persson på Månsbyn 5, han död 1696-11-28, hon död 1720-01-19,

Brita f. 1656-07-10, gift 1677-01-14 med Olof Persson på Ytterbyn 10, han död 1697-03-13, hon omgift där 1698-05 med Johan Persson och sedan död där 1736-11-16,

Anders f. 1659-02-20, död 1659-06-05,

Marit f. 1660-05-13,

Anna f. 1662-05-04, gift 1686-02-28 med Erik Nilsson åbo på Rian 3, han som möjligen kom från Gammelgården 10 dog 1696-05-02, Anna omgift där 1697-06-09 med Anders Larsson som kom från Gammelgården 1, han trolign död 1717-04-14, hon död 1717-01-09,

Elin f. 1661-08-07, död 1665-04-09.

 

[Även ana nr 836]

 

573 Fffmmmmfm Margareta Olofsdotter.

[Även ana nr 837]

 

574 Fffmmmmmf Anders Nilsson f. o. 1617 på Börjelsbyn 2 i Nederkalix, bonde där 1648-1662 och död där 1664-04-30.

Kända barn med ana nr 575:

Malin f. o. 1639 (ana nr 287, 419),

Margareta f. o. 1641, gift med Jöns Jönsson i Jämtön, Råneå s:n, död där 1695-09-20 ”Jöns Jönssons änka, 55år,

Nils f. o. 1645, gift med Anna på Börjelsbyn 3, hon död 1696-09-12, Nils död där 1706-03-23,

Anders f. 1657-10-11, död 1657-11-15.

 

[Även ana nr 838]

575 Fffmmmmmm Ingrid Jönsdotter f. på Pålänge 3 i Nederkalix, död på Börjelsbyn 2 1695-01-01.

[Även ana nr 839]

 

576 Ffmffffff Per Andersson f. 1601 i Sörbyn, Råneå s:n.

Testamente 1672. Kända barn:

Anders Persson (ana nr 288, 552, 728, 906, 960, 1008, 1016).

[Även ana nr 1104, 1456, 1812, 1920, 2016, 2032]

 

577 Ffmfffffm Brita Hansdotter.

[Även ana nr 1105, 1457, 1813, 1921, 2017, 2033]

 

578 Ffmffffmf Daniel Persson, bonde i Rörträsk = Överstbyn, Råneå. Skriven till soldat 1623. Kända barn:

Per Danielsson (ana nr 638),

Kerstin Danielsdotter (ana nr 289, 553, 729, 907, 961, 1009, 1017).

[Även ana nr 1006,1276, 1458, 1814, 1922, 2018, 2034]

 

579 Ffmffffmm Elisabet Andersdotter

[Även ana nr 1007,1277, 1459, 1815, 1923, 2019, 2035]

 

582 Ffmfffmmf Nils Larsson, född 1561, bonde 1609-1635 på Siknäs 3 i Nederkalix, död där före 1644, kände barn:

         Karin (ans nr 291).

 

583 Ffmfffmmm Mariet, står för Siknäs 3 år 1644, död där 1659-07-19.

 

584 Ffmffmfff Jöns, Kända Barn:

Mårten Jönsson (ana nr 292, 596, 600).

[Även ana nr 1192, 1200]

 

585 Ffmffmffm Sigrid, Test. 1691-11-22.

 

[Även ana nr 293, 1193, 1201]

 

586 Ffmffmfmf Lars Mårtensson, Kända barn:

Gertrud Larsdotter (ana nr 293).

[Även ana nr 1194, 1202]

 

587 Ffmffmfmfm Sigrid Olofsdotter.

[Även ana nr 1195, 1203]

 

588 Ffmffmmff Jöns Olofsson, f. 1613 i Degersel, test. 1656.

Kända barn:

Anders Jönsson (ana nr 294).

[Även ana nr 1196]

 

589 Ffmffmmfm Elin Kristoffersdotter. Fick barn omkr. 1641.

[Även ana nr 1197]

 

596 Ffmfmfmff Mårten Jönsson, anförlust se nr 292.

597 Ffmfmfmfm Gertrud Nilsdotter, anförlust se nr 293.

 

598 Ffmfmfmmf Anders Jönsson, anförlust se nr 294.

599 Ffmfmfmmm Malin, anförlust se nr 295.

 

600 Ffmfmmfff Mårten Jönsson, anförlust se nr 292.

601 Ffmfmmffm Gertrud Nilsdotter, anförlust se nr 293.

 

602 Ffmfmmfmf Anders Eriksson, anförlust se nr 558.

603 Ffmfmmfmm Agneta Larsdotter, anförlust se nr 559.

 

 

604 Ffmfmmmff Lars Olofsson, Orrbyn. Död troligen före 1679. Fick barn 1674,1675,1676. Skattade år 1668 för 29/128 mantal.

Kända barn:

Fale Larsson (Phal)(ana nr 302),

Erik f. o. 1674(katl),

Karin f. o. 1676, död 1740-02-16 änka efter klockaren Hans Mikaelsson död 1722.

 

605 Ffmfmmmfm Brita Eriksdotter f. o. 1636, död 1708-04-07, var från Högsön.

 

606 Ffmfmmmmf (lille) Nils Hansson, Prästholm f. o. 1629, död 1711-02-08. Bonde, skattade 1668 för 25/64 mantal jord.

Kända barn

Elin Nilsdotter (ana nr 303),

Dordi Nilsdotter f. 1670 (dödbok) eller 1672(katl). Död 1755. Högtålderstegne Änckan Hust. Dårdi Nilsdotter ifrån Prästholm, född l670. Fadr. Gl Kyrkv. Nils Hansson, Modr Hust. Anna Nilsdotter ibid. Dödde av ålderdomsbräcklighet th.8 februarii, begrofs på kyrkogåren th. 22 Ejusd. Lefwat 85 år".

Jöns Nilsson (möjligen)Död omkring 90 år gammal. Då det fanns två Jöns Nilsson i byn denna tid är uppgiften osäker.

607 Fmfmmmmm Anna Jönsdotter f.o. 1626 i Jämtön, död 1698-06-03.

 

624 Ffmmmffff Okänd.

625 Ffmmmfffm Okänd.

 

630 Ffmmmfmmf Hans Jönsson f. o. 1642, död 1720-07-20, bonde i Degersel, kända barn:

Jöns Hansson f. o. 1667, död 1719-07-08 i Degersel, gift med Anna Andersdotter f. o. 1663 i Sörbyn, död 1741-03-02 i Sörbyn, hon var syster till Gällivare Malmfälts upptäckare Per Andersson,

Anna Hansdotter f. o. 1668, (ana nr 315),

Nils Hansson f. o. 1674, död 1747-12-18 i Lassbyn,

Karin Hansdotter f. o. 1679, lever 1693 – 1718 på födelsehemanet i Sörbyn,

Brita Hansdotter f. o. 1689, död ogift 1758-08-07 i Degersel.

 

631 Ffmmmfmmm Brita Nilsdotter f. o. 1639 i Niemisel, död 1712-10-03 i Sörbyn.

 

632 Ffmmmmfff Olof Larsson, bonde i Överstbyn, Råneå. Skattade enligt jordeboken 1668 och 1678 för 1/2 mtl jord.

Kända barn:

Johan Olofsson (ana nr 316),

Henrik Olofsson(ana nr 498).

[Även ana nr 996]

633 Ffmmmmffm Kerstin Johansdotter f. 1619/23, död 1699-06-14.

[Även ana nr 997]

 

634 Ffmmmmfmf Per Andersson, Degersel(Gunnarsbyn). Test.1673-12-24. Skattade år 1668 för 1/2 mtl jord. Då ännu en Per Andersson finns upptagen i jordeboken 1678 för samma mantal bör undersökning göras om testamentets och jordebokens personer är två skilda individer. Fick barn o.1648 och 1656.

Kända barn:

Anders Persson f. o. 1648(ana nr 484),

Erik Persson f. o. 1656, död 1736-11-24 i Svartbyn, Luleå landsförs. Gift på Svartbyn 5, kallas styvfar i husförhörslängden,

Gunnar Persson f. o. 1656 (ana nr 448),

Karin Persdotter f. o. 1658 (ana nr 317).

 

[Även ana nr 896,968]

 

635 Ffmmmmfmm Karin Eriksdotter.

[Även ana nr 897,969]

 

636 Ffmmmmmff Lars Olofsson, Gunnarsbyn, Bonde, skattade 1668 och 1678 för 57/128 mtl. Kända barn:

Olof Larsson (ana nr 318).

637 Ffmmmmmfm Elin.

 

638 Ffmmmmmmf Per Danielsson, Rörträsk (Gunnarsbyn), Råneå f. o. 1618. Död 1696-04-03. Kända barn:

Karin Persdotter (ana nr 319).

Per är troligen en son till Daniel Persson (ana 578, 1266 m.fl.), se jordebok 1668.

639 Ffmmmmmmm Kerstin Andersdotter.

 

656 Fmffmffff Okänd.

657 Fmffmfffm Okänd.

 

658 Fmffmffmf Okänd.

659 Fmffmffmm Okänd.

 

660 Fmffmffff Okänd.

661 Fmffmfffm Okänd.

 

662 Fmffmffmf Jakob Henriksson, ”på Holmen”, Eds församling.

663 Fmffmffmm Okänd.

 

672 Fmfmfffff Okänd.

673 Fmfmffffm Okänd.

 

674 Fmfmfffmf Okänd.

675 Fmfmfffmm Okänd.

 

676 Fmfmffmff Henrik Staffansson. Begr. 1690-04-19 "85 åhr" Henrik Staffansson skattade 1668 och 1686 för 1 mtl jord. Henrik Staffansson gav till kyrkan en ängslycka på Kullholmen 1639.(När Överkalix kyrka och kyrkobord bildades.)

Kända barn:

Erik Henriksson (ana nr 338),

Nils Henriksson.

 

677 Fmfmffmfm Kerstin, begravd 1691-09-19 "80 åhr".

 

678 Fmfmffmmf Okänd.

679 Fmfmffmmm Okänd.

 

680 Fmfmfmfff Okänd.

681 Fmfmfmfff Okänd.

 

682 Fmfmfmfmf Matts Mattsson. Kallas Matts finne. Finsk nybyggare i Narken, Överkalix. Då Narken för första gången nämns i jordeboken år 1637, finns där två nybyggare, Matts Finne och Henrik Henriksson även han kallad finne. De hade då troligen nyligen invandrat från Finland. I jordeboken av 1650 finns han upptagen i Narken där han skattar för ett hemman på 1/6 mantal. År 1655 står sonen Ivar Mattsson för hemmanet. År 1630 finns Matts inte där. Varken Narken eller Kengis finns upptagen, endast Rödupp.

Kända barn:

Ivar Mattsson som övertar hemmanet (ana nr 544),

Margareta Mattsdotter (ana nr 341),

Matts Mattsson som vid återkomst från Landskrona med andra soldater skänkte till kyrkan i Överkalix är en trolig son, blev insatt som soldat i Ivars ställe.

[Även ana nr 1088]

683 Fmfmfmfmf NN. Död 1667, då sonen Ivar Mattsson ger testamente efter sin mor.

 

688 Fmfmmfff Okänd.

689 Fmfmmffm Okänd.

 

690 Fmfmmffmf Gustaf Jöransson Lejon, Korpral och bonde i Brändön, Luleå landsförs. Antagen till soldat 1660, Lejd av Anders Eriksson i Bensbyn 1655(?). Hemma 1667-1672, i Göteborg 1675, kvitterat hans lön för 1675, hans hustru Barbro Andersdotter. Alltså troligen död 1675 även om det inte skrivs explicit. Kända barn:

Margareta Gustafsdotter (ana nr 345),

Jöran Gustafsson Lejon, soldat och bonde i Brändön, Antagen som soldat 1689, död 1689-07-01 i Göteborg. Brukar samma hemman som fadern före 1689.

Johan Gustafsson Lejon, soldat i Ängesbyn, Luleå landsförs. Antagen som soldat 1691, på rote 113 i Luleå landsförs 1695, inget mer i rullorna om honom men roten har en ny soldat 1710, så Johan dör troligen i Karl XII:s krig.

 

691 Fmfmmffmm Barbro Andersdotter.

 

692 Fmfmmfmff Hans Hanson, bonde i Vittjärv, Luleå landsförs. på hemman nr 1. Enligt jordeböcker 1632 var detta hemman skattat för 1/4 mantal och innehades av en Hans Joensson. Åren 1635 – 1636 står en Hans Hansson, troligen en son till den förre, för detta hemman. År 1637 står en Hans Jönsson, troligen samma som Hans Joensson och troligen felaktigt, för hemmanet. Från år 1638 till är 1743 står alltså en Hans Hansson som bonde på detta hemman, i fyra generationer går detta hemman från far till son, alla med namnet Hans Hansson.

 

Baserat på jordeböckerna 1632-1667 samt mantalslängderna 1642- 1960 fås en brukarlängd för Vittjärv nr 1:

 

Hans Jönsson (Joensson) bonde till 1634 (ana nr 1384,1656).

 

Hans Hansson I bonde 1635 – 1666(?) (ana nr 692, 828),

Han har hustru och en son 1642 då mantalslängderna börjar föras, bör alltså vara medelålders då. 1645 tillkommer en sonhustru, sonen bör alltså vara cirka 20 är eller äldre. 1648 saknas hustru på gården däremot finns en son och en sonhustru. 1649 finns åter en hustru samt en son och en dotter på gården, möjligen är Hans Hansson I omgift men vart tog sonhustrun vägen? Senast 1667 bör dock sonen Hans Hansson II tagit över gården. Hans Hansson I:s hustru(r) är inte känt(kända).

 

Hans Hansson II bonde 1667(?) – 1691 (ana nr 346, 414),

Så sent som 1681 noteras 2 gamla på hemmanet, möjligen lever fadern och modern ännu men bör då vara 70-80 år gamla, att exakt bestämma när denne hans Hansson tog över gården låter sig inte göras baserat på mantalslängderna enbart, Hans Hansson II var gift med Karin Andersdotter (ana nr 347), men möjligen hade han en första hustru, i dödnotisen för dottern Brita står som moder Karin Larsdotter, vilket kanske inte är en felskrivning som jag tidigare antagit!

 

Hans Hansson III bonde 1692 – 1719,

Även om dennes dödnotis är ofullständig så kan han återfinnas i kyrkböckerna.

 

Med hjälp av Kenneth Mosbergs soldatmaterial kan vi identifiera de knektar som noteras i mantalslängden. Olof Hansson som går för sin broder Hans Hansson i Vittjärv 1677-12 torde vara bror till ana 346 och således son till aktuell ana. Olof Hansson dör vid Large i september 1679. År 1665 går en Lars Hansson för sin fader eller broder Hans Hansson i Vittjärv. Lars borde vara född omkring 1645. Han kan då vara en son antingen till Hans Hansson I eller II. Han är troligen den knekt som finns på gården i mantalslängden 1667 – 1671. Lars och Olof verkar vara vanliga namn på yngre söner i denna släkt. De blir då ofta soldater på hemmaroten nr 59 ”Fors”.

 

693 Fmfmmfmfm NN.

 

694 Fmfmmfmmf Anders, fältväbel bosatt i Gammelstad, Luleå landsförs. Kända barn:

Karin Andersdotter, (ana nr 347).

695 Fmfmmfmmm NN.

 

704 Fmmffffff Valdemar Mattsson, född 1560, andra halvåret, bonde i Väsby, Västmanland.

Kända barn:

Andreas Waldemari Regiomigius (Anders Valdemarsson)(ana nr 352).

 

705 Fmmfffffm Okänd.

 

706 Fmrnffffmf Johannes Mattei (Hans Mattsson) Kyrkoherde i Grangärde. Var från Västerås. Var kollega i Arboga. Övertog sysslan av sin svärfar. Död troligen 1622.

Kända barn:

Susanna Hansdotter,(ana nr 353).

707 Fmmffffmm Sara Persdotter, levde ännu 1642.

 

708 Fmmfffmff Johannes Birgeri Moraeus (Hans Birgersson från Mora)född omkring 1560. Död 1627-12-06. Kyrkoherde i Älvdalen. Prästvigd på 1580-talet av biskop Ölandhus, hos vilken han var kaplan. Ord. Kaplan i Stora Tuna, där han 1593 undertecknade Uppsala mötes beslut. Kyrkoherde i Älvdalen 1609. Hade liksom företrädaren svårt arbete med ”ett vilt och avgudiskt folk”, men skötte sitt kall med klokhet och mod. Uppmärksam och sträng med att hålla sina åhörare till lydnad emot laglig överhet. Vid slutet av hans levnad hände det att en orolig man, Matts Skräddare i Orsa, hade uppviglat allmogen till missnöje och uppror mot överheten. Med en hop kom han också till Älvdalen och ville sammankalla bönderna till "gemensam hälsning". Den gamle och skröplige Herr Hans lät då genom sina söner inskränka och förpläga rikligen dem, medan bud i hast sändes efter kronobetjäning och hjälp att fånga dem till välförtjänt straff. Denna hans trohet belönades av konungen (Gustaf 11 Adolf)med en donation av 15 tunnor säd genom skrivelse av den 22 mars 1627,men innan han fick något av detta var han död. Gift 24 juni 1598 med den föregående kyrkoherdens dotter. Hon fick den 2 februari 1628 en ny försäkran att njuta av hennes avlidne mans tilldelade tunnor säd årligen till hennes barn blivit vuxna.

Kända barn:

Gustaf Elvius (ana nr 354),

Daniel Buskovius, kyrkoherde i Kumla x),

Anna, gift med Petrus Laurentii, kyrkoherde i Älvdalen,

Andreas, regementsskrivare, död i Finland

Lars, lantman handlande i Älvdalen,

Birger, guldsmed,

Olof, jägmästare i Målhammar

Katarina, död som ung,

Johan född 1608-02-10.

 

x)Kumla i Västmanland. Daniel Johannis Buscovius, bekant för sitt tåg till Särna under det svenskt-danska kriget 1644. I spetsen för 200 dalabönder lyckades den beslutsamme Älvdalskaplanen att utan blodsutgjutelse erövra denna socken.

 

709 Pmmfffmfm Justina Larsdotter f. 1575, död 1663-11-20, 88 år gammal. Dotter till makens företrädare Laurentius Beronius.

 

710 Fmmfffmmf Olaus Andrae Dalekarlus (Olof Andersson Dalkarl) f. 1577 i Orsa. Död 1648-09-07 . Kyrkoherde.

Underbyggd av studierna av Johannes Benedikto och Olaus Terserus, kyrkoherde i Leksand, m.fl. i Västerås skola begav han sig till akademin och blev 1599 den 15 febr. "a Beano absolutes". Efter ett par år utskrevs han till de tyska universiteten och uppehöll sig 1605 i Wittenburg, där han troligen erhöll magistergraden. Om hans befordran i fliten må den gamle biskopen Bellinius' ord upptagas av hans egenhändiga skrivelse 1614 till Rättviks församling, som begärt honom till pastor att "sedan magister Olof ifrån sin vandring (1607)hemkom, har han varit vid Västerås domkyrka och kapitel, nu för en skolmästare, nu sedan för en teologie lektor eller läsarmästare i den heliga skrift och varit med biskopen och andra gode män som honom icke umbära kunde. Dock samtyckte biskopen, att han efter Rättviks författande enhällig vocation och hans egen bog, måtte han bliva pastor efter sin saliga fader.

Han flyttade således till Rättvik och blev prost över Österdalarna efter magister Olof Terserus 1618. Hade i hela landet ett stort anseende och allmänheten kallade honom "Dalabispen". Höll skarp tillsyn över sina underhavande församlingar och präster. Han visade sin lärdom vid flera prästmöten och var riksdagsman i Stockholm 1631. Han var gift 3 gånger. Tredje gången gift med Emfrid Unosdotter. Vigseln skedde år 1638.

Kända barn:

Olof, komminister loci (på platsen, tjänstehavande),

Anna, gift med prosten Nils Aspman i Linde,

Elisabet f. 1647 i Rättvik, död 1716(ana nr 355).

 

711 Fmmfffmmm Emfrid Unosdotter f. 1623 i Leksand, död 1697. Kyrkoherdedotter.

 

 

712 Fmmffmfff Anders Stuart (d.y.) född 1589-06-19. Ägde Hedelunda samt Ek och Tumtorp i Vadsbro s:n. Död 1679-05-09. Kammarherre hos drottning Kristina d.ä.(Karl IX:s maka i hans andra gifte). Introducerades jämte brodern David under 1586. Begravd i Vadsbro kyrka, där hans vapen och gravsten, bägge med sexton anors vapen och påskrifter finns x). Han gav 4 jan.1648 halva frälsehemmanet Hagetorp vid Vadsbro kyrka samt förordnade 1667 att 5 tunnor säd därav årligen skulle utgå till socknens fattiga.

Gift 1652 med Margareta Hansdotter Heideman. De hade redan 1627 inlett ett förhållande som resulterat i nedanstående barn. Han lät viga sig vid henne sedan han 1652 erhållit drottning Kristinas tillståndsbrev, vari även medgavs, att barnen skulle anses äkta och lika med andra av adel och ha rättigheter till arv. Fick för detta sitt gifte många tvister med sina anhöriga och hans brorson Hans klandrade detsamma vid riddarhuset och vid 1652 års riksdag samt gjorde fru Margareta åtskilliga ohemula beskyllningar för vilket allt Anders Stuart ville honom lagligen tilltala.

Barn:

Johan Anders (ana nr 356),

Brita Maria till Ek i Frustuna s:n i Södermanland, som hon sålde på 1670-talet; levde 1689. Gift 1) 1660-01-06 med majoren Johan Lilliecrona, f. 1619, död 1672; 2) 1676-07-09 med kaptenen Magnus Jakob Rosenschantz i hans 1:a gifte, död 1709.

 

x) De 16 vapnen är dels i form av begravningsvapen som efter begravningen sattes upp i koret, men flyttades till den s.k. adelsläktaren då kyrkan renoverats 1903, dels i form av avbildningar på Anders Stuarts gravhäll. Av dessa är 8 skotska vapen för faderns släkt och 8 svenska vapen för moderns släkt. På moders sida har man upprepat Soops vapen tre gånger för att fylla ut de 8 anorna. På faderns sida är det endast 2 som kan representera Hans Stuarts anor. Dessa vapen tillhörde Lord Stewart of Ochiltree och Lord Forbes. Mer om detta under ana 1424 Hans Stuart/UHL.

 

713 Fmmffmffm Margaretha Hansdotter Heideman som levde i dec 1676 och var syster till majoren Pancras Heideman samt änka efter guldsmeden i Nyköping David Reiff.

 

714 Fmmffmfmf Johan van der Knop, Överste i Tyskland.

715 Fmmffmfmm Okänd.

 

720 Fmmfmffff Jakob Groth (Asmusson)(Grot, Grooth, Groot). Myntdräng, "mynteknekt” och kopparbruksarbetare vid Avesta bruk, född senast 1650 i Säter eller Avesta. Död i Avesta 1701. Testamente gavs efter honom 12/7 detta år till Avesta bruk.

Om denna Jakob Groth har Nils Joëlson samlat åtskilligt material ur Grytnäs dombok och mantalslängder. Detta formar bilden av en olycklig, orolig människa som i decennier bar på en sjukdom, epilepsi som med tiden förvärrades till sinnessjukdom, mycket på grund av verkschef och polismyndigheters oförstånd och maktfullkomlighet. Gång på gång ställs han mot väggen av polismästaren och får böta dryg summor som gör hans fattigdom ännu svårare att bära. Han uppträder dåraktigt i kyrkan, han hotar arbetskamrater med yxa, han sjunger psalmer och far ut i högljudda svordomar när han vägras hjälp for sig själv och sina olycksbröder. Det tar lång tid för överheten, innan de förstår att hans beteende beror av sjukdom. Första åtgärden blir att han "blir fråntagen arbetet med stämpelhammaren, på det att när sjukdomen påkomme icke måtte falla under hammaren och där olyckeligen ända sitt liv". År 1701, då han står inför tinget därför att han efter att förgäves sökt hjälp hos bruksinspektören utfarit i häftigheter på brukskontoret, berättar han om sin sjukdom ”som ingen kan utröna eller förstå”. Bruksinspektör och åklagare förstod ingenting då heller. Men domare och nämnd förstår bättre. De förstår och dömer honom inte, utan menar at en sjuk och sinnessvag människa kan inte ställas till svars för sina handlingar.

Bruksinspektören och polismästaren vill överklaga till lagmanstinget. Detta sker också, men saken behöver inte föras vidare. Då har den "gamle mynteknekten" lagt sitt förvirrade huvud till ro för evigt. Den 12 juli 1701 betalas efter honom testamente till Avesta kyrka med 3 daler 24 öre.

Kända barn:

Johan Groth (ana nr 360).

 

Filiation(=härstamning); Filiationen Jakob Groth - Johan Groth enligt Nils Joëlson är följande: Även om det inte står klart utsagt i källorna att Jakob Groth är far till Johan kan följande omständigheter ut läsas:

1) Jakob Groths namn tycks finnas i mantalslängden sista gången 1696. Under honom står då skrivna son och sonhustru (Inte namngivna, Påföljande år återfinns (dock inte i samma kvarter)Johan Groth med hustru.

2) Vi vet att Johan Groth gifte sig 1693. Jakob Groths sonhustru (utan namn)noteras i mantalslängden för första gången år 1694 (se ana nr 361)

3) En sonson till Johan Groth fick namnet Jakob, han var född 1732.

4) En bror till Jakob Groth hette Johan. Detta namn finns alltså bland Asmus Groth avkomlingar.

5) I tingsmål 1700 omtalas Jakob Groths sonhustru och i tingsmål 1701 hans "barn och släkt av vilka han under sin fattigdom kan till sitt uppehälle någon hjälp och understöd bekomma". Vid denna tid tycks ingen annan Groth än Johan bo i Avesta.

6) Jakob Groth var "mynteknekt" vid Avesta bruk, men såsom ovan nämns kallades han i skrivelse i samband med tingsmål 1701 i april för "spiksmed", troligen genom förväxling med Johan Groth.

Ytterligare kända syskon:

Erik Groot "som blivit förskriven av professoren Olof Rudbäck till kopparsmed i Uppsala".

En syster (NN) Groth som var gift med Anders Lappe, mästersmed, fanns i Avesta.

Jakob Groth tycks under sin ”friska” tid varit ”kyrkevakt” i Avesta.

 

721 Fnmfmfffm NN. Jakob Groth var gift 2 ggr. Den första hustrun dog 1679.

 

728 Fmmfmmfff Anders Persson, anförlust se ana nr 288.

729 Fmmfmmffm Kerstin Danielsdotter, anförlust se ana nr 289.

 

730 Fmmfmmfmf Knut Jönsson, Prästholm.

731 Fmmfmmfmm Marita Larsdotter.

 

 

732 Fmmfmmmff Lars Nilsson. f. o. 1592 i Liden, Prästholm, testamente 1671-06-12.

Kända barn:

Nils Larsson(ana nr 366, 556).

 

[Även ana nr 1112]

733 Fmmfmmmfm Sigrid Persdotter.

[Även ana nr 1113]

 

734 Fmmfmmmmf Anders Andersson, anförlust se nr 532.

735 Fmmfmmmmm Karin Persdotter, anförlust se nr 533.

 

 

736 Fmmmfffff Anders Hansson, Vibbyn f. o. 1614,levde 1686. Var bonde på det hemman som blev Vibbyn nr 1 när den fasta numreringen infördes. Hemmanet som var på cirka 1/2 mantal verkar ha gått från far till son under många generationer. I jordeboken 1632 och i mantalslängden 1642 står hans far Hans Andersson för hemmanet. Anders Hansson övertar hemmanet 1643 och, med undantag för 1649 – 1650 då fadern står för hemmanet, innehar detta till 1667 då sonen Hans Anderson (ana nr 368) står som bonde på hemmanet.

Anders Hansson var med om en tragisk olycka, när ett av hans barnbarn av våda råkade skjuta en av pigorna på gården.

Händelse som utspelades på Hans Anderssons gård i Vibbyn. Ynglingen Per Hansson (son till ana 368) hade varit ute på fågeljakt under veckan efter trettondagshelgen, den 12:e jan 1686, men hade inte lyckats "drabba någon fugel". Han ville vid hemkomsten prova bössan. Hans farfar, ovan nämnda Anders Hansson är med och skall hålla vakt vid skjutningen som Per utför i liggande ställning inne i en kornbod. Han skall skjuta genom den öppna dörren mot ett mål en bit därifrån. När skottet gått "löpte de ut". Förskräckta upptäckte de att deras piga, Anna Persdotter, låg död på marken, träffad av skottet .

Anna Persdotter var 20 år gammal och en släkting "i andra och tredje led”, troligt en dotter till Per Gunnarsson Wass på Skatamark 11. Han var sonson till ana nr 520 Per Gumnnarsson.

Kända barn:

Hans Andersson (ana nr 368),

Karin Andersdotter, f. o. 1637, gift med Nils Persson i Vibbyn, död 1707-08-25. Hon drunknade tillsammans med sönerna Per och Nils, de återfanns och begravdes i maj-juni 1708.

 

737 Fmmmffffm Margareta Jönsdotter.

 

738 Fmmmfffmf Per Gunnarsson, anförlust se ana 520.

739 Fmmmfffmm Anna Isaksdotter, anförlust se ana 521.

 

 

744 Fmmmfmfff Knut Olofsson f. 1607 Lever 1637. Bor i Skatamark, Luleå landsförs.

Kända barn:

Olof Knutsson (ana nr 372).

 

745 Fmmmfmffm Brita Olofsdotter.

 

 

776 Mffffmfff Elias Johansson f. o. 1641, död 1685-02-08. Länsman i Öjebyn. Bonde på hemmanet Hamnen i Öjebyn 1678-1684 Var även landstingsman. Var närvarande som ledamot på ett möte i Skellefteå 15-13 december 1684, året innan han avled. Han dog bara 5 år efter fadern som även han var länsman liksom hans farfar. "Hamnen" är numera en omtyckt badplats några kilometer utanför Öjebyn. Kända barn:

Sara Eliasdotter f. 1664-10-23,

Johan Eliasson f. 1666-02-25(ana nr 388),

Barn f. 1668-02-16,

Barn f. 1669-10-08, möjligen Per Eliasson som flyttade till Stockholm,

Anders Eliasson f. 1672-01-28,

Barn f. 1673-04-06, möligen Gert Eliasson som blir soldat i Öjebyn,

Daniel Eliasson f.1675-11-20, död 1756-03-18 i Öjebyn ”Skräddare Elias”,

Samuel Eliasson f. 1677-01-29,

Anna Eliasdotter f. 1678-03-21, död i Stockholm,

Elias Eliasson f. 1680-02-23,

Nils Eliasson f. 1681-05-19,

Elisabet Eliasdotter f. 1682-11-14,

Henrik Eliasson f 1684-08-07.

 

777 Mffffmffm Elisabet Nicodemidotter (Lisbeta) står skriven för hemmanet på 79/128 mantal åren 1685 - 1687. Detta är samma mantal som Elias fader Johan Andersson innehaft Hon står på plats nr 2, på samma plats i längden som Johan Andersson haft.

 

780 Mffffmmmff Olof Andersson Kråka, död före 1685. Borgmästare i Luleå 1657-65. Kyrkans sexman. Hade egen skuta som år 1650 förliste, då han till sammans med son Anders var på väg till Stockholm. Genom storm förlorade hans fartyg med gods och allt, däribland Inte blott hans eget, utan även varor och kontanter som anförtrotts dem av traktens bönder och varmed de skulle betala sina skatter, värden 1500 dr Kmt. Själva lyckades de rädda sig på en klippa, där de fick frysa och svälta i flera dagar innan räddningen kom.

Han var också bonde i Sunderbyn. Hans son Olof drunknade senare (1707) tillsammans med 22 andra då en skuta förliste i Ålands hav på en resa till Stockholm. Barn:

Brita Olofsdotter Kråka gift med Jöns Dagesson Forsman, länsman i Råneå. Herredagsman 1675. Död 1715-03-22,

Margareta Olofsdotter Kråka gift med borgaren Jakob Jönsson i Luleå

Olof Olofsson Kråka (ana nr 390),

Anders Olofsson Kråka, borgare, bonde, död 1743 i Luleå, gift med Anna Backman, borgaredotter från Piteå. Hon död i Sollefteå 1715.

Elisabet Olofsdotter Kråka gift med borgaren Erik Nilsson Höljer som avled 1687. Omgift med rådmannen Olof Johansson Antman 1691. Hon död 1702.

 

781 Mffffmmmfm N. Nilsdotter, dotter till borgmästare Nils Nilsson i Luleå.

 

782 Mffffmmmf Måns Johansson (Häggman), Piteå född 1622-02-02. Död 1692-10-13,begravd i Piteå Stads kyrka. Rådman, borgare. Herredagsman vid Konung Gustaf X frånfälle i Göteborg 1660. Gift 2 ggr 1) med ana nr 783, 2) med borgaren Östen Örnklos änka Birgitta Nilsdotter Ruth i Luleå som avled 1723.

Rådman synes han ha blivit efter sin fader Johan Månsson år 1657. Brodern Anders Johansson var även han rådman. Rådmansarvodet per år var år 1658 20 Rd Rm. En borgmästare hade 170 Rd, en stadsskrivare 60 Rd och en stadsridare (ordningsman) hade 20 Rd.

Efter stadsbranden 1666 byggde Måns Johansson nya hus i nystaden på Häggholmen. I hans stuga hölls rådstuga första gången i den nya staden den 27:e februari 1675. Det beslutades att skola och bostad för lärare skulle tills vidare inhysas i hans hus.

Sitt hemman hade han i Höglandsnäs, där bodde, åtminstone en stor del av sitt liv.

Barn i första giftet:

Johan Månsson Häggman. Namnet tog han efter stadsflyttningen till Häggholmen. Där "bodde han intill torget i närheten av rådstugan. Handlande och även rådman. Dog barnlös. Var gift med Maria Lithovius.

Anna Häggman gift med komministern i Piteå landsförsamling Samuel Hortelius. Död 1700,test. 26/8. Prästvigd 1674. Född i Hortlax, Piteå,

Elisabet Häggman (ana nr 391),

Nils Månsson Häggman f. 1676-01-28. Död 1742-07-13. Rådman och handelsman. Var ärnad att gå studievägen och hade hunnit avverka 2 år som gymnasist i Härnösand, då han hemkallades vid faderns död. Gift l) med Birgitta Strand, komminister Lars Strands enda i livet varande dotter. Hon avled 16 mars 1720,

2) med änkan Birgitta Larsdotter Bookman den 19 aug. 1722. Hade med henne inga barn. Nils Månsson avled 13 juli 1742 och hans änka den 23 febr. 1743.

I detta första äktenskap föddes rådmannen Magnus Häggman (f. 1700), vars släktutredning gett så många viktiga uppgifter om 16- och 1700-talets människor i Piteå med omnejd och som influtit i Jakob Eurenius likpredikan efter sagda Häggman som trycktes 1770.

Birgitta Häggman, gift med handelsman Westling i Kristina stad, död på flykt, i Härnösand 1711.

 

783 Mffffmmmm Elisabet Eriksdotter Orre, borgardotter från

Luleå. Hon var syster till makens, Måns Johanssons, broders hustru. (Svägerska med sin syster Maria).

 

784 Mfffmffff Henrik Eriksson. Bonde och Tolvman i Böle. Råneå. Död 1686,testamente den 26 december.

Kända barn:

Per Henriksson (ana nr 394, 422).

[Även ana nr 844]

785 Mfffmfffm Dordi Larsdotter, död före 1693.

[Även ana nr 845]

 

786 Mfffmffmf Jöns Nilsson f. o. 1614,död 1696-08-06. Bonde och tolvman i Niemisel. Begravd i kyrkan. Kända barn:

Brita Jönsdotter (ana nr 393, 423),

Karin Jönsdotter (ana nr 417),

Lars Jönsson (ana nr 898),

Anders Jönsson f. o. 1638, död 1718-01-22 i Niemisel, 80 år och begravd i kyrkan enligt dödboken, gift med Barbro Johansdotter f. o.1652 i Vitå, död 1728-06-26 i Niemisel, änka 76 år, hon var dotter till Johan Kristoffersson och dennes hustru Margareta i Vitå (ana nr 832, resp 833).

[Även ana nr 834,846,1796]

 

 

787 Mfffmffmm Brita Andersdotter, f. o. 1605 i Sunderbyn, Luleå landsförs. Död 1695-02-24, 90 år gammal. Begravd i kyrkan. Hon tillhörde birkarlasläkten Kråka.

[Även ana nr 835,847,1797]

 

788 Mfffmfmff Hans Larsson. Död före år 1693.

Kända barn:

Anders Hansson Ståhl (ana nr 394),

Karin Hansdotter f.o. 1670, gift med soldaten Jöns Andersson Sträng, Råneå. Troligen identisk med den i Råneå dödbok 1697 omtalade föravskedade soldaten Jöns Sträng. Karin Hansdotter hade enligt domboken år 1715 en tvist med sin svägerska. Levde 1719, då hon bodde inhyses i Råneå.

Göle Hansdotter f. o. 1672, gift 1697 med soldaten Jöns Persson Uggla från Luleå och Buddbyn. Han antogs som soldat 1694, befordrades till Korpral Berg 1706 och avgick med döden 1709-03-13, hustrun Göle Hansdotter i Rutvik kvitterar ut hans innestående lön 1709-02-21. Tvistade med svägerska och styvfar vid tinget i augusti 1715 tillsammans med systern Karin. Göle gifte om sig med Jöns Eriksson Skomakare, bonde på Sunderbyn nr 13, 1716-11-11. Efter hans död 1720-06-01 levde hon som änka till sin död 1754-11-17, 89 år gammal enligt dödnotisen.

 

789 Mfffmfmfm Kerstin Andersdotter f. o. 1646. Död 1715-03-05, begraven i kyrkan. Omgift med klockaren Knut Knutsson i Rånbyn 1699-09-29 kallas då ”Hans Larssons änka”.

 

790 Mfffmfmmf Per Johansson Bränna, Överkalix. Ägde hemman 1675. Soldat 1677, i Stockholm 1677-05-12 på skeppet Rännarbanan, Korpral vid Kapten Arvid von Grabbens kompani i Dalarö 1677-06-04, död vid Kjöge bukt 1677-07-01. Kända barn:

Ella Persdotter (ana nr 395).

 

791 Mfffmfmmm Lisbet Persdotter stod för hemmanet de flesta av åren 1660 – 1699, maken soldat.

 

 

792 Mfffmmfff Anders Konst. Borgare i Torneå stad. Finns med i mantalslängden för Torneå fram mot 1686. En Anders Konst återkommer i längderna omkring 1708, men denna kan vara en son till den förstnämnde. År 1713 betalar, enligt kyrkoräkenskaperna i Torneå, "Anders Konsts änkia för 1/3 timmes ringning 1 daler".

Kända barn:

Mikael Andersson Konst (ana nr 396).

Anders Andersson Konst död 1760-10-13 i en ålder av 81 år (Torneå dödbok)kan vara en son till Anders Konst.

 

793 Mfffmmffm N.N. Anders Konsts änka lever 1713, då hon betalar till kyrkan för ringning (för sin man).

 

794 Mfffmmfmf Jakob Speet. Hammarsmed vid Kengis bruk. Död omkring 1689. Synes vara vallon. Kom antingen från något av Upplandsbruken eller från Västmanland, möjligen Ferna bruk, där Kengis dåvarande ägare Abraham Renstierna även hade intressen.

Enligt uppgift i HSH skulle brukspredikant Mikael Constenius vara gift med en vallonsk hammarsmedsdotter vid Kengis bruk. Då Mikael Constenius hustru hette Maria Jakobsdotter och då den ende hammarsmeden med förnamnet Jakob är Jakob Speet, antar vi att anfadern är just denne. Släkten Speet(Spett) finns i Sverige år 1629. En klädesvävare, Petter Speet blir borgare i Norrköping år 1637. Denne köper något senare, efter sin svärfar, bruket Orga i Kullerstads socken. Det kan möjligen vara anförvanter efter denna Speet, som dragit sig upp till Kengis omkring 1658. En broder till Jakob finns med i en förteckning över arbetarna i Kengis, skriven på holländska vid denna tid. Årtalet Inte angivet. Denna Mikael Speet finns sedan med i Kengis några årtionden. Även han var hammarsmed.

Kända barn:

Maria Jakobsdotter(ana nr 397).

 

795 Mfffmmfmm Okänd.

 

816 Mffmfffff Lars Olofsson, bonde på Ängesbyn 2, Luleå landsförs 1645-1681. Var troligen född omkring 1622. Lever troligen 1694 och död före 1701 på Ängesbyn 2.

Kända barn:

Olof Larsson (ana nr 408),

Marta Larsdotter Gröning, f. o. 1664 i Ängesbyn, död 1750-11-29 i Gammelstad, gift där med postmästaren och vägfogden Anders Gröning från Västergötland, död 1715-05-29 (se A. Nordberg EGN, 2:a utgåvan, del I sid 129).

Nils Larsson, f. o. 1669, död 1739-08-21 i Hindersön, Luleå lfs.

 

817 Mffmffffm Karin Nilsdotter, f. o. 1624, lever troligen 1694 på Ängesbyn 2, död där före 1701.

 

 

824 Mffmmmfff Jöns Pålsson, bonde i Börjelslandet, Luleå landsförs. fick barn 1668. Kända barn:

Pål Jönsson (ana nr 412).

825 Mffmmmffm Karin Larsdotter.

 

828 Mffmmmmff Hans Hansson, anförlust se ana nr 692.

829 Mffmmmmfm NN, anförlust se ana nr 693.

 

830 Mffmmmmmf Anders, anförlust se ana nr 694.

831 Mffmmmmmn NN, anförlust se ana nr 695.

 

832 Mfmffffff Johan Kristoffersson, f. o. 1612-24, död 1697-02-01. Vitå. Tolvman, begravd i kyrkan.

Kända barn:

Lars Johansson(ana nr 4l6),

Jöns Johansson(ana nr 424).

[Även ana nr 848]

833 Mfmfffffm Margareta Andersdotter . Fick barn 1641.

[Även ana nr 849]

 

834 Mfmffffmf Jöns Nilsson, anförlust se nr 786.

835 Mfmffffmm Brita Andersdotter anförlust se nr 787.

 

836 Mfmfffmff Anders Olofsson, anförlust se nr 572.

837 Mfmfffmfm Margareta Olofsdotter, anförlust se nr 573.

 

838 Mfmfffmmf Anders Nilsson, anförlust se nr 574.

839 Mfmfffmmm Ingrid Jönsdotter, anförlust se nr 575.

 

840 Mfmffmfff Per Larsson. Bonde och tolvman i Rånbyn. Han övertar hemmanet från fadern Lars Andersson 1651, det står då som nr 4 i mantalslängderna och jordeböckerna samt var noterat som 11/32 mantal. Testamente 1691-12-26.

Kända barn:

Jöns Persson (ana nr 420, 938, 990).

[Även ana nr 1878, 1980]

841 Mfmffmffm Marita Jönsdotter. Test. 1691-12-26.

[Även ana nr 1879, 1981]

 

842 Mfmffmfmf Nils Nilsson, Bonde på Bredåker 5, Luleå s:n född 1601. Enligt B. Munkestams utredning om Haralds, Svartlå och Bredåker, är denne Nils Nilsson bonde på Bredåker 5 från 1627 och lämnar över hemmannet till sonen med samma namn, exakt vilket år är svårt att bestämma. I sonens Nils dödnotis i Luleå dödbok (C:1) är föräldrarnas namn Nils Nilsson och Brita Larsdotter i Bredåker. Samma föräldrar omnämns i dottern Annas dödnotis i Råneå dödbok (F:1 442), som dock inte noterats av Munkestam.

Enligt Munkestam innehades Bredåker 5 från år 1609 av prästen Kristoffer Nicolai som innehade Jokkmokks patorat till år 1617 då detta indrogs till Luleå landsförsamling. Herr Kristoffer fick som kompensation skattefrihet för sitt hemman samt 8 tunnor spannmål årligen. Han var borgare i Luleå stad år 1623. Herr Kristoffer avled troligen år 1626 då i Kyrkoräkenskaperna tas upp en bibel som skänkts av hans änka Sara. Hustru Marit är troligen ägare till detta hemman 1617-18. Jacob (Jöns) Arvidsson omnämns 1622-25 som ägare. En son Nils Kristofferson finns också nämnd. Hur dessa personer eventuellt var besläktade med varandra och med Nils Nilsson har Munkestam inte kunnat fastställa.

 

Kända barn:

Nils Nilsson f. o. 1637, död 1714-01-02, 76 år gammal enligt dödnotis, gift 1665 med Kerstin Eriksdotter, f. o. 1634 på Heden, död 1707-04-07 i Bredåker nr 5 där maken var bonde,

Anna Nilsdotter f. o. 1642 (ana nr 421, 938, 990),

Marit Nilsdotter f. o. 1643, död 1718-10-19. Gift med Jöns Hansson, Svartlå, Luleå landsförs. Han f. o. 1640 och död 1710-05-22.

Brita Nilsdotter, f. o. 1646, död 1729-10-31 i Bredåker, hustru 83 år gammal.

[Även ana 1878, 1982]

 

843 Mfmffmfmm Brita Larsdotter. Mister ett barn i sängen 1642.

[Även ana 1879, 1983]

 

844 Mfmffmmff Henrik Eriksson, anförlust se nr 784.

845 Mfmffmmfm Dordi Larsdotter, anförlust se nr 785.

 

846 Mfmffmmmf Jöns Nilsson, anförlust se nr 786.

846Mfmfmffff Brita Andersdotter, anförlust se nr 787.

 

848 Mfmfmffff Johan Kristoffersson, anförlust se nr 832.

849 Mfmfmfffm Margareta Andersdotter, anförlust se nr 833.

 

850 Mfmfmffmf Johan Davidsson, Jämtön. Testamente 1667-04-O1.

Kända barn:

Margareta Johansdotter f. o. 1647 (ana nr 425),

Brita Johansdotter f. o. 1652, död 1697-03-20 i Jämtöavan, kallas ”konan 45 år gammal” i dödnotisen, kanske inte levt helt klanderfritt!

 

 

851 Mfmfmffmm Gertrud Larsdotter, får barn cirka 1647.

 

852 Mfmfmfmff Jöns Andersson f. 1618/1622, död 1698-01-16. Bonde på Jäntön, hemman nr 2.

Gift l)med ana nr 853 2) Margareta Jönsdotter (1637-1715) änka efter Henrik Nilsson i Jämtön.

Kända barn:

Hans Jönsson,(ana nr 426),

Kerstin Jönsdotter,(ana nr 489).

[Även ana nr 978]

 

853 Mfmfmfmfm Kerstin Hansdotter. Testamente 1679-12-26, utgörande 4 karoliner.

[Även ana nr 978]

 

854 Mfmfmfmmf Nils Mikaelsson Bröms. Från Gammelgården, Nederkalix. Löjtnant vid Västerbottens regemente. Stupade i slaget vid Landskrona 1677-07-14.

I "Västerbottens regementes officerare" noteras följande om honom: 79 Bröms, Nils Mickelsson, skriven till soldat vid Västerb. reg. och från Gammelgården, Nederkalix s:n 1656; sergeant från gemen 1657; fältväbel 1658; fänrik 1659; löjtnant 1677-06-15; stupade i slaget vid Landskrona 1677-07-14. Gift med Ella Eriksdotter.

Meriter: Garnitionstjänst i Riga 1557-1658. Fälttåg i Skåne 1677. Uppgav i en skrivelse 1668-06-30 att han sedan sin barndom tjänt under Västerbottens regemente. Tjänstg. å ett kompani från Kalix s:n. Innan han lät värva sig till soldat hade han dock varit guldsmed, vilket framgår av en fodran i mars 1673 på en gammal skuld som gällde mottagna 17 lod silver år 1650 av den då guldsmeden Nils Mickelsson. (Leif Boströms bok s. 746). Som officerare 1657-1674 var han bosatt vid kyrkobordet.

Känt barn: Margareta Nilsdotter (ana nr 427).

 

855 Mfmfmfmmm Ella Eriksdotter, från Pålänge, Nederkalix, fick barn 1660, troligen Margareta.

 

858 Mfmfmmfmf Johan Mårtensson, soldat i Prästholm, brusknekt i Nasafjälls silvergruva 1637.

Kända barn:

 Barbro Johansdotter f. o. 1641 (ana nr 429).

 

859 Mfmfmmfmm Ella Nilsdotter.

 

860 Mfmfmmmff Erik Israelsson Spegel. Löjtnant, Niemisel f. o. 1623 i Jämtön. Död 1704-03-16. Begravd i Råneå kyrka (testamente 8 daler betalt 1704-04-02).

Nils Joëlson har i en icke publiserad utredning visat att uppgifterna i "Västerbottens Regementes officerare" om Erik Israelssons tidiga karriär är felaktiga, troligen genom en förväxling med en annan soldat, karriären fram till 1658 är outredd. Joëlson påvisar också att födelseåret 1623 från katekismilängden är trovärdigt medan dödsnotisens 1618 troligen är fel. Antagen som soldat vid 17 års ålder 1640, lejd av Lars Olofsson i Jämtön

Fänrik vid Västerbottens reg. 1658,löjtnant 1676-11-13, avsked för ålder och sjukdom 1678-09-1l; död i Råneå s:n 1704-03-16 och begr. i Råneå kyrka.

Meriter: Garnisonstjänst i Tyskland på 1640-talet; fälttåg i Polen 1655-1657 och där utsatt "svåra travailler"; garnisonstjänst i Vismar 1658-1660; fälttåg i Skåne 1677-78 och därunder slaget vid Landskrona. Fick enl. Kungl. brev 1678-09-11 skattefrihet på sitt lilla hemman i Niemisel, men då han p.g.a. ålderdomssvaghet Inte kunde bruka detta och avkastningen var bara 2 daler och 5 öre silvermynt erhöll han ifrån 1689-06-01 underhåll från krigsmanshuset.

Kända barn:

Lars Eriksson Spegel (ana nr 430, 910).

 

[Även ana nr 1820]

 

861 Mfmfmmmfm Cecilia Larsdotter f. o. 1621, död 1697-11-11.

[Även ana nr 1821]

 

862 Mfmfmmmmf Johan Davidsson, f. 1602 i Niemisel.

Kända barn:

Nils Johansson (ana nr 554,962,1018),

Kerstin Johansdotter (ana nr 633,992),

Marita Johansdotter (ana nr 881),

Cecilia Johansdotter (ana 431,911).

 

[Även ana nr 1108,1266,1762,1822,2036]

863 Mfmfmmmmm Marita Persdotter

[Även ana nr 1109,1267,1763,1823,1925,1995,2037]

 

880 Mfmmmffff Per Knutsson f. o. 1636 i Mjöfjärden, Råneå. Död 1696-03-11. Kända barn:

Knut Persson(ana nr 440).

881 Mfmmmfffm Marita Johansdotter f. o. 1637 i Niemisel. Död i Mjöfjärden 1697-03-31.

 

882 Mfmmmffmf Nils Pålsson, f. o. 1639. Bonde i Prästholm. Död 1720-07-08. Begr. i kyrkan.

Kända barn:

Lars Nilsson f. o. 1662, död 1738-03-13, begravd i kyrkan,

Marita Nilsdotter (ana nr 441).

 

883 Mfmmmffmm Anna Larsdotter, gift 1659-01-24. Död 1698-03-23.

 

896 Mmfffffff Per Andersson, anförlust se nr 634.

897 Mmffffffm Karin Eriksdotter, anförlust se nr 635.

 

898  Mmfffffmf Lars Jönsson f. o. 1637 i Niemisel. Död 1709-03-20. Tolvman. Bomärke:

Kända barn:

Brita Larsdotter, (ana nr 449).

 

899  Mmfffffmm Brita Persdotter f. o. 1627. Troligen död 1696. Begr. 23/5 Inte i dödboken.

 

900  Mmffffmff Anders Andersson, anförlust se nr 532.

901  Mmffffmfm Karin Nilsdotter f. o. 1613, död 1695-05-03 ”Hustru 92 år [överdriven], Anders Anderssons styvmoder”, Hennes styvson var född 1642-44 så hennes giftermål skedde efter detta. Barn se under ana nr 532.

[Även ana nr 973]

 

902  Mmffffmmf Erik Larsson, anförlust se nr 264.

903  Mmffffmmm Karin Larsdotter anförlust se nr 265.

 

904  Mmfffmfff Olof Olofsson, bonde och smed i Lassbyn, Råneå socken.

Kända barn:

Nils Olofsson (ana nr 452).

 

905 Mmfffmffm Sigrid Nilsdotter, f. o. 1640 i Orrbyn. Död 1709-05-08 i Lassbyn.

 

906 Mmfffmfmf Anders Persson, anförlust se nr 288.

907 Mmfffmfmm Kerstin Danielsdotter, anförlust se nr 289.

 

908 Mmfffmmff Per Larsson f. o. 1622, död 1696-05-18. Tolvman och bonde i Orrbyn.

Kända barn:

Dordi Persdotter f. o. 1659, död 1697-07-15 som gift i Prästholm,

Lisbet Persdotter f. o. 1666, död som ogift i Orrbyn,

Erik Persson f. o. 1676 (ana nr 454).

 

Enligt dödnotiserna har alla barnen Peder Larsson i Orbyn som fader, döttrarna har båda Gertud Eriksdotter som moder men för Erik står ”Sisla” utan patronymikon som moder. Då Erik var yngsta barnet och Gertrud överlever sin make Per måste även Eriks moder vara Gertrud Eriksdotter.

 

909  Mmfffmmfm Gertrud Eriksdotter f. o. 1635 i Högsön, död 1698-01-29 i Orrbyn.

 

910  Mmfffmmmf Lars Eriksson Spegel, anförlust se nr 430.

911  Mmfffmmmm Cecilia Johansdotter, anförlust se nr 431.

 

920  Mmffmmfff David Eriksson, Övermorjärv.

921  Mmffmmffm Karin Andersdotter f. 1625, död 1715-08-25, 90 år.

 

922  Mmffmmfmf Erik Eriksson, f. 1656-12-12 på Töre 8.

 

924 Mmffmmmff Olof Persson f. o. 1613 i Vitå, död där 1696-09-16, 93 år gammal enligt dödnotisen.

Kända barn:

Per Olofsson f. o. 1657 (ana nr 462).

 

925 Mmffmmnfm Elin Andersdotter, f. o. 1629 i Högsön, död 1697-01-30 i Vitå, 68 år gammal enligt dödnotisen. Hon var mycket yngre än sin man men gammal nog att vara mor till Per som har en Elin ”Persdotter” som mor i sin dödnotis.

 

926 Mmffmmmmf (Stor-)Olof Hansson, Vitå f. 1621.

927 Mmffmmmmm Karin Nilsdotter.

 

936 Mmfmfmfff Vilhelm Eriksson, (Wellam) bonde på hemman nr 5 i Bälinge, Luleå s:n.

937 Mmfmfmffm Sara Hansdotter.

 

938 Mmfmfmfmf Jöns Persson, anförlust se nr 420.

939 Mmfmfmfmm Anna Nilsdotter, anförlust se nr 421.

 

940 Mmfmfmmff Jöns Eriksson f. o. 1628, död 1711-12-29 i Hertsön Luleå s:n. Bonde där på hemman nr 1. Kända barn.

Erik Jönsson (ana nr 470).

941 Mmfmfmmfm Okänd.

 

942 Mmfmfmmmf Jöns Jakobsson i Rånbyn.

Kända barn:

Gertrud Jönsdotter f. o. 1650 i Rånbyn, död 1746-03-01 i Högsön, ”hustru 96 år” (Ålder överdriven),

Anna Jönsdotter f. o. 1655, död 1698-01-28 i Sundet, ”hustru 43 år, Knut Olofssons änka”,

Kerstin Jönsdotter f. o. 1656 (ana nr 471),

Jöns Jönsson f. o. 1671 i Rånbyn, död där 1737-02-09, gift med Karin Andersdotter,

Ingeborg Jönsdotter f. o. 1673, död 1698-01-25 i Rånbyn, ”piga 25 år”,

Ella Jönsdotter f. o. 1678, gift 1703-12-13 med Nils Johansson f. o. 1674 i Sundom Luleå lfs, död 1732-11-18 på Sundom där Ella levde som änka så sent som 1764.

 

943 Mmfmfmmmm Margareta Jönsdotter f. o. 1638, död 1717-06-16 i Rånbyn. Kallas ”Margitha” och ”Margeta” i kyrkböckerna.

 

954 Mmfmmmfmf David Olofsson, bonde på Gäddvik nr 3 som ägdes av honom vid mitten av 16oo-talet. Hemmanet kallas sedan "Davids" eller "D avis". Han gav till kyrkan i testamente efter sin moder 4 daler. Kända barn:

Lisbet Davidsdotter, (ana nr 477).

955 Mmfmmmfmm Anna.

 

960 Fmmfmffff Anders Persson, anförlust se nr 288.

961 Mmmfmfffm Kerstin Danielsdotter, anförlust se nr 289,

 

962 Mmmfmffmf Nils Johansson, anförlust se nr 554.

963 Mmmfmffmf Brita Knutsdotter, anförlust se nr 555.

 

 

968 Mmmffmfff Per Andersson, anförlust se nr 634.

969 Mmmffmffm Karin Eriksdotter, anförlust se nr 635.

 

970 Mmmffmfmf Jöns Henriksson, Bonde i Degersel(Sörbyn).

Kända barn:

Hans Jönsson f. o. 1642, (ana nr 630),

Anna Jönsdotter f. o. 1644 (ana nr 485).

[Även ana 1260]

971 Mmmffmfmm Anna Hansdotter. Fick barn 1642. Osäker ana, patronymikon saknas för modern i sonen Hans dödnotis, i dottern Annas står ”Jönsdotter” vilket kan vara en felskrivning. {Lsn har inte förklarat ”Hansdotter” vilket dock får stå kvar/UHL}

[Även ana 1261]

 

 

972 Mmmffmmff Anders Andersson, anförlust se nr 532.

973 Mmmffmmfm Karin Nilsdotter, anförlust se nr 901.

 

974 Mmmffmmmf Erik Larsson, anförlust se nr 264.

975 Mmmffmmmm Karin Larsdotter, anförlust se nr 265.

 

976 Mmmfmffff Anders Andersson, bonde i Böle på hemman nr l. Bomärke:

Född omkring 1627 (Katekismilängd 1638). Död 1711-12-13. Begravd i kyrkan. Kända barn:

Hans Andersson (ana nr 488).

977 Mmmfmfffm Kerstin Önnesdotter, f. o. 1631/34 i Storkåge, Skellefteå s:n. Död i Böle 1710-04-04. Begraven i kyrkan.

 

978 Mmmfmffmf Jöns Andersson, anförlust se nr 852.

979 Mmmfmffmm Kerstin Hansdotter, anförlust se nr 853.

 

980 Mmmfmfmff Per Knutsson Bonde "norr vid sundet" i Rånbyn. F. o. 1622. Död 1695-10-29. Hade år 1645 hemman nr 20 i Rånbyn(RÅS sid 312) Kända barn:

Nils Persson Stadig (ana nr 490).

981 Mmmfmfmfm Anna Persdotter, f. o. 1624, död 1696-02-02 i Rånbyn.

 

 

982 Mmmfmfmmf Johan Johansson, bonde i Rånbyn. Fick barn 1655 och 1657. Kända barn:

Anna Johansdotter(ana nr 491).

 

983 Mmmfmfmmm Annika Hansdotter (Anna) f. o. 1621 i Råneå. Död 1697-01-16. Omgift med Lars Mårtensson i Rånbyn 1662-04-13.

 

 

988 Mmmfmmmff Lars Jönsson, soldat och bonde i Rånbyn. Omgift med Lisbet Larsdotter 1665-03-27. Hon var från Orrbyn. Kända barn:

Lars Larsson (ana nr 494)

 

989 Mmmfmmmfm Anna Jönsdotter. Död senast 1664.

 

 

990 Mmmfmmmmf Jöns Persson, anförlust se nr 420.

991 Mmmfmmmmm Anna Nilsdotter, anförlust se nr 421.

 

992 Mmmmfffff Per Jakobsson. Bonde i Vännäs, Överkalix. Död 1717,begravd den 24/2,samma dag som många av offren efter de av ryska strövkårer ihjälslagna och ihjälbrända jordades på Överkalix kyrkogård.

Kända barn:

Jakob Persson (ana nr 496).

Ovanstående anor är Inte fullt säkra.

993 Mmmmffffm Karin. Död 1709, begraven 1709-08-22, ålder 74 år.

 

996 Mmmmffmff Olof Larsson, anförlust se nr 632.

997 Mmmmffmfm Kerstin Johansdotter, anförlust se nr 633.

 

998 Mmmmffmmf Knut Karlsson. Månsbyn, Nederkalix. Ogift 1646, var gift 1648. Levde 1674. I mantalslängden 1646-1674.

999 Mmmmffmmm NN. Hustrun levde 1674.

 

1008 Mmmmmffff Anders Persson, anförlust se nr 288.

1009 Mmmmmfffm Kerstin Danielsdotter, anförlust se nr 289.

 

1010 Mmmmmffmf Nils Olofsson, anförlust se nr 290.

1011 Mmmmmffmm Karin, anförlust se nr 291.

 

1016 Mmmmmmfff Anders Persson, anförlust se nr 288.

1017 Mmmmmmffm Kerstin Danielsdotter, anförlust se nr 289.

 

1018 Mmmmmmfmf Nils Johansson, anförlust se nr 554.

1019 Mmmmmmfmf Brita Knutsdotter, anförlust se nr 554.

 

 


 

 Led XI 1024 – 2047

 

1024 Ffffffffff Nils Jakobsson, finns i mantalslängden 1546, troligen död 1591. Kända barn:

Jakob Nilsson, (ana nr 512).

1025 Fffffffffm Sigrid, står för hemmanet 1592-1620.

 

1028 Fffffffmff Per Gerleson, Orrbyn. Har hemman 1601-1625. Död 1647. Känds barn:

Lars Persson, (ana nr 514, 1816).

 

1030 Fffffffmmf Herman Persson. Gäddvik. Hemman nr 5. Se EGN sid 797 2:a upplagan samt Norrbottens hembygdsbok 1972 sidan 43 ff.

År 1624 köpte Herman Persson av kyrkan vinsäd 1 tunna korn för 5 mark: År 1629 gav han för korn 10 mark (2 tunnor). 1635 för 1 tunna 7 daler 1639 likaså och 1642 för 1 tunna 2 dr och 16 öre. År 1643 tog han till låns ”uti duklådan” 25 dr ur kyrkans kassa och lämnade som pant ett förgyllt bälte.

Kända barn

Elisabet Hermansdotter (ana nr 515,1817),

Per Hermansson som övertog hemmanet efter fadern, hustrun hette Anna Olofsdotter, död o. 1670.

 

[Även ana nr 3634]

1031 Fffffffmmm NN.

[Även ana nr 3635]

 

1040 Fffffmffff Gunnar Andersson i Rörträsk, möjligen namngivare till Gunnarsbyn (tidigare Rörträsk).

Kända barn:

Anders Gunnarsson, borgare i Luleå stad (Constantinus Lindfors)

Per Gunnarsson i Skatamark, Luleå s:n (ana nr 520, 738)

[Även ana nr 1476]

 

 

 

 

1042 Fffffmffmf Isak Olofsson. Blev änkling 1646, test. 1646-12-26. Bonde i Skatamark, Luleå landsförs. "Var änkling".

Kända barn:

Anna Isaksdotter (ana nr 521,739).

 

[Även ana nr 1478]

 

1056 Ffffmfffff Olof Davidsson i Jämtön, troligen född senast 1548 (fadern står upptagen i bågskattelängd 1563 med två söner av vilka den ene säkerligen var OLOF, åldern för att medtas i bågskattelängd var 15 år), lever ännu 1625. Han var bonde på det största hemmanet i Jämtön, nr 1, därtill landsköpman, skutägare och rådman i Luleå nya stad.

Han står skriven som hemmansägare från 1579 t o m 1620. Också kyrkotiondelängden 1625 finns hans namn med, dock måste man räkna med en viss eftersläpning i längderna. Hans tre kända söner är födda ca 1591, 1595 och 1598.

 Från 1602 till 1621 finner vi honom som tolvman vid Luletinget. 1624-01-16 var han en av de 12 nämndemännen i Luleå lappmarksting, samtliga var troligen storbönder och landsköpmän. Vi vet alltså att han då fortfarande levde; han bör vid det laget vara minst 76 år gammal.

 En bekräftelse på filiationen OLOF DAVIDSSON - Jöns Olofsson ser vi i tingsprotokoll från Råneå 1674 29-31 oktober (fol 428 Renoverade domböcker RA) där det omtalas att Jöns Jönsson i Jämtön (Jöns Olofssons son) var sonson till OLOF DAWEDSSON.

Kända barn:

Lars Olofsson f. 1591 (ana nr 528,1804,1884,1948)

Anders Olofsson f. 1595, död cirka 1664 (tingsprotokoll). Skriven för hemmanet ännu 1637 (tiondelängd), därefter tycks sönerna Hans och David ha tillträtt.

Jöns Olofsson f. 1598 (ana nr 1214).

[Även ana nr 2428, 3768, 3896]

 

1066 Ffffmfmfmf Per Eriksson.

Kända barn:

Karin Persdotter (ana nr 533,735, 901, 973, 1115?).

[Även ana nr 1470, 1802, 1946, 2230?]

 

1068 Ffffmfmmmff Nils Henriksson, bonde i Högsön, Råneå s:n. (Nils Joëlsson)

Kända barn:

Henrik Nilsson f. o. 1618, död 1680, bonde i Högsön,

Pål Nilsson Loo f. o. 1619 (ana nr 534, 1764),

Margareta Nilsdotter f. o. 1622, död 1696-11-12, gift med bonden Lars Jönsson i Högsön död 1685,

Erik Nilsson Höijer borgare i Luleå stad, död 1687, gift 1) med Anna Dagesdotter, dotter till Länsman Dage Jönsson Forsman från Rånbyn och hh Ella Månsdotter Fordell, 2) med Elisabet Olofsdotter Kråka, dotter till borgaren Olof Andersson Kråka (se ana nr 780).

[Även ana nr 3528]

 

1069 Ffffmfmmmfm Ella Eriksdotter, död 1674, testamente efter henne gavs Annandag Jul av sonen Henrik Nilsson.

[Även ana nr 3528]

 

 

1070 Ffffmfmmff Måns Andersson. Rutvik.(Inte fullt bevisat) Test. o. 1660, bonde, borgare i Luleå stad. Hans hemman ett helt mantal. Kyrkvärd (EGN sid 120 2:a upplagan)

Kända barn:

Margareta Månsdotter(ana nr 535).

[Även ana nr 3530]

 

1071 Ffffmfmmfm Karin Davidsdotter(Inte fullt bevisat). Test. 1545. Fick barn 1612/14 och trol. 1617.

 

1072 Ffffmmffff Per Eriksson.

 

1073 Ffffmmfffm NN. Zakariasdotter.

 

1084 Ffffmmmmff Lars Eriksson, Bonde i Jämtön.

Karin Larsdotter f. o. 1608 enligt dödnotisen, men troligen cirka 10 år senare, död 1700-11-25 i Högsön, Jöns Larssons änka, 92 år begravd i kyrkan,

Anna Larsdotter f. o. 1616 enligt dödnotisen, men troligen något senare, död 1696-06-04, ”gamla pigan 80 år”,

(Stor-) Olof Larsson, (ana nr 542).

 

1085 Ffffmmmmfm Anna Eriksdotter.

 

1086 Ffffmmmmmf Abraham Olofsson, Brändön, Luleå s:n, lever 1638. (EGN 91, 799 2:a upplagan), Kända barn:

Karin Abrahamsdotter(ana nr 543).

 

1087 Ffffmmmmmm Anna (EGN 78, 510, 649 1:a upplagan)

 

1088 Fffmffffff Mats Matsson, anförlust se nr 682.

1089 Fffmfffffm NN, anförlust se nr 683.

 

1100 Fffmffmmff Nils Eriksson, f. o. 1611, död 1696-04-18, 85 år, var bonde 1649-1686 i Vitån. Han var knekt 1649-51. Han hade hustru från 1652.

Kända barn:

Lars Nilsson (ana nr 550).

 

 

1104 Fffmfmffff Per Andersson, anförlust se nr 576.

1105 Fffmfmfffm Brita Hansdotter, anförlust se nr 577.

 

1108 Fffmfmfmff Johan Davidsson, anförlust se nr 862.

1109 Fffmfmfmfm Marita Persdotter, anförlust se nr 863.

 

1112 Fffmfmmfff Lars Nilsson, anförlust se nr 732.

1113 Fffmfmmffm Sigrid Persdotter, anförlust se nr 733.

 

1114 Fffmfmmfmf Anders Andersson, anförlust se nr 532.

1115 Fffmfmmfmm Karin Persdotter, anförlust se nr 533.

 

 

1116 Fffmfmmmff Erik Persson, f. 1597, Böle. Fick

barn 1618. Kända barn:

Anders Eriksson (ana nr 558,602),

Henrik Eriksson (ana nr 784,844).

[Även ana 1204,1568,1688]

 

1117 Fffmfmmmfm Anna Mårtensdotter, test. 1674-12-26.

 

[Även ana nr 1205, 1569, 1889]

 

 

1128 Fffmmfmfff Lars Olofsson, f. 1623, död 1651-01-19 då fadern Olof Larsson på Nybyn 2 gav testamente, troligen uttagen till knekt omkring år 1645.

 

1129 Fffmmfmffm Brita, står för Nybyn 2 1659-60 och 1662 efter svärföräldrarna Olof och Brita och innan sonen Nils Larsson övertar hemmanet. Död 1679-05-10 då unge Nils Larsson i Nybyn gav testamente efter sin sal moder.

 

1148 Fffmmmmmff Nils Henriksson f. o. 1570 på Börjelsbyn 2 i Nederkalix, död där 1665-10-29. Nämndeman 1635-1652, gift 1) med NN, 1610 kallas han änkling, omgift med Ingrid (ana nr 1149)

Barn med NN:

Per Nilsson f. 1592, bonde 1632-1638 på Börjelsbyn 2,

Barn med Ingrid (ana nr 1149):

Anders Nilsson f. o. 1617 (ana nr 574, 838),

Nils Nilsson f.o. 1621, soldat 1642-1645, bonde 1663-1675, nämndeman 1660-1675, död 1676-02-26.

 

[Även ana nr 1676]

 

 

1149 Fffmmmmmfm Ingrid, död 1676-01-23, ”Nils Nilssons mor”.

 

[Även ana nr 1677]

 

 

1150 Fffmmmmmmf Jöns Persson, nämnd 1609, 1626-34 på Pålänge 2, 1635-1644 på Pålänge 3 i Nederkalix. Barn:

Erik Jönsson, nämnd 1645, 1650-1653, Förare med eget hemman 1655, gift 2 gånger, död 1656-08 på Pålänge 3,

Ingrid Jönsdotter (ana nr 575, 839)

 

[Även ana nr 1678]

 

 

 

1152 Ffmfffffff Anders Persson, Sörbyn.

Kända barn:

Per Andersson (ana nr 576, 1104, 1456, 1812, 1920, 2016, 2032 ).

[Även ana 2208, 2912, 3624, 3840, 4032, 4064]

 

1192 Ffmfmfmfff Jöns(NN), anförlust se ana nr 584.

1193 Ffmfmfmffm Sigrid, anförlust se ana nr 585.

 

1200 Ffmfmmmfff Jöns (NN), anförlust se ana nr 584.

1201 Ffmfmmfffm Sigrid, anförlust se ana nr 585.

 

 

1202 Ffmfmmfmff (Stor-) Nils Hansson. Prästholm.

Troligt barn:

Kerstin Nilsdotter(ana nr 601).

 

1203 Ffmfmmfmfm Kerstin Hansdotter.

 

 

1204 Ffmfmmfmff Erik Persson, anförlust se nr 1116.

1205 FFmfmmfmfm Anna Mårtensdotter, anförlust se nr 1117.

 

 

1208 Ffmfmmmfff Olof Mårtensson.

Kända barn:

Lars Olofsson (ana nr 604).

 

[Även ana nr 1936]

 

1209 Ffmfmmmffm Karin Pålsdotter.

 

[Även ana nr 1937]

 

1210 Ffmfmmmfmf Erik Persson, anförlust se nr 538.

1211 Ffmfmmmfmm Margareta Davidsdotter, anförlust se nr 539.

 

 

 

 

1212 Ffmfmmmmff Hans Eskilsson. Prästholm

Kända barn:

(Lill-) Nils Hansson (ana nr 606).

1213 Ffmfmmmmfm Elin Larsdotter.

 

1214 Ffmfmmmmmf Jöns Olofsson, f. 1597, död troligen o. 1647. Bonde i Jämtön enligt roteringslängden 1637. Kallas "borgarson" i roteringslängden. Kända barn:

Anna Jönsdotter (ana nr 607),

Gertrud Jönsdotter f.o. 1635, död 1695-10-02,gift med David Johansson i Jämtön,

Karin Jönsdotter f.o. 1644, död 1699-12-13, gift med Lars Jönsson i Högsön,

Jöns Jönsson, bonde på Jämtön 1, gift med Margareta Andersdotter f.o. 1641 på Börjelsbyn 2 i Nederkalix och död i Jämtön 1696-09-02, Jöns saknas i hfl 1693 och är troligen då död.

 

1215 Ffmfmmmmmm Dordi Hansdotter, efter vilken testamente gavs 1665-03-27.

 

1264 Ffmmmmffff Lars Mårtensson f. 1603 Degersel. Test. Efter modern 1657. Kända barn:

Olof Larsson (ana nr 632, 996).

[Även ana l992]

 

 

1266 Ffmmmmffmf Johan Danielsson, anförlust se nr 862.

1267 Ffmmmmffmm Marita Persdotter, anförlust se nr 863.

 

 

 

1276 Ffmmmmmmff Daniel Persson, anförlust se nr 578.

1277 Ffmmmmmmfm Elisabet Andersdotter, anförlust se nr 579.

 

1352 Fmfmffmfff Staffan Henriksson (Hindersson), Rödupp, Överkalix. ”Staffan Hindersson, Rödupp, som trots sin skröplighet tvingades erlägga 5 daler av en rest på 9 daler år 1618” (Hederyd). Gäller Älvsborgs lösen det året.

Kända barn:

Henrik Staffansson(ana nr 676).

 

1384 Fmfmmfmfff Hans Jönsson, (Joensson), bonde på hemman nr 1 i Vittjärv, Luleå s:n, till 1634. Kända barn:

Hans Hansson, (ana nr 692, 828).

[Även ana nr 1656]

 

 

1414 Fmmffffmmf Petrus Andrae Svärdsjöensis, Kyrkoherde i Grangärde Dalarna. Efter 40 åra tjänst tog han avsked p.g.a. ålderdomssvaghet år 1621 till förmån för sin måg Johannes Mattei, men protokollet säger: "att han skulle behålla pastors namn så länge han levde och vara. Känd. för god sitta i högsätet".

Kända barn:

Sara Persdotter,(ana nr 707).

1415 Fmmffffmmm Elisabet Persdotter, död efter jan 1622.

 

1416 Fmmfffmfff Birgerus Johannis Irstadiensis född i Olsta, Irsta, död 1564. Kyrkoherde nr 13 i Mora. Komminister vid domkyrkan i Västerås. Var kyrkoherde i Dingtuna 1547. Munktell meddelar i Västerås Herdaminnen: Tack vare att han fått kunskaper om ett dödande försåt lagd för konungen (Gustaf Wasa) vid Kungsör, vilket senare meddelades konungen fick han som belöning en gård i Västerås, samma gård som hans förfäder en gång skänkt till kronan. Dessutom fick han av konungen "en av drottningens bästa och fagraste jungfrur till hustru”.(Hur detta förhåller sig med sanningen är nog svårt att reda ut/Lsn). Då Mora pastorat blev ledigt "benådades" han med detta. Han tillträdde detta pastorat år 1548 eller 1549 och var för sin tid en ansedd och aktad man, vars minne även genom hans söner länge levde. Hans "jungfru" Katarina påstås ha fött honom 30 barn(Då han synes ha varit gift flera gånger hade väl siffran fått bättre trovärdighet om mödrarna fått dela på barnen.)Kända barn:

Johannes Birgeri Moraeus (ana nr 708),

Salomon Birgersson, Domprost i Västerås,

Jonas Birgersson, kyrkoherde i Storkyrkan, Sthlm,

Andreas Birgersson, präst, död i unga år,

Henrik, död under studieåren,

Gustaf, Bergsfogde vid Kopparberget.

 

 

1417 Fmmfffmffm Katarina NN, Den "jungfru" som Gustaf Wasa enligt traditionen skall ha skänkt Birger Johansson för att han räddad kungens liv.

 

 

1418 Fmmfffmfmf Laurentius Beronis Helsingus, kyrkoherde i Älvdalen, död 1603-07-31. Förordnades där 1575 och insatt i ämbetet 25/2 år 1576. Orerade på prästmötet 1597. Gjorde reda för sig och avlämnade inventarium vid biskop Bellinis visitation 1601, då han fått transport till Stora Kopparbergs pastorat. Men enligt Gunnar Ekström var han kvar i Älvdalen 1603 (noterad i dombok). Varit pastor i Arbrå, Hälsingland enligt sonen Gustaf Elvius anteckningar.

Kända barn:

Justina Larsdotter (ana nr 709).

1419 Fmmfffmfmm Anna Olofsdotter f. senast 1560. Död före 1603. Prästdotter från Sidensjö.

 

1420 Fmmfffmmff Andreas Nicolai Lixandensis (Leksand) f. i Hjortnäs by i Dalarna, där fadern var bonde. Från tjänsten som Kappelan i Orsa 1581 befordrades han till kyrkoherde i Rättvik. Han blev en hederlig och aktad pastor. Biskop Bellinius visiterade honom 1592. Följande år, 1593,bevistade han religionsmötet i Uppsala och undertecknade dess beslut. Samma år fick han frihet från alla uttagen för sitt hemman som han dels ärvt och dels köpt. Riksdagsfullmäktig 1594 i Uppsala, där han bekräftade prästerskapets obligation och försäkran (kyrkomötets föregående år). Död 1614-07-26. Kända barn:

Nils, klockare i Rättvik,

Olaus Andrae Dalekarlus (ana nr 710),

Daniel, komminister ”loci”,

Israel, kyrkoherde i Venjan,

Johannes, komminister i Gangnef,

Sara gift 4:e ggr med prosten Matthias Nicolai i Köping,

Brita, gift med prosten Drividius i Arboga,

Anna gift med kyrkoherden Daniel Johannis i Lindesberg.

1421 Fmmfffmmfm Kristina Persdotter, bergsmansdotter från Wikmanshyttan. Hon avled 1629-08-12.

 

 

 

1422 Fmmfffmmmf Uno Troilius. Prost i Leksand. Född 1586-09-12 på gården Backa i Hyllinge s:n Strängnäs stift. Död 1664-02-15. På sitt tionde år i Västerås skola, introducerad av företrädaren, Mäster Olof, studerade han i Strängnäs och Växjö, så att han 1608 bevistade tyska akademier och erhöll magistergraden i Wittenberg den 13:e mars 1616. Hemkommen blev han snart prästvigd och befordrad till den grann laga uppgiften, att vara stiftets poenitentiarius (=biktfader, den vid en domkyrka i biskopens ställe tjänstgörande), då han också blev "assessor Capitula" (Capitularis = medlem av domkapitlet). Åtföljande biskopen på visitationer blev han känd av leksands församling och begärdes enhälligt till församlingens kyrkoherde 23 febr. 1618, vartill biskop Bellinus, då stadd i Rättvik 10/3 "så mycket till honom stod" gav därtill sitt samtycke, Sub Sigillum Capitula.

Redan i april utföll för honom konungens kollationsbrev, men kontrakt prost blev han inte förrän efter sin mågs, Olaus Dalekarlus i Rättviks, död. Tillsatt av prästmötet 1648. Han hade sin företrädares nit till församlingens vård, och visade även lärdom, då han var orator på prästmötet 1621, respondent(=svarare) 1629, predikant l635, preses(=ordförande)l649, men var av ett mera milt och saktmodigt sinne, obenägen för deltagande i politiska ärenden och finnes icke på någon riksdag hava varit stiftets fullmäktig.

Då ämbetet medgav delade han sin tid emellan studier och kroppsrörelser. Hade stort hushåll med en vidlyftig släkt och hans hus var ofta en samlingsplats för släktkära och även lärda personer. Flera hans brev till biskop och kolleger i kapitlet är hövliga, men utan krus, precisa och kraftfulla, vittnande även om samvetsgrannhet. Begrovs med sedan tryckt predikan av prosten i Falun Johannes Rudbeckius. Porträtt av Troilius och hans fru finns i Ekströms "Västerås stifts historia" avd.II sid 16. Hans son Samuel blev hans efterträdare i Leksand. Barn:

Samuel Troilius, kyrkoherde, faderns efterträdare i Leksand. Gift med prostdottern Lutraeus, Stora Tuna,

Zakarias, borgmästare i Falun f. 1621, d.1693,köpman, kopparproducent, direktör i vedkompaniet.

Erik "en särdeles snabb student", som omkom vid ett skeppsbrott i unga år.

Anna g. m. prosten i kopparberget magister Blaskstadius och senare med Henrik Teet, sist med biskop J. Rudbeckius.

Emfrid (ana nr 711) Senare gift, "konserverad” med första makens efterträdare i Rättvik, P. Chottenius.

Peter "för mycken liderlighets skull blev gardist 1713". Flydde till Norge av någon anledning, blev hängd där(Västerås stifts årsbok 1982/83),

Margaretha gift med prosten i Sala J. Arbogensis, yngst, hon avled i barnsäng,

Johannes, professor i Åbo,

Elisabet gift med styvbrodern, biskopen J. Terserus.

Samuel Troilius blev ärkebiskop från 1758 efter att ha varit biskop i Västerås 1751-58. Hans ärkebiskopsmantel fläckades av den häxprocess han ledde mot några kvinnor i Dalarna på 1750-talet. Han var född 1706,dog 1764.

En senare ättling var generaldirektören vid SJ 1862-87 Carl Oskar Troilius. Likaså släkten Troil som numera finns endast i Finland. En senare Uno Troilius är känd som en av sin tids största porträttmålare.

 

1423 Fmmfffmmmm Margareta Hansdotter (Saebroensis eller Zäbråzyntia), f. 1594, död 1657-06-11, saknad av hela dalalaget. Allmänt kallad "Stormor i Dalom" för "sitt hederliga utseendes och goda hjärtas skull". Länge gick den berättelsen ibland hennes efterkommande, att vid likpredikan över henne, begynte prästen med en klagan som han hört på vägen av en bonde i Gagnef: "Skulle inte jag gråta, när Stormor i Dalom är död!". Hon avled, Tidigare gift med företrädaren i herdekallet i Leksand Elaus Terserus. En målning av henne finns på Gripsholms slott samt i Västerås stifts herdaminne av Ekström. Aivva Uppström har skrivit en romantiserad skildring av Stormor, och hennes familjer, där hon beträffande personerna hållit sig till verkligheten så gott det sig låtit. Kärleken och romantiken omkring har hon målat efter egen fatabur.

 

 

1424 Fmmffmffff Hans Stuart f. o. 1544 i Skottland. Död i oktober 1618. Ligger jämte sin fru begravd i Vadsbro kyrka.

Hans Stuart till Hedelunda i Vadsbro s:n i Södermanland inkom till Sverige i augusti 1565. Enligt sonen David var han på resa till Danzig när has skepp blev uppbringat av Danskar. Hans Stuart blev tagen tillfånga och fängslad i Varberg. Han blev sedan tagen av svenska trupper som stormat fästningen den slutet på augusti och förd till Uppsala. Där satt han fängslad men blev igenkänd av skotska officerare i Konung Erik XIV:s sold. De gick i god för honom och försåg honom med medel till hästar, rustning och vapen så att han kunde bli en ryttare i kungens tjänst. Kom sedan i hertig Karls av Södermanland tjänst, han avancerade till ryttmästare, och var bland annat bisittare tillsammans med andra adelsmän lierade med hertig Karl i ett dels ett mål 1699-12-08 då skotten Blasius Dundee anklagar sin hustru Malin för otrohet dels betydligt viktigare mål 14/1 – 15/1 år 1600 mot Ölandsfogden Per Mikaelsson där hertig Karls sekreterare Erik Jöransson (Tegel) är åklagare. Per Mikaelsson blir dömd till döden men benådas av hertig Karl som tar honom i sin tjänst. Vi har här att göra med anfadern till släkten Hammarskjöld (Elgenstierna S. A. Ä. III sid. 467). Det visar också på andra sätt att Hans Stuart var hertig Karls man. Sonen David sade att när Brita Eriksdotter Soops målsman och släkt motsatte sig hennes tilltänkta äktenskap med Hans Stuart (giftermål 1579), så blev de tvungna at ge med sig ”emedan Hertig Carl lade sig mycket där uti”. David säger också att Hans Stuart hade ”clarerat sig igenom Rikzens Rådz och de förnämste herrars attest vti Skottland”, se mer om denna attest nedan. Vidare påtalar David de förläningar som Hans Stuart fick av hertig Karl, (4 mantal 1679), och sedan kung Karl IX, (10 ½ mantal 1610). Se Joh. Ax. Almqvist, ”Frälsegodsen i Sverige under stormaktstiden”, Andra Delen, I:32, 225 ff., 241, 264 m.fl., II: Händlunda (Hedenlunda). Enligt Elgenstierna(Svenska Adelns Ättartavlor, VII, sid. 782), blev Hans Stuart dennes kammarjunkare 1604, Överste för ett av honom värvat regemente, generalkvartermästare och generalmönsterherre över allt främmande krigsfolk i Sverige 1609.

Enligt sonen David hade Hans lärt sig franska språket i Paris där han hade varit i späd ålder. Drottningmodern Maria av Guise tar med sig ett stort antal skotska adelsmän med familjer till Frankrike 1550-1551. Man vet att hennes avlidne makes, Jakob V av Skottland, illegitima söner var med på denna resa. Andra barn var säkert också med på resan. Att dessa sattes i skola för att lära sig franska är sannolikt. Hans Stuart som då bör ha varit cirka sju år gammal kan mycket väl ha varit ett av barnen som deltog i denna resa. Däremot finns inga belägg för att Hans Stuart ”tillbragte sin ungdom i Frankrike under studiers idkande”. Enligt David besökte fadern senare Tyskland och andra länder, troligt efter avslutade studier i Skottland, en ”Iohannes Stewart” finns inskriven på universitetet i S:t Andrews 1556-57, men att det är denna Johannes Stewart är omöjligt att bevisa. Hans Stuart återvände 1565 efter denna resa till Edinburgh, troligen efter sin faders död enligt sonen David. Någon trolig fader som dör detta år har jag (UHL) inte kunnat finna men väl en möjlig moder som kan ha dött detta år.

 

Hans Stuart erhöll från Edinburgh storkanslern av Skottland, greve Collin Campbell av Argyll, greve Robert Stuart av Lennox och lord Andrew Stuart av Ochiltree, såsom huvudmän för sina ätter, på latin skrivna samt till konung Johan III och hertig Karl ställda öppna bevis om sin adliga härkomst att han även på mödernet var av adlig släkt, vilket även intygades tre andra förnäma skottar (undertecknat den 14 oktober 1579). Bland dessa tre var William Forbes, den 7:e Lord Forbes. Lord Forbes lägger, på latin, till ”huvudman för moders familj”, det är också hans vapen som finns som moderns vapen på Hans Stuarts gravhäll i Vadsbro, fadersvapnet på samma gravhäll tillhör Andrew Stuart, den 2:e Lord Stewart of Ochiltree, som också undertecknar detta ”bördsbevis”. Ett bördsbevis är det sannerligen inte, ett sådant skulle innehålla föräldrarnas namn samt oftast också far- och morföräldrarnas namn.

Vid ett tillfälle lär dåvarande riddarhusgenealogen Pontus Möller ha uttryckt att brevet innehöll ”a bunch of lies”. Men egentligen innehåller brevet endast en stor lögn, den att Hans Stuart var född inom äktenskap. Av sonen Davids uttalanden så var detta avgörande för att fadern skulle få gifta sig med Brita Eriksdotter Soop. Vidare verkar påståendet att de tre huvudmännen alla är släkt med Hans Stuart på fadersidan vara gjort för att blanda bort korten, visserligen finns ingiften mellan släkterna, Stewart av Ochiltree

Stewart av Lennox samt Campbells av Argyll, men detta gäller de flesta adelssläkterna i Skottland. I brevet skrivs att modern släkt är av gammal Skotskt ursprung, vilket är sant, men också att den att den är för omfattande för att beskrivas i brevet, ett påstående avsett att ytterligare fördunkla Hans Stuarts rätta ursprung men vilket Lord Forbes punkterar med tillägget ”maternae familia pricipes” till sitt namn och sin titel ”Guilermus Dominus Forbus”. Den man som stod bakom detta brev var James Stewart (en man med mer än en räv bakom örat), en yngre son till Lord Ochiltree, som varit bl.a. varit kapten för ett kompani av de skotska legosoldater som värvats av Johan III år 1573 för kriget i Balticum. Han vistades i Sverige under några år därefter, förmodligen tidvis som Hans Stuarts gäst. Han blev säkert då informerad om Hans Stuarts problem och kommer snart därefter i en position som gör att han kan hjälpa honom. James Stewart gör efter hemkomsten en snabb karriär och kan 1585 titulera sig som ”rikskansler” och greve av Arran. I nästa brev framgår det explicit att det är denne James Stewart som är mannen bakom detta senare, i detta fall korrekt benämnda, ”sköldebrev”. (se mer om denne intressanta person under ana nr 2848).

 

Den 14 juni 1585 erhåller ”Ioannes Stewart” (kungen ogillade den franska stavningen ”Stuart”) den skotske kungen Jakob VI Stewarts öppna, på pergament skrivna brev, daterat a ”Regia Nosta Sancrusiana” (Holy Rood House, Edinburgh) varigenom konungen på sin blodsfrändes, skotske rikskanslerns, greven av Arran, Jakob Stewarts ansökan tillåter hans närskylde denne ”Ioannes Stewart” och dess ättlingar att bära "sin skotska släkts familjs vapen, dock för åtskillnads skull tillagda, dels mitt i vapnet ett himmelsblått fält utmärkt med tre silverstjärnor vilande på hjälmen som höjer sig ovanför … som det heter i brevet. Brevet ger Hans rätten att betraktas vara av skotsk adel. Även om man läser brevet med förutsättningen att Hans Stuart tillkommit i en utomäktenskaplig förbindelse, så innehåller det ingen lögn. Man ville ju inte påstå något skulle kunna bli pinsamt för Jakob VI, de flesta inom den skotska adeln måste ju ha vetat om vilka som var Hans Stuarts föräldrar. Om kungen skrev att Hans Stuart har rätten att kalla sig adlig så har han den oavsett tidigare status. Normalt skedde detta med ett ”legitimationsbrev” utfärdat av kungen. Ett sådant brev utfärdades för Lord Ochiltrees illegitima dotter Elisabet den 31 Mars 1585, tyvärr utan att moderns namn nämns. Sköldebrevet har samma verkan utan att peka ut Hans som ”oäkta”. I brevet sägs vidare att Hans har rätt arr bära sin ”skotska familjs” vapen med specificerat tillägg. Men i Skottland hade individen – titelhållaren – landägaren, inte familjen, ett unikt vapen. Alla söner till en sådan hade att anta ett för individen unikt skiljetecken. Hans Stuart vapen är en sådan differentiering från Andrew Lord Stewart of Ochiltrees vapen såsom det är beskrivet i ”the Seton Armorial” ett manuskript förvarat på det Skotska Nationalbiblioteket i Edinburgh. Detta är daterat till 1591, Andrew den 2:e Lord Ochiltree avlider oktober- november 1991(se ana nr 2848).

 

Det odifferentierade vapnet för Lord Forbes, skulle på motsvarande sätt endast kunna attribueras till dennes systrar och döttrar. Den bästa kandidaten är Lord Forbes några år yngre halvsyster Joneta (Janet) alias Jean Forbes. Kvinnor hade vid denna tid inte egna vapen utan använde faderns. En dotter utan bröder kunde överföra sin faders vapen, titel och landegendomar till en son men hennes make fick ”låna” dessa under äktenskapet ”iure uxoris” (i hustruns rätt). Janet Forbes hade flera bröder, William den 7:e Lord Forbes var en av dessa, och hennes vapen är alltså samma som broderns. Vapenbilden bifogades ”bördsbeviset” 1579 och bör ha funnits i Hans Stuarts ”jordebrevskrin” med de två pergamentsbreven och de attester på utlägg för värvningar av soldater som David Stuart säger sig funnit där. Lord Forbes tillägg till underskriften ”huvudman för moderns släkt” skulle han, enligt mitt förmenande, inte ha gjort om det gällt en kvinna på någon mindre känd gren av ätten Forbes, därför är denna Joneta Forbes den troliga modern till Hans Stuart (se ana nr 2849).

 

Hans Stuart bytte 1582 till sig gården Händlunda, som döptes om till Hedenlunda och blev dennes primära sätesgård.

Efter återkomsten från det ryska fälttåget år 1610 erhöll han under frälserätt för sig och sin hustru och manliga bröstarvingar 10 1/2 i Opplunda härad i Södermanland på åtskilliga ställen belägna hemman, dock med villkoret att hållas en väl utrustad karl till häst. Kända barn:

Anders Stuart d.y. (ana nr 712),

Ingeborg,

Anna död 1670-02-20 på Stavsäter, gift 1633 med kusinen Johan Adolf Stuart, f. 1603, död 1666,

Märta, levde son änka i juli 1651, g. m. löjtnanten Anton Ydron i hans 2.a gifte och således moder till Johan och Karl Didron, naturaliserade Didron ätt nr 440,

David Stuart f. 1595, död 1657,kammarherre.

 

 

 

1425 Fmmffmfffm Brita Eriksdotter Soop, död 1622 i mars.

 

 

 

 

1440 Fmmfmfffff Asmus Groth f. o. 1600 troligen i Lybeck, Tyskland. Död 1668 i Avestafors. Garmakare, men var även kyrkotjänare. Ligger begravd i Avesta kyrka. Ovanstående anor Inte bevisade men troliga. Asmus Groth började vid ett bruk i Säter, där han återfinns 1628 och ännu 1641. Att han var i säter 1628 framgår av tingsprotokoll. Sålunda ser vi i Petrus Norberg; ”Avesta under kopparbrukets tid”, sid 494: "Den 8 sept. 1642 kom garmakaren Asmus Groth inför rätten (i Avesta) och presenterade ett bevis, daterat Säter 26 nov. samma år (fysiskt omöjligt, måste ha varit året förut eller en annan månad Joëlsons anm.) och utfärdat av ståthållaren välborne Peter Kruse. Denne meddelade att Asmus hade, "då han ännu var dräng och tjänte kronans bruk och garmakeri i Säter, råkat uti vidlyftighet för misstanke av otrohet och likväl, sedan han därmed är vorden examinerad för sittande rätt uppå Säters kungsgård 1628, så vida fri erkänd som han då en övermaga (omyndig, under 15 år) var och tubbad av en annan att taga något koppar; vilken sak honom för rätten var tillgiven och genom dom avsagt, att vilken som merbemälte Asmus sådant tillvitade eller förebrådde, skulle vara fallen till 40 marker, över samma dom förmältes i ståthållarens bevis, att glorvyrdigs i åminnelse konung Gustaf själv haver personligen varit tillstädes (!) (Gustaf 11 Adolf). Ännu 1641 finner vi Asmus Groth med hustru och piga i Säter. Som synes av utdraget ovan var han redan i sept. 1642 i Avesta och figurerar därefter inte alls i mantalslängderna i Säter. Det viktiga nu för vår undersökning är att samtidigt som Asmus Bryngelsson finns i Säter 1656 så står Asmus Groth upptagen i mantalslängden vid kopparverket i Avesta med hustru, son och dotter. Det rör sig alltså om två helt skilda personer, och Joëlson anser det härmed bevisat, att Asmus Groth inte var bror till Bryngelsönerna och inte hette Bryngelsson. De två Asmus(Asmund), av vilka den ene kan ha varit smed och hette Bryngelsson och den andre var garmakare och hette Groth i tillnamn, har alltså blivit sammanblandade, och av detta har uppgiften om de tre bröderna Bryngelsson från Brabant tillkommit.

Asmus Groth kom troligen tillsammans med sin fader till Sverige med den båtlast kopparsmeder som en Govert Silentz hade med sig till sitt bruk i Säter år 1624. Asmus var tydligen då mycket ung. Han flyttade sedan med sin familj till Avesta. Detta skulle ha skett 1641 eller 1642. Han hade tydligen gift sig i Säter.

De flesta arbetarna som Govert Silentz hade med sig var från Lybeck eller trakten däromkring. Troligast var Asmus just från dessa trakter och inte som påståtts i andra sammanhang, från Brabant i nuvarande Belgien. I så fall skulle det gälla tidigare generationer Groth. Kända barn:

Petter Groth. Från och med 1657 står han inte upptagen under fadern utan har egen familj: han står upptagen med hustru. Han måste vara identisk med den kopparsmed Petter Groth som Norberg omtalar i sir, bok på sid.478,där vi får veta att han sålt sin lilla stuga till handlande Hans Andersson. Petter Groth måste likaledes vara identisk med den Asmus Petter som finns omtalad på ett par ställen i samma Norbergs bok på sid 435 och 786. Han bör ha fått sin morfars namn. Från och med 1674 finns han inte mer i mantalslängderna och har då flyttat ut eller dött.

Johan Asmusson Groth Bör vara född omkr.1638, inte gärna senare än 1640,eftersom han inskrevs vid Uppsala universitet 1658. Han återfinns i Helmer Lagergren och Helge Berthelson: Västmanland-Dala nations album (Uppsala 1931) sid 74 f, nr 333 Johannes Asmundi/Forsaeus/Groot, son till garmakaren i Säter Asmund Bryngelsson Groth. (Bryngelsson?) Inskriven 1658. Arrenderade tullverket i Uppsala från 1666 i augusti, tullinspektör i samma Stad 1675,akademifogde, kämnärsnotarie i Uppsala 1675-77, rådman 1677,preses i kämnärsrätten samma år. Död 1678 i juli. Gift med Anna Olofsdotter, dotter till källarmästaren och husägaren i Uppsala Olof Sigfridsson och Malin Engelbrektsdotter.

Denne Johan Asmundi Groot avlönades 1663 i Avesta med 10 daler kopparmynt för att han gjorde tjänst med musicerande i kyrkan.

Adam Asmusson Groth född omkr. 1640, död 1688 av slag i Hamrånge kyrka, Gävleborgs län. Bruksinspektör på Nisshyttan, Säter socken. Bergsfogde. Borgmästare i Säter. Inspektor vid Axmars bruk i Hamrånge socken. Gift omkr. 1662 i Avesta med Anna Hansdotter Werte(?), dotter till Hans Ingelsson. Adam Groth uppges ha haft 11 barn.

NN Asmusdotter Groth, gift med djupsmeden vid Avesta kopparbruk, Anders Lappe. Hon lever ännu 1704,då hon kallas mäster Anders lappes änka(Avesta L1:8 sid 10).

Att Anders Lappe var svärson till Asmus Groth finner vi i tingsmål (Grytnäs) i maj 1700 angående jordägor, vretar och kålgårdar vid Avesta under punkt 32:

Mäster Anders Lappe har en liten kålgårdsplats som han berättar sig dels fått efter sin svåger Erik Groot, som blivit förskriven av professor doktor Olof Rudbeck till kopparsmed i Uppsala, en del av sin svärfader Rasmus (bör vara Asmus) Groot, för hävd och gärdsle - gården givit 10 daler.

Erik (Asmusson)Groot, enligt ovan citerade tingsmål hade han före maj 1700 blivit förskriven från Avesta till Uppsala av professor Olof Rudbeck såsom kopparsmed. Troligen gäller det Olof R. d.ä. som ju hade ett brett register många områden, inte minst tekniska.

Jakob(Asmusson) Groth (ana nr 720).

 

1441 Fmmfmffffm Kerstin Persdotter, Syster till Hans Persson Fattigman samt till Detlof Heijkes hustru. Om denna Kerstin, liksom om maken Asmus står åtskilligt omtalat i Norbergs Avestabok. I mantalslängden fr.o.m. 1674 kallas hon Asmus Groths änka. Detta år synes hon ha bott hos sonen Jakob Groth. 1679-02-09 gavs testamentspengar efter salig Asmon Grotz äncia: för gravens öppnande 10 daler, för klockorna 8 daler och för bårklädet 2 daler, tillsammans 20 daler(Avesta kyrkoarkiv J1, sid 11, L 1:2 sid. 29). Samma dag heter det: efter sal. Asmundz Grootz äncia är givet till de fattiga 2 daler.

 

 

 

 

1456 Fmmfmmffff Per Andersson, anförlust se nr 576.

1457 Fmmfmmfffm Brita Hansdotter, anförlust se nr 577.

 

1458 Fmmfmmffmf Daniel Persson, anförlust se nr 578.

1459 Fmmfmmffmm Lisbet Andersdotter, anförlust se nr 579.

 

1462 Fmmfmmfmmf Lars Olofsson, anförlust se nr 530.

1463 Fmmfmmfmmm Malin, anförlust se nr 531.

 

1470 Fmmfmmmmmf Per Eriksson, anförlust se nr 1066.

1471 Fmmfmmmmmm NN, anförlust se nr 1067.

 

1472 Fmmmffffff Hans Andersson, bonde i Vibbyn, Luleå s:n på det hemman som senare blir nr 1. Står som bonde på detta hemman 1632 – 1642. 1643 tar sonen Anders över hemmanet, men Hans återkommer 1649-50. Sonen Anders tar sedan över hemmanet igen och står som bonde 1651-65. Hans Andersson har hustru i mantalslängden 1649 men står utan hustru 1650. Kända barn:

Anders Hansson (ana nr 736).

 

1473 Fmmmfffffm NN, troligen död o. 1649.

 

1476 Fmmmfffmff Gunnar Andersson, anförlust se nr 1040.

 

1478 Fmmmfffmmf Isak Olofsson, anförlust se nr 1042.

 

1488 Fmmmfmffff Olof Knutsson, Kända barn:

Knut Olofsson (ana nr 744),

Elin Olofsdotter, död 1707-05-08, "vid pass 100 år" och från Skatamark enligt dödnotisen.

1489 Fmmmfmfffm Maret.

 

1552 Mffffmffff Johan Andersson f. 1602, död 1680-10-23, student i Uppsala 1639. Länsman i Piteå. Riksdagsman. Ägare till Hamnen åren 1630-1675. Enligt 1641 års boskapslängd ägde Johan 1 häst, 7 kor, 1 bock, 1 u get, 2 får samt 3 u får. Han var gift och hade minst 4 barn. Ett eller 2 barn dör 1648.

 

Kända söner:

Johan Johansson (Rehn), köpman i Stockholm, där han handlade med lin och hampa. Död i 35-årsåldern.

Elias Johansson (Rehn), f. 1641 överlevde sin broder Johan som han och systern Karin fick ärva 1675,(ana nr 776),

Karin Johansdotter f. 1643, gift med stadsnotarien Johan Eriksson Fact i Piteå stad.

 

Noteringar: "Inventering den 2 maj 1681 hos framledne länsmannen sal Johan Andersson i Hamnen, emellan hans son, nuvarande länsmannen Elias Johansson och hans syster Karin, stadsnotariens Johan Erikssons hustru. Notarien pretenderade på sin hustrus vägnar 57 dr 16 ör som honom skall restera uppå Stockholmsarvet efter svågern sal Johan Johansson Reen."

 

Beviset för att borgaren Johan Johansson Rehn i Stockholm var son till Johan Andersson finns i 1678 års dombok. "Pretension som rådmannen Johan Christersson från Luleå haver till länsman Johan Andersson, hans framledna son, borgaren i Stockholm Johan Johansson Reen, angående en förköpter mudd och ett par lappskor." Ytterligare bevis finns i domboken 9/4 1681.

 

 

1553 Mffffmfffm NN, får barn som dör 1648.

 

1554 Mffffmffmf Nicodemus Håkansson från Gammelbyn i Burträsk.

 

1560 Mffffmmfff Anders Nilsson Kråka. Borgare i Luleå 1623. Bodde på sitt hemman i Sunderbyn, det s.k. Kråkhemmanet. Birkarl. År 1620 var han den i Luleå högst taxerade. Han betalade i kyrkotionde 2 tunnor, 2 1/2 fjärding korn. Död troligen 1648,ty detta år gavs till kyrkan "efter S.(Salig) Anders Kråka och hans hustru silfver 11 lod" och året därpå i testamente 15 daler. I en förteckning år 1623 den 28 juli som återgivs i Luleå stads historia finns noterat: Bland gemene borgare: ”Anders Kråka stufwa med fullt byggett 1 bod timra til vägbande”. Kända barn:

Nils Andersson Kråka g. m. Anna Henriksdotter, Ängesbyn,

Margareta gift med tolvmannen Jöns Jönsson i Sunderbyn.

Olof Andersson Kråka (ana nr 780),

Brita Andersdotter (ana nr 787, 835, 1797).

 

[Även ana nr 1574, 1670, 3594]

 

1561 Mffffmmffm Karin Persdotter, troligen död 1648, se ovan.

[Även ana nr 1575, 1671, 3595]

 

1564 Mffffmmmff Johan Månsson, f. o. 1580, troligen i Lillpite, i Eurenius tryckta "likpredikan": Herr Magnus Häggmans levnadslopp, står bl.a. följande; "Johan Månsson var en av de tiders Birke-karlar som alltifrån Konung Gustaf den förstes tid innehade under förpackning all handel i Västerbotten och Lappmarkerna, och de senare tider hade delt handelen sig emellan, så att de ägde hvardera vissa byar eller distrikter att driva handel med, inom hvilka de ock själva bodde på ett av de bästa hemman, hvilken se med stadens inrättning icke (h)eller synes hava upphört, utan sedan Pitheå gamla stad genom 2:ne karlars, som legat vid en bod vid Afwan, nedanför her Capitens boställe nu står, hvarest hö hvar inlagt, wangjömmo och wållande, natten mellan den 13 och 14 juli, af en uppkommen wådeld hel och hållen avbrann, och stadens flyttning får bättre sjöfart, prövades nödig; har han även som förut bott i Lillpite, på det s.k. Backhemmanet, och efter honom, des son Råd- och handelsman Anders Johansson Backman, Sonen Måns Johansson i Höglandsnäs…". (Branden skedde år 1666).

Han och hans hustru Dorothea förmenas bägge hava varit ifrån Södra orten. Var förste Stads Skrivare eller Notarie och några år Rådman: Hade fyra söner och 5 döttrar, vilka med deras äldre efterkommande äro alla antecknade uti bifogade Genealogia".

Den enda landsköpman och birkarl från Lillpite som återfinns i förteckningen av 1590 (Norrl. samlingar häfte 6, sid 319) är Måns Jorensson i Lillpite.

I en förteckning från 2 aug. 1623 (Stecksen: Piteå stads historia) över uppförda byggnader i den blivande staden Piteå står Måns Jörensson och Johan Månsson efter varandra i uppräkningen varför man kan tänka att de hörde ihop, alltså var far och son.

Nils Joëlson har pekat på en uppgift i Bures släktregister där vi finner en Måns Örjansson i Lillpite på sidan 52. Han var gift med Margret Andersdotter. (Dotter till birkaren, landsköpmannen och bonden Anders Persson på det största hemmanet i Lillpite). Vid denna anteckning står även ett datum, 1601-02-11, och det verkar som om det är antingen Måns Örjansson eller hustrun, som gett upplysningen: "H Margreta Måns Öriansson i Lille Pite den Gefle (?) I.T.B. (= Iohannes Thomae Bureus, alltså den som skrev ner släktanteckningarna).

Johan Bure gjorde ju sin norrlandsresa vid sekelskiftet 16001. De barn som uppges vid denna tidpunkt var a)Lars b) Joh. Magni (Johan Månsson)i Stockholms skola c)Kirstin och d)Anders. Om Johan Månsson år 1601 var i skola i Stockholm, så stämmer detta väl med Eurenius/Häggmans uppgift att han var "förste stadsskrivare eller notarius och några år rådman"- Margreta Andersdotters syskon uppges i Bures släktregistret vara:

a) Hustru Elin (Andersdotter), Olof Olofssons i Hortlax som uppges vara herr Augustini broder i Stockholm, och som hade sönerna Anders, August och Laurentius (säkerligen har vi här förfäderna till nämndeman Olof Augustsson i Hortlax nr 13), vidare Olof Olofsson hemma hos fader, Staffan hemma hos fadern, hustru Margreta Moses Olofssons i Falmarken.

b) Hustru Anna (Andersdotter) Mårten Torstenssons birkarl på Bondön i Piteå, ”3 lotter i Lappmarken".

 

c) Hustru Kirstin (Andersdotter) Christoffer… i Sunderbyn i Luleå

 

d) Hustru Karin (Andersdotter) Per Olofssons ifrån Bygdeå som dog i barnsäng med första barnet. Eftersom syskonskaran i Lillpite (Margreta Andersdotter syskon) tycks ha bestått av idel döttrar, är det naturligt att en av svärsönerna, i detta fall Margretas man Måns Örjansson, fick överta gården.

Systrarnas far Anders står i släktboken (sid 5l) upptagen såsom Anders Person i Lillpite. Vi återfinner honom i 1543 års jordebok på det störs ta hemmanet i byn: 12 1/2 spannland och 1 skälsland åker, 9 lass äng och "fiskeri" motsvarande 1 skälsland skatt. Innalles fanns då 11 hemman i byn. Som Anders Perssons föräldrar uppges Per Jonsson och Elin Nilsdotter i Lillpite. Elin Nilsdotters föräldrar i sin tur uppges vara Nils Olufsson i Piteå och hustru Karin Jakobsdotter, om vilket det heter att hon "hade 5 lotter i Lappmarken" Karin Jakobsdotter var dotter till Jakob Andersson i Bure, underlagsman i Västerbotten, vars hustru hette Kälug ifrån Grubbe (Umeå),"en mäkta dejelig människa". Jakob Andersson i sin tur var son till Anders Olofsson Bure, underlagman i Västerbotten.

En bror till Karin Jakobsdotter, Nils Olufssons i Piteå hustru, var Anders Jakobsson i Kåge, underlagman, "hans hustru hette Malin, gamle herr Anders i Skellefteå frillodotter, den ärkebiskopen Johannes Magni "äktade" (=förklarade vara äkta börd)med sitt brev". Malins mor var från Hälsingland och hette Gölug. Notera att namnen Örjan och Jöran användes omväxlande på samma person.

Eurenius/Häggmans släktutredning talar om att Johan Månsson och hans hustru Dorotea "bägge; hava varit från södra orterna". "Södra" här kan betyda att de var från rätt närliggande södra trakter. I Bygdeå finns en Jöran släkt. Här kanske Måns Jöranssons far kan återfinnas. I en tingshandling från Bygdeå år 1739 hänvisas till köpebrev från 1595 där en Christer Jöransson i Rickelå hade köpt någon jord och hus och ägor och "utrunningar” (?) av sin broder Michel Jöransson, boende i Piteå socken i Örbyn(=öjebyn) som är åker 20 halvsatta skälsland och äng därunder, för sölf och penningar, men det nämndes inte om ägorna låg i Sikeå. Här finns alltså bevis på att en medlem ur Jöranssläkten från Bygdeå(Rickelå by) år 1595 bodde i Piteå socken. En spännande forskning förestår!

Barn:

Jöns Johansson, död och begraven i sockenkyrkan. Var tullnär i Piteå gamla stad. Gift med Brita Persdotter, dotter till lappfogden Per Amunsson i Klumban och Karin Burman som i sin tur var dotter till lappfogde Olof Andersson Burman och hans hustru Sara Svensdotter, dotter till underlagman Sven Persson i Piteå. I rådhusrätten i maj 1661 talar Måns Johansson om "sin S. Broder Jöns Johanssons hustru som köpt jord”.

Måns Johansson Häggman f. 1622 (ana nr 732),

Anders Johansson Backman, bodde efter sin fader i Lillpite på Backhemmanet. Flera omgångar borgmästare i Piteå, vilken syssla varje år vid valborgsmäss byttes. Var även rådman. Gift med Maria Eriksdotter, sin broder Måns Johanssons hustrus syster.

Jöran Johansson, handlande i Piteå, död barnlös. Var rådman år 1671. År 1651 finns en stadstjänare med detta namn.

Karin Johansdotter, gift med borgaren i Piteå gamla stad Johan Nilsson, som stannade på sitt hemman, Granden kallad, vid stadens flyttning.

Anna Johansdotter, gift med borgaren Erik Jonsson i Piteå gamla stad.

Birgitta, gift med borgaren Jöns Olofsson i Piteå gamla stad.

Margareta, gift med handelsman Nils Portselius, död barnlös.

Dorotea, gift med borgaren i Piteå Nils Jonson som dött 1728 och ligger begraven under Rodret i Piteå stads kyrkogård.

 

1565 Mffffmmmfm Dorotea NN . "Förmenas bägge hava varit ifrån Södra orten" säger Eurenius/Häggman i släktutredningen. Längre har vi inte t.v. kommit i vår forskning. Det finns indikationer på Bureå och Rickle by. Maken har bedrivit studier i Stockholm. Kan hon möjligen vara därifrån?

 

 

1566 Mffffmmmmf Erik Eriksson Orre d.ä. Född i Orrbyn i Råneå omkring 1585. Handelsman i Luleå. Troligen den Erik Eriksson som var sockenskrivare och landtingsman i Luleå 1642 (Nordberg: Luleå sockens historia)Han skall ha dött 1648, då sonen Erik Eriksson gav i testamente till kyrkan 7 daler samt 2 silverskedar om sammanlagt 3 lod efter sin Salige fader och sina barn. Enligt RÅS blev Erik Eriksson d.ä. begravd i Råneå gamla kyrka. Hans gravsten av röd sandsten står utanför Råneå kyrka.

Kända barn:

Erik Eriksson Orre d.y. Borgmästare i Luleå åren 1667-1694,hade hemman i Orrbyn, köpte laxfiske i Luleälven, det s.k. "Herr och Frufisket för 2100 daler kopparmynt. Han var en förmögen man som skänkte åtskilligt till kyrkan, textilier, altartavla, en ljusarm med tre pipor för predikstolen samt 100 daler Kmt till Luleå nystad. Om honom finns berättat om i Norrbottens hembygdsbok 1958, där Nils Joëlson skrivit en stor artikel om släkten Orre från Råneå. Erik E:son Orre d.y. var gift med Kristina Dufva som dog 1710.

Johan Eriksson Orre född i Orrbyn 1640 och tycks ha levat hela sitt liv i Råneå. Var handelsman och rådman i Luleå. Porträtt av honom och hans hustru Katarina Björn finns i Norrbotten 1958 i artikeln enl. ovan. Han avled någon gång mellan 1698 och 1703. Hustrun avled 1721.

David Eriksson Finns på hemmanet i Orrbyn 1655-1659 men försvinner sedan.

Maria Eriksdotter Orre gift med borgaren och hemmansägaren Anders Johansson Backman från Backhemmanet i Lillpite, son till birkaren Johan Månsson i Lillpite. Han är bror till Måns Johansson Häggman (ana nr 782).

Elisabet Eriksdotter Orre, (ana nr 783), gift med borgaren i Piteå Måns Johansson Häggman (ana nr 782).

 

1568 Mfffmfffff Erik Persson, anförlust se nr 1116.

1569 Mfffmffffm Anna Mårtensdotter, anförlust se nr 1117.

 

1572 Mfffmffmff Nils Larsson, bonde i Niemisel f. 1607, testamente 1663-04-23. Kända barn.

Jöns Nilsson, (ana nr 786, 834, 846, 1796).

[Även ana nr 1668,1692,3592]

 

1573 Mfffmffmfm Elin, Död före 1641.

[Även ana nr 1669,1693,3593]

 

1574 Mfffmffmmf Anders Nilsson Kråka, anförlust se nr 1560.

1575 Mfffmffmmm Karin Persdotter anförlust se nr 1561.

 

1576 Mfffmfmfff Lars Henriksson, Högsön, knekt först vid silverbruket i Nasafjäll, sedan i Tyskland vid 30: åriga krigets slut, död före 1648.

 Kända barn:

Hans Larsson, (ana nr 788),

Henrik Larsson, bonde och knekt i Högsön, död i Skåne i augusti 1679, gift med Margareta som gifte om sig med Grels Andersson i Högsön, se ana nr 450,

Elin Larsdotter f. o. 1642, bor som änka hos Grels Larsson i Högsön 1693, död 1719-10-25.

 

1577 Mfffmfmffm Göle Larsdotter "fattig knektänka", levde 1670. Sålde sitt hemman.

 

1578  Mfffmfmfmf Anders Jönsson, Rånbyn.

 Kända barn:

Kerstin Andersdotter, (ana nr 789).

1579  Mfffmfmfmm Karin.

 

1580 Mfffmfmmff Johan Persson, bonde och knekt i Bränna, död före 1667, gift 1651-10-27 med ana nr 1581.

Kända barn:

Per Johansson, (ana nr 790).

 

1581  Mfffmfmmfm Elin, år 1669 "utfattig knektänka med många barn" i Bränna, Överkalix.

 

1632 Mffmffffff Olof Månsson, bonde på Ängesbyn 2, Luleå landsförsamling 1609-1644.

Kända barn:

Lars Olofsson, f. o. 1621 (ana nr 816).

1633 Mffmfffffm Okänd.

 

1634 Mffmffffmf Per Gunnarsson, anförlust se nr 520.

1635 Mffmffffmm Anna Isaksdotter, anförlust se nr 521.

 

1648 Mffmmmffff Pål Nilsson f. 1608. Soldat i 30-åriga kriget Uppgifterna osäkra. Kända barn:

Jöns Pålsson, (ana nr 824).

 

1656 Mffmmmmfff Hans Jönsson, anförlust se ana nr 1384.

 

1658  Mffmmmmfff Okänd.

1659 Mffmmmmffm Okänd.

 

1664 Mfmfffffff Kristoffer Jönsson, Vitå. Fick barn 1612-24. Kända barn:

Johan Kristoffersson, (ana nr 832, 848).

[Även ana nr 1696]

1665 Mfmffffffm Barbro Andersdotter, syster till Olof Andersson i Vitå.

[Även ana nr 1697]

 

1668  Mfmffffmff Nils Larsson, anförlust se nr 1572.

1669  Mfmffffmfm Elin, anförlust se nr 1573.

 

1670  Mfmffffmmf Andars Nilsson Kråka, anförlust se nr 1560.

1671 Mfmffffmmm Karin Persdotter, anförlust se nr 1561.

 

1676 Mfmfffmmff Nils Henriksson, anförlust de nr 1148.

1677 Mfmfffmmfm Ingrid, anförlust se nr 1149.

 

1678 Mfmfffmmmf Jöns Persson, anförlust se nr 1150.

 

1680 Mfmffmffff Lars Andersson, Rånbyn, bonde på hemman nr 4 år 1632-1650 enligt jordeböckerna. I jordeboken 1651 står Peder Larsson som ägare av detta hemman som var på 11/64 mantal. I mantalslängden 1649 står Lars Andersson som bonde med hustru och dotter, 1650 står hans namn men bondekolumnen är inte markerad, endast kolumnerna för son och sonhustru är ifyllda. I mantalslängden 1651 står Per Larsson som bonde, han har hustru och dotter. Att Per Larsson var son till Lars Andersson framgår således tydligt av mantalslängderna.

Kända barn:

Per Larsson, (ana nr 840, 1876, 1980).

[Även ana nr 3752, 3960]

1681 Mfmffmfffm NN, Testamente efter henne 1666 i juli.

[Även ana nr 3753, 3961]

 

1688 Mfmffmmfff Erik Persson, anförlust se nr 1568.

1689 Mfmffmmffm Anna Mårtensdotter, anförlust se nr 1568.

 

1692 Mfmffmmmff Nils Larsson, anförlust se nr 1572.

1693 Mfmffmmmfm Elin, anförlust se nr 1573.

 

1694 Mfmffmmmmf Anders Nilsson, anförlust se nr 1574.

1695 Mfmffmmmmm Karin Persdotter, anförlust se nr 1574.

 

 

1696 Mfmfmfffff Kristoffer Jönsson, anförlust se nr 1664.

1697 Mfmfmffffm Barbro Andersdotter, anförlust se nr 1665.

 

 

1700 Mfmfmffmff David Henriksson. Jämtön. Levde och köpte äng 1630. Kända barn:

Johan Davidsson, (ana nr 850).

 

1704 Mfmfmfmfff Anders Olofsson f. 1595, Jämtön.

Kända barn:

Jöns Andersson, (ana nr 852, 978).

[Även ana nr 1756]

1705 Mfmfmfmffm Cecilia Jönsdotter.

[Även ana nr 1757]

 

 

1710 Mfmfmfmmmf Erik Andersson f. 1597 i Högsön Råneå, Sålde sitt hemman i Högsön och flyttade till Pålänge 5 i Nederkalix. Bonde 1632, 1635-1667 på Pålänge 5 i Nederkalix. Soldat med eget hemman 1645-46. Död 1667-08-28 i Pålänge, Nederkalix.

Kända barn:

Märiet, f. o. 1640, först gift med soldaten Anders Jönson som dog vid Ripa Åhus 1679-04, omgift 1681-10-16 med soldaten Erik Jönsson död 1684-05-04,

Ella Eriksdotter, (ana nr 855),

Olof, död 1671-02-11,

Johan, död 1675-03-06

 

 

1711 Mfmfmfmmmm Brita Olofsdotter, från Pålänge 5 i Nederkalix, död där 1679-05-03, stod för hemmanet 1669.

 

 

1716 Mfmfmmfmff Mårten Larsson. Prästholm. Är 1623 i roteringslängden upptagen bland "utgamla och förlamade, inhyses hos sina barn". Kända barn:

Johan Mårtensson, (ana nr 858).

 

1720 Mfmfmmmfff Israel Andersson. Blev soldat 1628. Död senast 1646 i Jämtön. Kända barn:

Erik Israelsson Spegel,( ana nr 860, 1820).

[Även ana nr 3640]

1721 Mfmfmmmffm Brita Andersdotter, fick barn 1618, lever 1656 (1659?).

[Även ana nr 3641]

 

1722 Mfmfmmmfmf Lars Persson.

Kända barn:

Cecilia Larsdotter, (ana nr 861, 1821)

[Även ana nr 3642]

1723 Mfmfmmmfmm Gertrud Mårtensdotter. Trol. test. 1665-03-25.

[Även ana nr 3643]

 

1760 Mfmmmfffff Knut Falesson, tolvman o 1609/15 från Mjöfjärden. Död 1694-12-09, Var bruksknekt vid Nasafjälls silvergruva 1637. Bomärke:( ),

Kända barn:

Per Knutsson, (ana nr 880).

 

1761 Mfmmmffffm Brita Persdotter f. o. 1610 Död 1695-12-12, 85 år.

 

1762 Mfmmmfffmf Johan Davidsson, anförlust se nr 862.

1763 Mfmmmfffmm Marita Persdotter, anförlust se nr 863.

 

1764 Mfmmmffmff Påvel Nilsson Loo, anförlust se nr 534.

1765 Mfmmmffmfm Margareta Månsdotter, anförlust se 535.

 

1766 Mfmmmffmmf Lars Davidsson, Prästholm.

Kända Barn:

Anna Larsdotter, (ana nr 883).

1767 Mfmmmffmmm Ingeborg Olofsdotter, Testamente 1651.

 

1796   Mmfffffmff Jöns Nilsson, anförlust se nr 736.

1797   Mmfffffmfm Brita Andersdotter, anförlust se nr 737.

 

1802 Mmffffmfmf Nils Larsson, endast känd genom dottern Karins dödnotis.

[Även ana nr 1946]

1802 Mmffffmfmm Anna, endast känd genom dottern Karins dödnotis.

[Även ana nr 1947]

 

1804   Mmffffmmff Lars Olofsson, anförlust se nr 528.

1805   Mmffffmmfm NN, anförlust se nr 529.

 

1806   Mmffffmmmf Lars Olofsson, anförlust se nr 530.

1807   Mmffffmmmm Malin, anförlust se nr 531.

 

1808 Mmfffmffff Olof Andersson f. 1608 (eller O. Persson). Troligen i Lassbyn, uppgifterna osäkra. Kända barn:

Olof Olofsson, (ana nr 904).

 

1809 Mmfffmfffm N. Andersdotter. Troligen från Lassbyn, osäker ana.

 

1810 Mmfffmffmf Nils Nilsson f. 1614 Bosatt i Orrbyn. Bruksknekt vid Nasafjälls silvergruva 1637. Bomärke. Kända barn:

Sigrid Nilsdotter, (ana nr 905).

1811   Mmfffmffmm Karin.

 

1812   Mmfffmfmff Per Andersson, anförlust se nr 576.

1813   Mmfffmfmfm Brita Hansdotter, se nr 577.

 

1814   Mmfffmfmmf Daniel Persson, anförlust se nr 578.

1815  Mmfffmfmmm Lisbet Andersdotter, se nr 579.

 

1816  Mmfffmmfff Lars Persson, anförlust se nr 514.

1817  Mmfffmmffm Elisabet Hermansdotter, se nr 515.

 

1818  Mmfffmmfmf Erik Persson, anförlust se nr 538.

1819  Mmfffmmfmm Marqareta Davidsdotter, se nr 539.

 

1820  Mmfffmmmff Erik Israelsson Spegel, se nr 860.

1821  Mmfffmmmfm Cecilia Larsdotter, se nr 861.

 

1822 Mmfffmmmmf Johan Davidsson, se nr 862.

1823 Mmfffmmmmm Marita Persdotter, se nr 863.

 

1840  Mmffmmffff Erik Jönsson f. 1622

Kända Barn:

David Eriksson, (ana nr 920).

1841  Mnffmmfffm Klara, död 1679, begr. 1679-12-06.

 

1844  Mmffmmfmff Erik Olofsson, Töre, omgift med Agneta.

Kända barn:

Erik Eriksson, (ana nr 922).

1845  Mmffmmfmfm Elin Persdotter från Överkalix.

 

1848 Mmffmmmfff Per Olofsson, Vitå. Testarm. 1673.

Kända barn:

Olof Persson, (ana nr 924).

1849  Mmffmmmffm Elin (Nilsdotter).

 

1850  Mmffmmmfmf Anders Eriksson, Högsön. Kända barn:

Elin Andersdotter, (ana nr 925).

1851  Mmffmmmfmm Karin(Andersdotter), möjligen syster till Erik Andersson, Högsön.

 

1854 Mnffmmmmmf Nils Persson, f. 1601. Kända barn:

Karin Nilsdotter, (ana nr 927).

 

1876 Mmfmfmfmff Per Larsson, anförlust se nr 840.

1877 Mmfmfmfmfm Marita Jönsdotter, anförlust se nr 841.

1878 Mmfmfmfmmf Nils Nilsson, anförlust se nr 842.

1879 Mmfmfmfmmm Brita Larsdotter, anförlust se nr 843.

 

1886 Mmfmfmmmmf Jöns Jönsson i Rånbyn f. 1602. Ägde 24,5 skälland mark. Se RåS sid 312. Kända barn:

Margareta Jönsdotter (ana nr 943),

Lars Jönsson (ana nr 988).

[Även ana nr 1976]

 

1887 Mmfmfmmmmm Karin Davidsdotter, fick barn o. 1632 och 1642.

[Även ana nr 1977]

 

 

1920  Fmmfmfffff Per Andersson, anförlust se nr 576.

1921  Fmmfmffffm Kerstin Danielsdotter, se nr 577.

 

1924 Mmmfmffmff Johan Davidsson, anförlust se nr 862.

1925 Mmmfmffmfm Marita Persdotter, se nr 863.

 

1936 MmmffmfffF Olof Mårtensson, anförlust se nr 1208.

1937 Mmmffmfffm Karin Pålsdotter, anförlust se nr 1209.

 

 

1940 Mmmffmfmff Henrik Larsson, Sörbyn. Uppgiften osäker. Kända barn:

Jöns Henriksson, (ana nr 970).

 

1946 Mmmffmmfmf Nils Larsson, anförlust se nr 1802.

1947 Mmmffmmfmm Anna, anförlust se nr 1803.

 

1948  Mmmffmmmff Lars Olofsson, anförlust se nr 528.

1949  Mmmffmmmfm NN, anförlust se nr 529.

 

1950  Mmmffmmmmf Lars Olofsson, anförlust se nr 530.

1951  Mmmffmmmmm Malin, anförlust se nr 531.

 

1952  Mmmfmfffff Anders Olofsson, bonde i Böle. Största hemmanet år 1630. Får barn 1627 och 1631. Bomärke:

 

Kända barn:

Anders Andersson, (ana nr 976).

1953  Mmmfmffffm Sigrid Olofsdotter.

 

1954 Mmmfmfffmf Önne Andersson, bonde i Storkåge, Skellefteå.

Kända barn:

Kerstin Önnesdotter, (ana nr 977).

1955 Mmmfmfffmm Karin.

 

1956 Mmmfmffmff Anders Olofsson, anförlust se nr 1704.

1957 Mmmfmffmfm Cecilia Jönsdotter, se nr 1705.

 

1960  Mmmfmfmfff Knut Hansson, Rånbyn.

Inget med det namnet finns. Troligen skall uppställningen vara följande: Knut Jönsson = Knut, Hans Jönssons son. Knut Hansson är kanske den lill- Knut Hansson som omnämns 1625. Fader Hans Jönsson "vid Sundet" är omnämnd 1623. Moder "Anna Knut Hanssons moder" är omnämnd 1625.

Är 1625 fanns i Råneå 2 Knut Hansson och dessutom Anna Hansdotters moder. Kända barn:

Per Knutsson, (ana nr 980).

1961 Mmmfmfmffm Brita Nilsdotter, får barn 1622, testamente i juli 1665.

 

1962 Mmmfmfmfmf Per Mårtensson, Böle, kända barn:

Anna Persdotter, (ana nr 981).

 

1963 Mmmfmfmfmm Elin. fick barn 1624.

 

1966 Mmmfmfmmmf Hans Andersson, Rånbyn, kända barn:

Annika Hansdotter, (ana nr 983).

1967 Mmmfmfmmmm Marita Olofsdotter, fick barn o. 1621. Testamente 1671-09-29.

 

1976 Mmmfmmmfff Jöns Jönsson, anförslust se nr 1886.

1976  Mmmfmmmffm Kerstin Davidsdotter, se nr 1887.

 

 

1980 Mmmfmmmaff Per Larsson, anförlust se nr 840.

1981 Mmmfmmmmfm Marita Jönsdotter, se nr 841.

 

1982 Mmmfmmmmmf Nils Nilsson, anförlust se nr 842.

1983 Mmmfmmmmmm Brita Larsdotter, se nr 843.

 

1984 Mmmmffffff Jakob Andersson, f. o. 1617, Vännäs, Överkalix. Kända barn:

Per Jakobsson, (ana nr 992).

 

1992 Mmmmffmfff Lars Mårtensson, anförlust se nr 1264.

 

1994 Mmmmffmfmf Johan Davidsson, anförlust se nr 862.

1995 Mmmmffmfmm Marita Persdotter, se nr 863.

 

1996 Mmmmffmmff Karl Andersson, Månsbyn, Nederkalix. Hemman 1628. Var sjuk 1628. Kända barn:

Knut Karlsson, (ana nr 998).

1997 Mmmmffmmfm Karin, testamente 1633-03-21, begr.22/3.

 

1998 Mmmmffmmmf NN. Fader till Knut Karlssons, se ovan, okända hustru.

1999 Mmmmffmmmm Agneta, test 1660-04-07.

 

2016  Mmmmmfffff Per Andersson, anförlust se nr 576.

2017  Mmmmmffffm Kerstin Danielsdotter, se nr 577.

 

2018  Mmmmmfffmf Daniel Persson, anförlust se nr 578.

2019 Mmmmmfffmm Lisbet Andersdotter, se nr 579.

 

2032 Mmmmmmffff Per Andersson, anförlust se nr 576.

2033 Mmmmmmfffm Kerstin Danielsdotter, se nr 577.

 

2036 Mmmmmmfmff Johan Davidsson, anförlust se nr 862.

2037 Mmmmmmfmfm Marita Persdotter, se nr 863.

 

Led XII (2048-4095)

 

2056 Fffffffmfff Gerle Persson, Orrbyn. Hemman 1563-1596.

[även ana nr 7264]

 

2060 Fffffffmmff Per Andersson (Stor-Peder Andersson) Gäddvik. Hemman 1593. Bomärke:

Hans bomärke tillhör den s.k. Hermansgården, hemman nr 5, i Gäddvik. Samma släkt har från far till son allt sedan 1543 års skatteläggning ägt detta hemman. I Albert Nordbergs bok Luleå sockens historia finns anorna uppräknade från Anders Nilsson år 1543, Stor Peder Andersson 1595 o.s.v. 13 släktled ned till den då yngsta brukaren av hemmanet, riksdagsman Per Petersson f. 1919.

(EGN 1:a upplagan sid 647-648, 2:a uppl. sid 797-798).

 

2112 Ffffmffffff David Larsson, omnämnd 1549-1566, troligen född senast 1521, möjligen tidigare eftersom han var tolvman vid vintertinget år 1554. Bonde och landsköpman i Jämtön, hemmansägare 1551-1566 på det hemman som sedermera fick nr 1. Han tycks på sin tid ha varit den rikaste av 16 bönder i Jämtön.

[Även ana nr 4856, 7536, 7792]

2113 Ffffmfffffm Okänd.

2140 Ffffmfmmmff Anders Månsson, bonde i Rutvik, hemmanet var det tredje i storlek i byn 1571 (Älvsborgs lösen).

 

2144 Ffffmmfffff Erik Olofsson.

 

 

2168 Ffffmmmmfff Erik Olofsson, anförlust se nr 1056.

 

2200 Fffmffmmfff Erik Nilsson, Vitå. Fick barn 1611.

2201 Fffmffmmffm Cecilia Gunnarsdotter.

 

2208 Fffmfmfffff Anders Persson, anförlust se nr 1152.

 

2230 Fffmfmmfmmf Per Eriksson, anförlust se nr 1066.

Möjligen skall denna ana vara Per Andersson i Rånbyn.

 

2232 Fffmfmmmfff Per Henriksson, Böle. Hemman 1596-1625.

[Även ana nr 2408,3136,3376]

 

2256 Fffmmfmffff Olof Larsson, troligen f. o. 1580. Död 1657 då han änka gav testamente efter honom. I en lista från 1644 över officerarnas fribönder finns Olof Larsson i Nybyn, "gammal rustmästare". Som knekt och underofficer saknas han i tidigare roteingslängder. 1644 är han troligen över 60 år och avskedad.

Han står som bonde på Nybyn 2 i mantalslängderna 1642 - 1650.

Hans namn finns i mantalslängderna 1651 - 1652 och 1654 -  1658(?) men från 1651 till hans död 1657 betalas inte mantalspenning för Olof Larsson. Den hustru Brita som står i mantaslängden 1653 är troligen hans änka men den hustru Brita som står i mantallängderna 1659 - 1665 måste vara Olof Larssons sonhustru som finns på hemmanet 1657 och 1658.

Hustru Brita i Nybyn som gav testamente 1660 efter sin svärmoder, måste vara Olof Larssons sonhustru.

Olof Larssons hustru i Nybyn som 1657 gav 1 daler i testamente efter sin man, verkar även hon hetat "Brita".

 

Olof Larsson var alltså en knekt som avacerade till rustmästare, att han saknas i vissa längder och boskapslängder 1626 bara har en kviga och ett får, beror nog på att han är "på tåg" och inte har tid att sköta ett jordbruk vilket hans troliga svärfar Olof Hindersson har. Kända barn:

Lars Olofsson f. 1623 (ana nr 1128).

 

2257 Fffmmfmfffm Brita Olofsdotter, död 1660 då svärdottern Brita gav testamente efter henne. Hon var troligen dotter till Olof Henriksson i hans troligen första av hans troligen tre äktenskap.

 

2296 Fffmmmmmfff Henrik Persson f. o 1570 på Börjelsdyn 2 i Nederkalix, bonde där 1585, 1588-1621. Nämndeman 1605-1617.

Känt barn: Nils Henriksson (ana 1148, 1676).

[Även ana nr 3352]

2297 Fffmmmmmffm Okänd.

 

2300 Fffmmmmmmff Per Jönsson, bonde 1577-1624 på Pålänge 2, skeppare 1580-1624, landsköpman, Nämndeman 1602-1616, häradsdomare. Barn:

Jöns Persson (ana nr 1150, 1678),

Josef Persson, f. o. 1581, lansköpman död 1670-05-08 Pålänge 2,

Ingrid Persdotter, gift med Daniel Olofsson på Ytterbyn 14 (Målsön) i hans 2:a gifte, hon död där 1672-02-01,

Johan Persson, nämnd i roteringslängd 1630.

 

[Även ana nr 3356]

2301 Fffmmmmmmfm Anna Josefsdotter(?), möjligen dotter till birkarlen Josef Henriksson från Nedre Vojakkala, Torneå s:n,

[Även ana nr 3357]

 

2304 Ffmffffffff Per Andersson, Degersel. Bonde hade hemman åren 1543-1592.

[Även ana 4416, 5824, 7248, 7608, 8064, 8128]

 

2408 Ffmfmmfmfff Per Henriksson, anförlust se nr 2232.

 

2418 Ffmfmmmffmf Pål Pålsson. bonde i Orrbyn f. senast 1583,får barn l605-15. Finns i mantalslängden tom 1648.

[Även ana nr 3220]

2419 Ffmfmmmffmm Cecilia Knutsdotter, fick barn 1615.

[Även ana nr 3221]

 

2424 Ffmfmmmfff Eskil Andersson, Prästholm.

 

2428 Ffmfmmmmmff Olof Davidsson, anförlust se nr 1056.

2428 Ffmfmmmmmfm NN, anförlust se ana nr 1057.

 

2704 Fmfmffmffff Henrik Staffansson, Rödupp, Överkalix.

 

 

2832 Fmmfffmffff Hans Salomonsson, hövitsman för en fänika landsknektar. Bodde på Orsta, Irsta.

 

2836 Fmmfffmfmff Herr Björn, kyrkoherde i Arbrå. Verkade på 1500-talet. Hans son Laurentius Beronius (Lars Björnsson) Helsingius blev kyrkoherde i Älvdalen. Se nr 1418.

 

2838 Fmmfffmfmmf Olaus Andreae Anqermannus, f. o. 1522 i Sidensjö s:n, död 1607-04-10 i Mora s:n. Kyrkoherde i Västerfärnebo 1564, i Mora 1576. Riksdagsman 1574, 1590 och 1594.

2839 Fmmfffmfmmm Elsa Nilsdotter (Stjärna)f. senast 1544, fick barn 1560,levde 1592.

2840 Fmmfffmmfff Nils Andersson, Bonde i Hjortnäs by i Dalarna.

 

 

2842 Fmmmfffmmfmf Per Joensson, bergsman i Vikmanshyttan.

 

2846 Fmmfffmmmff Johannes Laurentius Bure f. 1548-01-24, död 1603-04-26 i Säbrå. Kyrkoherde. På svenska hette han rätt och slätt Hans Larsson och var son till kyrkoherde Laurentius Svenonius (Lars Svensson) härstädes och broder till företrädaren Engelbertus Laurentius. Han uppges ha varit docent i Gävle skola 1570,sedan komminister i Säbrå. Tjänstgjorde i slutet av 1588 som v. pastor i Själevad och blev 1589 kyrkoherde där, men fick redan samma år genom byte med brodern transport till Säbrå. Som ersättning för de från gället avsöndrade annexpråstborden i Stigsjö och Häggånger tillerkändes han av konung Johan III genom brev den 29 mars 1591 6 pund spannmål, vilken förmån stadfästes av konung Sigismund samt av hertig Carl den 27 febr. 1589. Johannes Bure undertecknade Uppsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut 22 okt. 1595.

Förordnad att under kyrkoherdens i Härnösand, Laurentius Jone, privation (avskiljande) uppehålla kyrkoherdetjänsten där 1596,syns han även efter dennes död innehaft befattningen. Han ligger begraven i Säbrå gamla kyrka, "mitt för altaret".

I Säbrå ägde han rätt mycket jord som tillföll änkan och barnen. Rörande kyrkoherdens familjeförhållanden föreligger en utmärkt källa i sonen Kristoffers räkenskapsbok, bevarad i Uppsala universitetsbibliotek (sign. X255 k).

Barn:

Jacobus Zebrozynthius f. 1582-11-17 i Säbrå, fil mag., professor i Uppsala 1612, tillika kyrkoherde i Vendel, kyrkoherde i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm 1624, biskop i Strängnäs 1639. Död i april år 1642.

Margareta, (se ana 1423 ”Stormor i Dalom”),

Lars Hansson boende i Brännas,

Kristoffer Hansson Zhyntius f. 1589-03-10 i Själevad prästgård. Lanthandlare, bonde, herredagsman (riksdagsman),

Kerstin Hansdotter gift med Måns Eriksson och senare med landsskrivaren Karl Persson.

Brodern Engelbert Laurentius Bure blev tydligen genom sönernas förtjänster befordrad till prost i Luleå landsförsamling 1613-1621 . Sönerna som blev adlade ”Bure”, var Andreas Bure, general-matematicus, Olof, medicine doktor (Gustav II:s livsmedikus). Det var Olof som gjorde gamla Luleå stads (Gammelstads) stadsplan och även donerade fonden som kallades "Bures penningar" till obemedlade i Luleå stad. Den gamla, ännu bevarade kyrkporten i Gammelstad bär årtalet 1616, och är således tillkommen under herr Engelberts tid. Denna bedrev tydligen även handel på Stockholm. År 1619 befriades han från resterande utlagor till Älvsborgs lösen, då han lidit skeppsbrott och mist all sin egendom samt endast med livet i behåll kommit i land.

2847 Fmmfffmmmmm Anna Seqersdotter

Johannes Laurentius var tydligen gift två gånger. 1:a gången med Kerstin Zyntia, 2:a gången med ovanstående. Anna Segersdotter var efter Johannes död omgift med prosten Olaus Marinus i Nordingrå. Efter dennes död flyttade hon till Helgum, där hon avled 1632-06-03. Oklart om vem av hustrurna som är mor till barnen.

 

2848 Fmmffmfffff Andrew Stewart, den 2:e Lord Ochiltree. Ochiltree ligger i Ayrshire, Skottland. Andrew Stewart, den andre Lord Ochiltree, föddes cirka 1521. 1549 kallas han Lord Ochiltree. Han ställde sig tidigt på reformationens sida och var en god vän till reformatorn John Knox med vilken han gifte bort sin yngsta dotter Margaret. Lord Ochiltree är också en trogen anhängare till den skotske reformationens politiske ledare James Stewart greve av Moray, illegitim son till James V och därmed halvbror till Maria Stuart av Skottland. James Stewart vanligen kallad ”Moray” gör uppror mot sin halvsyster Maria när hon i juni 1565 gifter sig med Henry Stewart, Lord Darnley, en son till Matthew Stewart, greve av Lennox vars yngre broder Robert är den greve av Lennox som undertecknas Hans Stuarts bördsintyg 1579. Lord Ochiltree och även William Lord Forbes ansluter sig till upproret. Upproret misslyckas och Moray, Ochiltree och Forbes med flera förklaras vara rebeller. Den 14 augusti 1565 har rebellerna dragit sig tillbaka till Argyll och den 22 oktober har de flytt till England. Rebellerna benådas och tillåts återvända till Skottland 1566 efter mordet på drottning Marias italienske sekreterare David Riccio. Anstiftare till mordet var drottningens gemål Henry Stewart, Lord Darnly.

 

Tidigt på morgonen den 1567-02-10 exploderar ett hus i Edinburgh. Drottningens gemål Henry Stewart hittas död i trädgården utanför det totalförstörda huset. När Maria Stuart kort därefter gifter sig med den man som allmänt misstänks ligga bakom mordet, James Hepburn, greve av Bothwell, gör stora delar av den skotska adeln uppror mot drottningen som skiljs från Bothwell och fängslas på slottet Lochleven. Marias illegitime halvbror, James Stewart, greve av Moray utses till regent. Marias ettårige son kröns 1567-07-29 till kung Jakob VI av Skottland. Drottningen lyckas fly från sin fångenskap 1568 och samla ett stort antal anhängare. Ett slag utkämpas vid Langside i maj 1568 mellan ”drottningens män” ledda av Archibald Campbell, greve av Argyll och ”kungens män” ledda av regenten James Stewart. Lord Ochiltree, var som alltid på greven av Moray sida. Lord Ochiltree sårades där allvarligt i halsen. Drottningens män besegras och hon flyr till England där hon kom att tillbringa 19 år som fånge till sin kusin drottning Elisabeth. Maria Stuart avrättas 1587 efter att en katolsk komplott avslöjats. Regenten Moray mördas den 21 januari 1570. Hans efterlämnade hustru Agnes Keith gifter om sig med Colin Campbell, den sjätte greven av Argyll och en av dem som undertecknar Hans Stuarts bördsintyg 1579.

 

Lord Ochiltree blir senare medlem av den skotska kungens råd, ”The Privy Council”. Bland deltagarna i rådets möten i Edinburgh den 3 och den 19 oktober 1579 märks ”Colinus, Comes Ergandie”, ”Robertus, Comes de Lennox” och ”Andreas, Dominus Uchiltree” alltså samma herrar som undertecknas Hans Stuarts bördsintyg den 10:e oktober på samma plats. I februari 1581 avstår Lord Ochiltree sin plats i rådet till förmån för sin andre, och då äldste levande son, James Stewart till Botwellmuir, senare greve av Arran och rikskansler. Därefter är Lord Ochiltree mest känd som fader till denne James Stewart greve of Arran ”his own lyunge and power of litle value” som en skotsk informatör uttrycker sig i en rapport till den engelska regenten Elisabeth. Lord Ochiltree’s tillgångar och makt var således icke betydande. Lord Ochiltree dör vintern 1991-92 och efterträds av sonsonen Andrew.

Andrew den andre Lord Ochiltree gifter sig först med Agnes Cunningham dotter till en Cunningham till Caprington. Lord Ochiltree gifter om sig med Margaret Cunningham, änka efter John Wallace till Cragie och dotter till Alexander, den fjärde greven av Glencairn. Den andre Lord Ochiltree hade bland andra barnen:

Andrew Stewart, Master till Ochiltree, som dör före den 10 oktober 1578. Han gifte sig före den 9 mars 1567 med Margaret dotter till Henry Stewart, Lord Methven och får med henne bland andra sonen Andrew, som blir den tredje Lord Ochiltree.

James Stewart till Bothwellmuir, senare greve av Arran. (se mer om denne nedan). Gift den sjätte juli 1581 med Elisabeth Stewart dotter till John Stewart greve av Atholl, änka efter Lord Lovat och frånskild från Robert Stewart, greve av March (tidigare greve av Lennox),

Sir William Stewart till Monkton. Han dräptes i juli 1588 av Francis Stewart, greve av Bothwell. William gifte sig med Helen Cunningham och fick en son William som, den 14:e juli 1608, dräpte Sir James Douglas till Torthorwald som hämnd för att denne mördat farbrodern James Stewart. William Stewart till Monkton har ofta förväxlats med Sir William Stewart till Houston vanligen kallad ”Colonel Stewart”.

Den andre Lord Ochiltree hade även illegitima barn:

Elisabeth Stewart som legitimeras 1585-03-31.

John Stewart, i Sverige känd som Hans Stuart (ana nr 1424), som ”de facto” legitimeras av sköldebrevet 1585-06-14. Det vapen som Hans Stuart får av Jakob VI av Skottland är det vapen som Lord Ochiltrees bar vid denna tid med tillägg av hjärtskölden, och en annan hjälmprydnad, de tre silverstjärnorna från hjärtskölden.

 

Mannen bakom Hans Stuarts ”bördsbevis” och sköldebrev var James Stewart, greve av Arran, Skottlands rikskansler och en av James VI:s ”favoriter”. Denne Lord Ochiltrees andre son hade under en kort tid mellan juni 1583 och augusti 1585 en närmast diktatorisk makt i Skottland. Detta inspirerade Sir James Fergusson till att 1969 utge berättelsen ”The Man behind MacBeth”. Sir James hade som ”Keeper of the Records of Scotland” tillgång till ett rikligt källmaterial. Hans uppgifter är här kompletterade med uppgifter om James Stewarts förehavanden i Sverige baserade främst på James Dows artikel ”Ruthwens Army in Sweden and Estonia”.

 

James Stewart tjänstgör som kapten för ett kompani skotska legosoldater i Archibald Rutwens arme som Johan den tredje av Sverige låtit värva i Skottland för tjänst i Estland i kriget mot Ryssland. Den skotska armen tillåts lämna Skottland cirka en månad efter att Edinburgh slott, som hade hållits av anhängare till Maria Stuart, fallit 1573-05-29. Den skotska armen skeppas över till Finland i oktober samma år. Skottarna deltar i slaget vid Wesenburg 1574-03-17. Strider mellan de tyska och de skotska legotrupperna i svensk tjänst uppstår i samband med detta slag. En stor del av de skotska soldaterna dödas av de tyska ryttarna. Kaptenerna James Stewart och John Maxwell vittnar om att 300 skottar som kommit tillbaka med krigsbyte överfallits av tyska soldater.

 

På Pontus De la Gardies tillskyndan vittnar James Stewart om de stämplingar mot Johan III som skulle ha inträffat på hösten 1573 i Stockholm. James Stewart säger sig ha fått kännedom om dessa på Gråbacka gård i Finland tidigt en morgon i oktober 1573 då kapten Hugh Lauder lättat sitt samvete genom att anförtro sig till honom. I James Stewarts vittnesmål anges bland andra översten Archibald Ruthwen och dennes löjtnant Gilbert Balfour. På Charles de Mornays, en fransk hugenott i svensk tjänst, anstiftan skulle förutom kungen, Johan III, även Pontus De la Gardie och Andrew Keith mördas. Charles de Mornay och Gilbert Balfour avrättas medan Archibald Ruthwen dör i svenskt fängelse. James Stewart kommer med spillrorna efter den skotska armén tillbaka till Stockholm. Hans namn står som första namn på en petition till Johan III om nåd för Gilbert Balfour som undertecknas av 23 skotska officerare 1574-09-10.

 

James Stewart återkommer till Edinburgh sent 1577 eller tidigt i 1578, ”enbart ägande sin häst” enligt en skotsk historietecknare. Om hans förehavande i mellantiden vet vi intet. Han kan dock mycket väl ha varit i Sverige under dessa år. När han kommer tillbaka underhålls han av Robert Stewart, greve av Lennox, en av undertecknarna av 1579 års bördsintyg. ”Captain James” som James Stewart kallas vid denna tid väckte den unge kungens intresse och beundran. Han beskrivs i en rapport daterad 1579-06-03 av en engelsk agent såsom varande populär vid hovet. Han blir dock snart överglänst av Esmé Stuart, Seigneur d’Aubigny, brorson till greven av Lennox och kusin till James VI. Kungen övertalar Robert Stewart att överlåta grevskapet Lennox på Esmé Stuart som senare (den 5/7 1581) utnämns till hertig av Lennox. James Stewart blir snart en av dennes anhängare. Han inleder ett förhållande med Elisabeth Stewart, hustrun till Robert Stewart nu greve av March. Elisabeth var dotter till John Stewart fjärde greven av Atholl och änka efter Hugh Fraser, Lord Lovat med vilken hon hade sex barn. Elisabeth begär skilsmässa på grund av Robert Stewarts impotens. Den några och sextio år gamle Robert Stewart medger att han är impotent men vägrar låta sig undersökas av läkare varför skilsmässan drar ut på tiden. 1581-05-19 får så slutligen Elisabeth sin skilsmässa och gifter sig med James Stewart 1581-06-06. Deras första barn är då redan på väg (sonen James föds 1582-01-08) och paret får göra offentlig avbön för detta. James Stewart var nu inte längre fattig, kungen hade i mars månad 1980 förlänat honom Bothwellmuir i Lanarkshire tillsammans med fadern Lord Ochiltree. I oktober samma år utnämns James Stewart till kammarherre.

 

Den sista januari 1580 anklagade James Stewart regenten, James Douglas greve av Morton, för delaktighet i mordet på kungens fader Henry Stewart år 1567. James Stewart, nu det kungliga gardets kapten, utses till förmyndare för den som idiot förklarade James Hamilton, greve av Arran och förfogar därmed över dennes egendomar. James Stewart övertar 1581-04-21 grevskapet Arran under förevändningen att hans farmoder Margaret Hamilton var dotter till den förste greven av Arrans i dennes första och enda legitima äktenskap (Hon var i realiteten en av dennes många illegitima barn). Den nyss utnämnde greven av Arran beger sig tillsammans med greven av Montrose till Dumbarton för att hämta greven av Morton till dennes rättegång den 1/6 1581. Morton befinns skyldig till mordet och avrättas den 5/6 1581. (Som hämnd för detta mördas James Stewart 1596-02-11 av James Douglas till Parkhead, en brorson till greven av Morton.)

 

I augusti 1582 gör greven av Gowrie, William Ruthven, m.fl. ett uppror riktat mot Esmé Stuart och James Stewart. Den 22/8 tillfångatog upprorsmännen den unge kungen, som deltog i en jakt i provinsen Atholl, och som därefter hölls fången på Gowrie’s slott. James Stewart försökte då befria kungen men råkade i ett bakhåll varvid även han togs tillfånga. Hans liv skonades och fem dagar senare förhörs han av upprorsmännen, ett förhör som han med sin vältalighet närmast gör till ett förhör av dessa. Kungen som kände sig djupt kränkt glömde aldrig denna händelse och förlät aldrig upprorsmännen även om han av politiska skäl tillfälligt fick göra eftergifter. Kungen pläderade för att James Stewart skulle friges och så skedde i november 1582, dock med villkoret att denne skulle hålla sig i norra Skottland.

 

Den skotska regeringen leds därefter av greven av Gowrie. Han och hans män kallades ”the Ruthwen lords”. Till dessa hörde grevarna av Mar och Glencairn. De lät nu ta ned greven av Mortons multnade huvud och begrava det under hedersbetygelser. Esmé Stuart tvingas lämna Skottland och dör i maj 1583 i Frankrike. James Stewarts maka Lady Arran kommer till Edinburgh i februari 1583 med en begäran att hennes make skulle få återvända till hovet. Begäran avslås och James Stewart förbjuds att vistas i närheten av hovet. Lady Arran stannade emellertid och föder den våren ytterligare ett barn. Den nya regeringen kände sig nu säker i sadeln men räknade inte med den unge kungen, nu 17 år gammal. Sent i juni 1583, under en jakt i Falkland, rymde kungen från sin regering. Han red till St. Andrews och låste in sig på slottet och deklarerade att i fortsättningen valde han själv sina rådgivare. I augusti red greven av Arran med ett följe av 50 ryttare till kungen som då var i Falkland. I slutet på månaden var ”Gowrie” ute ur och ”Arran” inne i regeringen.

 

James Stewarts makt var nu på väg mot dess höjdpunkt. Han ledde själv regeringen och kungen nöjde sig att sporadiskt närvara rådets sammanträden. Ett försök till uppror kuvades på våren 1584 varefter de upproriska lorderna flydde till England med undantag av ledaren, greven av Gowrie som fängslades och halshöggs i maj 1584. Kungen och Arran vände sig nu mot det presbyterianska prästerskapet som hade stött upproret. Ledande präster flyr då till England. De beryktade ”svarta akterna” som föreskrev en episkopal kyrka ledd av konungen och av honom tillsatta biskopar framlades och drevs igenom av James Stewart. Regeringen ombildades; James Stewart efterträdde nu även formellt Colin Campbell som kansler, greven av Montrose utses till skattmästare och John Maitland till Thirlestane utses till kunglig sekreterare. I augusti mötte James Stewart drottning Elisabeth I av Englands sändebud Lord Hunsdon. Mötet blev en diplomatisk framgång, James Stewarts vältalighet och ”kungliga” framtoning imponerade på engelsmännen.

 

Men genom att introducera Patrik, ”the Master of Gray”, för Lord Hunsdon sådde James ett frö till sin politiska undergång. Patric Gray kom att spela ett dubbelspel både mot den fängslade drottning Maria och mot James Stewart. James behöll dock makten väl inpå 1585. I februari detta år lät han avrätta John Cunningham till Drumquhassill, en Ruthwen anhängare, samt dennes svärson Malcolm Douglas till Mains. John Cunningham var en allmänt omtyckt äldre herre och hans avrättning väckte bitterhet hos många. James Stewart hade skaffat sig många fiender, en situation som den ambitiöse Patrick Gray inte var sen att utnyttja.

 

I juli 1585 kom det tillfälle son James Stewarts fiender hade väntat på, Sir Francis Rusell, son till greven av Bedford sköts med en pistol och dog dagen därpå. Detta hände i Teviotsdale under ett möte mellan engelska och skotska tillsynsmän för de oroliga gränsområdena. Den engelska ambassadören Wotton anklagade James Stewart för att ligga bakom händelsen. Som en eftergift mot engelsmännen lät kungen fängsla James Stewart. Kungen trodde säkert Inte personligen att anklagelserna var sanna och efter några veckor rör sig James Stewart fritt inom landet till ambassadör Wottons förtret. Wotton verkar nu för att de till England förvisade Lorderna skall tillåtas återvända till Skottland. I fruktan för sitt liv återvänder Wotton till England den 11 oktober. Drottning Elisabeth släpper nu lös de förvisade lorderna. I slutet på oktober hade dessa nu också med stöd av andre samlat 8000 man och var beredda att marschera mot Stirling där kungen och James Stewart samt grevarna av Montrose, Crawford, Glencairn, Erroll och Rothes befann sig.

 

Kungen som inte haft tid att mönstra sina trupper gav upp utan strid. James Stewart var då tvungen att fly. Kungens inflytande räddade honom undan att personligen förföljas av sina fiender. Han förlorade dock alla sina förvärvade titlar och kom i fortsättningen att som ”Captain James” vistas på sitt gods i Ayrshire samt på sin styvsons Simon Lord Lovats gods i högländerna. James Stewart och hans hustru ser ut att där ha levt ett stillsamt och behagligt liv.

 

Året 1592 försökte James Stewart att igen pröva lyckan i det politiska livet. Kungens kansler John Maitland hade råkat i onåd och James Stewart såg en möjlighet att åter vinna den åtråvärda kanslerstiteln. Lord Ochiltree, James brorson, som hade goda relationer både till den presbyterianska kyrkan och till kungen trodde sig kunna medla. James Stewart tilläts hålla ett tal i vilket han förklarade sina handlingar. Prästerna som inte fick den syndabekännelse som de förväntade var orubbliga. James Stewart fick därför åter lämna Edinburgh. 1596 var James Stewart beredd att ännu en gång pröva lyckan. På väg till Edinburgh mördas han 1596-11-02 av James Douglas, en brorson till greven av Morton som James låtit avrätta. Tolv år senare, den 14/6 1608 dödar så William Stewart, en brorson till James Stewart, denne James Douglas till Thorthorwald.

 

2849 Fmmffmffffm Janet Forbes, (Jean, Joneta), f. 1521 eller något senare. Janet Forbes var John Forbes (1472-1547) den sjätte Lord Forbes yngsta barn född av dennes tredje hustru Elisabeth Barclay änka efter Alexander, den förste Lord Elphinstone, som dog i slaget vid Flodden 1513. Om Elisabeth Barclays ursprung vet man endast att hon kom från England i Margaret Tudors följe (Margaret Tudor var syster till Henrik VIII, hustru till James IV och moder till James V). Då Janets äldre broder ”Black Arthur Forbes of Balfour” sägs vara född cirka 1520, kan vi anta att Janet Forbes föddes 1521 eller senare.

Janet Forbes blir i november 1542 änka efter ett endast cirka halvårs äktenskap med John Stewart, den tredje greven av Atholl. Kungen utser 1542-11-19 Henry, Lord Methven, att förvalta de Athollska egendomarna då arvtagaren, Janets styvson John Stewart, den fjärde greven av Atholl, är omyndig. Henry var då omgift med Janet Stewart, syster till den avlidne greven av Atholl. Janet Forbes gifter sig för andra gången med Sir Alexander Hay till Delgaty 1545. Av denne får hon 1545-09-17 ett brev avseende livränta från vissa jordegendomar. Jordebrevet bevittnades av bl.a. hennes halvbroder William, Lord Forbes. Alexander dör barnlös året därpå.

 

Janet Forbes ingår sitt tredje äktenskap med William Leslie till Balquhain. Den nionde januari 1548 får hon ett jordebrev från John Leslie till Balquhain, Williams fader, avseende livränta från viss jordegendom även denna i Aberdeenshire. Den 17 januari 1551 överlåter John Leslie jordegendom till sonen William Leslie och dennes hustru Janet Forbes. 1565-09-22 utfärdas ett gåvobrev från William till hans dotter Margaret ”filia sue secondagenita”. I brevet omnämns Janet som ”olim Joneta alias Jeane Forbes comtissa de Atholl matris dicti Marg. et conjugis dicti Wil. L.”. Brevet bekräftas under det stora sigillet 1583-03-10. Detta betyder att Janet Forbes var död 1565-09-22. Med William Leslie hade Janet Forbes hade sex barn, John, William, Arthur, Gilbert, Jane och Margaret. William Leslie som efter hennes död gifter om sig med en Margaret Leslie och får med henne fyra barn, Andrew, Isabel, Christian och Elizabeth. William Leslie till Balquhain dör 1571 och efterträds av äldste sonen John.

 

Williams fader John Leslie till Balquhain dör 1561, ungefär vid den tid då Hans Stuarts fader John dör enligt sonen David. John Leslie är frånvarande, möjligen utomlands, 1551-06-17 då hustrun Elisabeth undertecknar en jordöverlåtelse i dennes namn. Deras son William bevittnar denna handling. Var John Leslie bland de skotska adelsmän som vid denna tid var i Paris med drottning Maria av Guise och var i så fall Hans Stuart med honom? Hans Stuart lärde sig det franska språket i Paris som mycket ung enligt sonen David Stuart! Uppfostrades Hans av denne John Leslie?

 

Under sin tid som änka 1542 – 1545 kom säkert Andrew Stewart som var brorson till Henry Stewart, förmyndaren till Janets styvbarn, i kontakt med Janet Forbes. Att denna kontakt resulterade i en utomäktenskaplig son John låter sig inte bevisas, men om de fick en sådan var namnet John nästan givet, både hennes avlidne man och hennes fader hette John. Janet Forbes broders, William Forbes, tillägg ”Maternae Familia Princeps” till Hans Stuarts ”bördsbrev” pekar också på att modern var en honom närstående medlem i familjen Forbes. Vidare var hennes andra äktenskap under hennes ställning, hon som kallades ”grevinna” i dokumenten, fick nöja sig med Alexander Hay som var en högst ordinär adelsman.

 

 

2850 Fmmffmfffmf Erik Persson (Soop), till Malmö i Kvillinge s:n i Östergötland, Han nämns 1554 – 1556 som fogde över de kungliga arvegodsen i Västerås och Strängnäs stift. Slottsfogde på Nyköpings slott, död 1573. Gift 1546 med ana 2851.

 

2851 Fmmffmfffmm Anna Karlsdotter (Månesköld av Seqlinqe), död före 1576.

 

2880 Fmmfmffffff Brynqel Groth f. 1560-70. Troligen kopparsmed i Brabant, då hertigdöme, nu delat mellan Nederländerna och Belgien. Namnet Groth som betyder ”stor” på flamländska, talar emot att han skulle ha varit vallon. Enligt uppgifter hade han följande söner som kom över till Sverige som kopparsmeder:

Bryngel f. 1696 i Brabant, kolare, död 1660 i Säter, Dalarna;

Asmund Groth f. 1600 (ana nr 1440);

Anders f. 1602 i Brabant, kopparsmed. Död 1673 i Säter.

 

 

2944 Fmmmfffffff Anders Jönsson, Osäker uppgift, avser fadern till Hans Andersson i Vibbyn.

 

 

2976 Fmmmfmfffff Knut Olofsson, Skatamark. Hemman 1670.

 

3104 Mffffmfffff Anders Andersson, köpman, länsman, nämndeman, befallningsman, tiondefogde och lappfogde. Född på 1560-talet, död 1650. Bonde 1599-1629 på sin fädernegård Hamnen i Öjebyn, Piteå. Han var gift, men hustruns namn är obekant. Han hade följande barn:

Nicolaus Andrae Pitensis. Student 1633, präst och lärare. Vice pastor i Skellefteå 1651-1652. Gift med en dotter till kyrkoherden Johan Hossius i Piteå. Inga Barn kända.(HSH III;70, 304, 319).

Johan Andersson(ana nr 1552),

Erik Andersson. Assessor i Åbo hovrätt från 1666. Adlad Rosendal 1654-95-27. Gift med Margareta Bryggert. Död 1694.(Elgenstierna VI; 475).

 

{Vad gäller både Nicolaus och Erik så bör man lägga till ”möjlig son”, påverkar dock inte anföljden/UHL}

 

Anders förekommer i 1608 års saköreslängd den 2 augusti. "Anders Andersson i Hampnen uppbörd 7 skälsland jord och äng, därefter, som han haver köpt av Joen Andersson i Trundavan, släkten till återlöse". Testamente betalades efter Anders Andersson 1650 och 1651-06-01 av sonen Johan Andersson i Hamnen för fadern. Enligt 1599 års hjälpskattelängd ägde han 12 spann utsäde, 1 häst, 1 sto, 9 kor, 2 kvigor, 3 stutar, 15 gamla får, 3 unga får, 14 getter, 1 risbitare, 6 unga svin, 2 gamla svin samt 100 lod silver. Åkerarealen var enligt 1607 års jordebok 15 spannland 2½ skälsland, 13 skälsland i linda.

 

3120 Mffffmmffff Nils Andersson Kråka, Birkarl, landsköpman, och bonde i Sunderbyn. Köpte 1574 av kronan för 400 marker örtuger och 20 daler silver ett kyrkhemman i Sunderbyn, den s.k."Landbojorden" som 1575 måste återgå efter en process. Hemmanet innehades sedan med åborätt.

Släkthemmanet, nr 21 i Sunderbyn och moränhöjden där gården legat heter ännu ”Kråkhemmanet och Kråkhöjden". På hemmanet satt i våra dagar en kråkaättling "Kråk-Helmer", Helmer Sunder.

Nils Kråka hade 1601 en hel röks hemman och då detta 8 kor, 1 häst och 5 tunnor utsäde. Kyrkan ägde 1547 ett hemman i Sunderbyn som var skattelagt till 13 spannland åker och 14 lass äng. Detta kyrkohemman indrogs troligen av Gustaf Vasa, som ju plundrade alla landets socknar på dylik egendom. Det såldes av Johan III år 1574 "till förfäder till borgarna i Luleå stad, Anders och Olof Kråka". Dessa sistnämnda ord finns att läsa i 1696 års jordebok. Tre söner är kända:

Anders Nilsson Kråka,(ana nr 1560),

Hans Nilsson Kråka, lappfogde 1610-11 i Umeå lappmark som 1605 – 1613 även omfattade Piteå lappmark där han var lappfogde 1614-16. Han bosatte sig på Svensbyn 41 i Piteå socken. Han var gift med en dotter till Lars Larsson, birkarl, köpman och nämndeman.

Knut Nilsson Kråka, köpman och rådman i Stockholm, gift med Karin, dotter till birkaren Nils Larsson som flyttade till Stockholm 1592 och dör där 1603. Knut köper ett hus i nuvarande Kråkgränd, därav namnet, som tillhört hans faster Anna Andersdotter och hennes man Olof Knutsson och sedan hans svärfar Nils Larsson. Efter att ha gjort ”konkurs” 1623 dör han på kopparberget 1625.

Nils Andersson Kråka gifter om sig med Anna, dotter till borgaren Olof Holm i Stockholm och bror till skrivaren med samma namn. Anna gifter om sig den 11:e november 1610 med borgmästaren i Stockholm Olof Pedersson Humbla och efter dennes död med borgmästaren i Norra förstaden Mattias Trast. Den styvson till Olof Humbla som begravdes i Storkyrkan 1622 var troligen son till Nils Andersson och Anna Holm, så även den Knut Kråka som omtalas i tänkeböckerna som en ung man några år efter att den första Knut Kråka dött på Kopparberget (STb 1629, sid.42-43 och sid.170-171).

 

3128 Mffffmmmfff Måns Jöransson (Örjansson) i Lillpite, Birkarl, levde 1595. Kända barn:

Johan Månsson, (ana nr 1564).

 

3129 Mffffmmmffm Margareta Andersdotter.

 

3132 Mffffmmmmff Erik Torfastsson, död 1629. Bodde i Orrbyn. Råneåsläkten Orres stamfader.

3136 Mfffmfffmff Per Henriksson, anförlust se ana 2232.

 

 

3144 Mfffmffmfff Lars Jönsson, Niemisel. Hade hemman 1604-1620. Var änkling 1611.

[Även ana 3336, 3384, 7184]

 

3336 Mfmfffmfff Lars Jönsson, anförlust se ana 3144.

 

3352 Mfmfffmmfff Henrik Persson, anförlust se ana 2296.

3353 Mfmfffmmffm Okänd, anförlust se ana 2297.

 

3356 Mfmfffmmmff Per Jönsson, anförlust se ana 2300.

3357 Mfmfffmmmfm Anna Josefsdotter(?), anförlust se ana 2301.

 

3376 Mfmffmmffff Per Henriksson, anförlust se ana 2232.

 

3384 Mfmffmmmfff Lars Jönsson, anförlust se ana 3144.

 

3400 Mfmfmffmfff Henrik Olofsson, Jämtön. Inte fullt säker uppgift.

 

3408 Mfmfmfmffff Olof Davidsson, anförlust se nr 2428.

 

3422 Mfmfmfmmmmf Olof Björnsson från Pålänge 4 i Nederkalix, död på Pålänge 5 omkring 1637. Bonde där 1609, 1615-1636. Känt barn med ana 3423:

Brita Olofsdotter (ana nr 1711).

3423 Mfmfmfmmmmm NN. Begravdes i Nederkalix 1659-05-03.

 

3520 Mfmmmffffff Pål Olofsson, anförlust se nr 2418.

3521 Mfmmmfffffm Cecilia Knutsdotter, se nr 2419.

 

3522 Mfmmmffffmf Per Jonsson, f. 1589, Mjöfjärden. Testamente 1659-04-04.

3523 Mfmmmffffmm Marita, testamente 1657-05-18.

 

3528 Mfmmmffmfff Nils Henriksson, anförlust se nr 1068.

3529 Mfmmmffmffm Ella Eriksdotter, anförlust se nr 1069.

 

 

3530 Mfmmmffmfmf Måns Andersson, anförlust se nr 1070.

3531 Mfmmmffmfmm Karin Davidsdotter, se nr 1071.

 

3532 Mfmmmffmmf David Larsson, Prästholm.

 

3592 Mmffffmfff Nils Larsson, anförlust se nr 1572.

3593 Mmffffmffm Elin, anförlust se nr 1573.

 

3594 Mmfffffmfmf Anders Nilsson Kråka, anförlust se nr 1560.

3595 Mmfffffmfmm Karin Persdotter, se nr 1561.

 

 

3608 Mmffffmmfff Erik Olofsson, anförlust se nr 1056.

 

3618 Mmfffmfffff Anders Andersson. Hemman i Lassbyn 1628. Inte fullt klarlagd uppgift.

3619 Mmfffmffffm Gertrud.

 

3624 Mmfffmfmfff Anders Persson, anförlust se nr 1152.

3632 Mmfffmmffff Per Gerlesson, hemman i Orrbyn 1601–1625, testamente 1647.

 

3634 Mmfffmmffmf Herman Persson, Gäddvik (EGN äldre upplagan s. 648)

 

3640  Mmfffmmmfff Israel Andersson, anförlust se nr 1720.

3641  Mmfffnmmffm Brita Andersdotter, anförlust se nr 1721.

3642 Mmfffmmmfmf Lars Persson, anförlust se nr 1722.

3643  Mmfffmmmfmm Gertrud Mårtensdotter, se nr 1723.

 

3680 Mrnffmmfffff Jöns Nilsson, f. o. 1600, Övermorjärv.

3752 Mmfmfmfmfff Lars Andersson, anförlust se nr 1680.

3753 Mmfmfmfmffm NN, anförlust se nr 1681.

3840 Mmmfmffffff Anders Persson, anförlust se nr 1152.

3896 Mmmffmmmfmf Erik Olofsson, anförlust se nr 1056.

3904 Mmmfmffffff Olof Eriksson, Böle. Hemman 1611-20.

 

3924 Mmmfmfmfmff Mårten Persson, f. o. 1567,Böle, lever 1637.

 

3952 Mmmfmmmffff Jöns Månsson, Inte fullt klarlagt.

3953 Mmmfmmmfffm Kerstin Jönsdotter, Omgift med Mattias Larsson/Eriksson, Rånbyn.

 

3960 Mmmfmmmmfff Lars Andersson, anförlust se nr 1680.

 

4032 Mmmmmffffff Anders Persson, anförlust se nr 1152.

Led XIII 4096-8191

 

 

4112 Fffffffmffff Per Larsson Orrbyn år 1543.

[Även ana nr 14528]

 

 

 

4120 Fffffffmmfff Anders Nilsson, Gäddvik. Första kända anfadern på "Hermansgården" där far följts av son i 13 släktled fram till dagens bonde, riksdagsman Per Petersson f 1919. Även hans far och hans farfars farfar var riksdagsmän. Anders Nilsson var bondeköpman och hemmansägare.

4280 Ffffmfmmmfff Måns Olofsson, bonde, birkarl, landsköpman, nämndeman år 1546. Botade för att han liksom 11 andra birkarlar i Luleå s:n "lägrat sina lappkonor"(jo jo). Han handlade i Torneå 1549 och betalade för det 6 skinn i skatt.

4514 Fffmmfmfffmf Olof Henriksson (Hindersson) Bonde i Nybyn, Överkalix. Död 1650-12-15  då svär- och styvsonen Olof Anundsson i Nybyn gav 4 daler i testamente efter sal. Olof Hindersson. Olof Anundsson kom att erhålla det största hemmanet i Nybyn, Nybyn 1, genom att hans hustru hade ärvt ett hemman från sin moder som troligen varit Olof Henriksons andre hustru.

Olof Hindersson var 1620-1630 den i särklass rikaste bonden i Nybyn, i boskapslängden år 1626 äger han: 2 Hästar, 15 Kor, 2 Kvigor, 10 Får. (Se Olof Hederyd, Överkalix Del 1 sidan 131 (tabell 20).)

Kända barn med okänd hustru i första giftet:

Lars Olofsson f. 1687, död 1661 då testamente värt 5 daler 26 1/2 öre gavs efter honon, han fick Nybyn 5 (1/3 M) i arv efter fadern. Han var gift med Karin död 1677-01-28 då Stor Nils Larsson i Nybyn gav 6 daler i testamente efter sin mor,

Brita Olofsdotter, (ana nr 2257) var gift med rustmästaren Olof Larsson (ana nr 2256), de får Nybyn 2 (1/6 M) i arv efter fadern,

Kända barn med NN (trolige Lars Mikaelssons i Nybyns dotter) i andra giftet:

N. Olofsdotter, gift med Olof Anundsson, de får Nybyn 1 (19/24 M)i arv, av detta kommer 1/3 M som var fadersarv + 1/4 M som var modersarv, troligen var modern syster till Mikael Larsson i Nybyn som försvinner ur längderna på 1630-talet och ärver dennes hemman på 1/4 M. N. Olofsdotter dör troligen 1676 för 1677-05-06 gifte maken om sig med Sara Josefsdotter som efter Olof Anundssons död 1696 gifte om sig med unge Nils Larsson (ana nr 564).

Olof Hindersson gifte på ålderns höst om sig med Olof Anundssons moder Anna. Hustru Anna O. H står för Nybyn i mantalslängden 1650. Sonen Olof resterar 2 daler i testamente efter henne men oklart när hon begrvdes. Det är också oklart efter vem som hon var änka när hon kom till Nybyn.

 

4592 Fffmmmmmffff Per Eriksson, nämnd 1539-1589 i Börjelsbyn, Nederkalix.

[Även ana 6704]

 

4600 Fffmmmmmmfff Jöns Persson, nämnd 1546-1576, 1579, Pålänge 2, Nederkalix. Landsköpman 1543.

[Även ana 6712]

 

 

4816 Fffmfmmmffff Henrik Östensson, Böle. Hemman åren 1579-1592.

 

[Även ana nr 6272, 6752]

 

4836 Ffmfmmmffmff Olof Phårdsson, Orrbyn, bonde. Hemman 1533-1611. Född senast 1565, troligen tidigare.

 

 

4856 Ffmfmmmmmfff David Larsson, anförlust se nr 2112.

 

5408 Fmfmffmfffff Staffan Eriksson, Rödupp, Överkalix.

 

5666 Fmmfffmfffmf Birger Jonsson, Grisslehamn.

 

5676 Fmmfffmfmmff Herr Anders, första lutheranska kyrkoherden i Sidensjö(1542-1556). Sades vara gift med en nunna från Stockholm.

5678 Fmmfffmfmmmf Nils Hansson (Stjärna), bergsman i Främsbacka, Stora Kopparberg s:n, Dalarna, nämnd 1521-59, nämndeman i Stora Kopparberg tingslag. Se ”Nils Hanssons i Främsbacka ättlingar” av Torsten Berglund i ”Studier tillägnade Hans Gillingstam”, 22 februari 1900, Stockholm 1999. Nils Hansson var först gift med Gertrud Knutsdotter, se nedan, sedan med en okänd kvinna. Barn med ana nr 5679:

Hans Nilsson, bergsman som övertar gården,

Brita Nilsdotter, gift med lagläsaren Erik Persson i Kjulsta, t.f. häradshövding på 1570-talet i Oppunda härad, Södermanland,

Elsa Nilsdotter, (ana nr 2839).

Med sin andra hustru hade Nils Hansson barnen:

Otto Nilsson, bor hos halvbrodern hans på Främsbacka 1571 (Älvsborgs lösen),

Kristoffer Nilsson, borgare och kopparuppköpare i Västerås,

Margareta Nilsdotter, troligen mor till Erik Knutsson vars morbror var Hans Nilsson.   

 

5679 Fmmfffmfmmmm Gertrud Knutsdotter (Svinhuvud), levde troligen 1545, död före 1549.

 

 

 

5692 Fnmfffmmmfff Laurentius Svenonius (Lars Svensson), f. o. 1507, död 1579. Kyrkoherde i Säbrå 1543-1572. Död 1579.

Enligt Johannes Bureus f. 1558,fornforskare, språkman, {vars släktforskning endast delvis bör ifrågasättas, se Urban Sikeborg: Johan Bures släktbok över Bureätten i Släktforskarnas årsbok 1996/UHL}, skriver att denna Bureättens första närmare kände stamfader varit född 1507 och tredje sonen till hövitsmannen i Medelpad, Sven Pedersson och Margaretha Boosdotter från Hälsingland. {Denna släkt kan inte längre ses som en del av Bureätten, se Sikeborgs artikel, sid 269}. Vid reformationens början begav han sig till Stockholm och i tjänst hos Olaus Petri, sändes därefter till Norrland för att främja den nya kyrkoordningens införande och blev kyrkoherde i Säbrå 1543, men avböjde det av ärkebiskop Lars erbjudna förtroendet att motta prostbefattningen över Ångermanland. 1543 arrenderade han några av de gamla till kronan indragna kyrkojordarna i Säbrå.

Vid landstinget i Bjärtrå 29 okt 1568 gav han jämte övriga Ångermanlands pastorer trohetsförsäkran till Johan III. Enligt taxeringen för Älvsborgs lösen 1571 utgjorde kyrkoherdens lösenegendom i silver 128 lod, pengar 380 mark, tenn 1 1/2 pund, mässing 1 pund, koppar 6 pund, kor 13,ungnötl0,bockar och getter 20,får 12, svin 12,hästar 5. Sammanlagda värdet uppgick till 1279 mark, varav en tiondel utgavs för ändamålet.

Sina söner uppfostrade han först i hemmet, sedan sände han dem till Gävle skola och slutligen till Uppsala. Tiondelängderna för 1572 är de sista som han bevittnat, men enligt uppgift skall han dött först 1579.

 

Kända barn:

Sven Larsson, blev militär med sin fader samtycke och gjorde under farbror Jonas Bure vackra prov.

Engelbert Laurentius, kyrkoherde i Säbrå, Härnösand och sist prost i Luleå.

Petrus, handlande.

Johannes, (ana nr 2846).

 

5693 Fmmfffmmmffm Margareta Enqelbrektsdotter Janzonia. Gift 1541,

 

5696 Fmmffmffffff Andrew Stewart, den 1:e Lord Ochiltree, Andrew den tredje Lord Avandale utnämndes till Lord Stewart till Ochiltree den 15:e mars 1543. Han råkade i ekonomiska svårigheter och byter ut sin egendom i Avandale 1534 mot egendom i Ochiltree som tillhör svågern Sir James Hamilton till Finnart, en illegitim son till James Hamilton, greve av Arran. Andrew Stewart gifter sig före den 22 augusti 1515 med Margaret Hamilton ”filia notha” (”Naturlig” d.v.s uä dotter) till greven av Arran. Andrew Stewart den förste Lord Ochiltree dog omkring år 1548. Följande barn är kända:

Andrew Stewart, hans efterträdare som Lord Stewart till Ochiltree (ana nr 2848),

Walter Stewart, ”submersus” så benämnd då han drunknade 1533. Enligt den Skotske historikern Calderwood bittert ångrande att han förnekat sin protestantiska tro. Som yngre broder till den andre lord Ochiltree var han då cirka tolv år gammal(?),

Isobel Stewart, som gifter sig med Duncan Macfarlane till Macfarlane,

Sir Robert Stewart ”naturlig son” till Lord Avandale, legitimeras den första september 1542. Han stred på protestanternas sida i Frankrike och stupade där, troligen år 1569.

 

I en källa nämns också ytterligare en möjlig son ”Willam” som for med Andrew Keith, Lord Dingwall till Sverige. Men denne var William Stewart till Houston, vanligen kallad ”Colonel Stewart”, son till Thomas Stewart till Galstoun vars anfader Alexander Stewart till Galstoun var broder till John Stewart, den förste greven av Lennox och farfarsfar till den Robert Stewart som undertecknar bördsintyget 1579. William Stewarts och Andrew Keiths resa till Sverige skedde troligen i maj 1584 som en del i ansträngningarna att finna en protestantisk gemål till James VI. Resan skedde troligen på uppdrag av James Stewart, greve av Arran och Rikskansler. (om honom se under ana 2848).

5697 Fmmffmfffffm Margaret Hamilton, ”naturlig dotter” till James Hamilton, greven av Arran.

5698 Fmmffmffffmf John Forbes f. 1472, död 1547, den sjätte Lord Forbes, efterträdare 1493 sin barnlösa äldre bror Arthur som 1492 i sin tur eftertätt sin likaledes barnlöse äldre bror Alexander. John Forbes var gift tre gånger, första gången med Caterine Seton, dotter till Sir Alexander Seton, deras barn:

James, dog som ung,

Elizabeth, som gifte sig med John Grant till Freuchi.

John Forbes gifte sig för 2:a gången före 1510-02-10 med Christian Lundin, deras barn:

John, f. 1511 eller 1512, han avrättades 1537, anklagad för förräderi,

William, f. 1513, efterträdde fadern som Lord Forbes 1547, död 1594, det är denna, den 7:e Lord Forbes som undertecknas Hans Stuarts ”bördsintyg” med tillägget ”huvudman för moderns familj”,

Alexander, f. efter 1514,

Margaret, gift med Andrew Fraser till Muchhall före 1519-07-21, högst nio år gammal,

Elizabeth, gift 1) med Gilbert Keith till Troup och 2) med Alexander Innes till Innes,

Marjory, gift med Alexander Forbes till Brux.

John, den 6:e Lord Forbes gifte sig för 3:e gången 1515 med Elizabeth Barclay, se ana 5699, deras barn:

Arthur, f. o. 1520, 1572 död vid Tillieangus kallades ”black Arthur” till Balfour, senare till Putachi,

Janet, var Lord Forbes yngsta barn, alltså f. 1521 eller något senare, (ana nr 2849)

John, den 6:e Lord Forbes, hade också med en Helen Rutherford en ”naturlig dotter”:

Annabel, som gifte sig med Matthew Lumsden som skrev den första kända genealogin över familjen Forbes.

 

5699 Fmmffmffffmm Elizabeth Barclay (Berlay, Barlow), Lord Forbes tredje hustru var änka efter Alexander, den förste Lord Elphinstone, som dog i slaget vid Flodden 1513. Om Elisabeth Barclays ursprung vet man endast att hon var en engelsk hovdam som kom i Margaret Tudors följe (Margaret Tudor var syster till Henrik VIII, hustru till James IV och moder till James V, senare omgift med Henry Stewart, Lord Methven, broder till ana nr 5698 Andrew Stewart, se ovan).

 

5700 Fmmffmfffmff Per Knutsson, häradshövding i Gullberga 1517. Väpnare. Barn:

Olof Persson till Koltorp, var lagman i Värmland 1557,

Erik Persson, (ana nr 2850).

 

5701 Fmmffmfffmfm Kristina Jakobsdotter (Rud) i hennes andra äktenskap.

 

5702 Fmmffmfffmmf Karl Bengtsson (Måneskjöld till Seglinge). Död 1575.

5703 Fmmffmfffmmm Märta Tomasdotter, av gamla Bölljasläkten i Uppland i hennes andra äktenskap.

 

6208 Mffffmffffff Andreas Nicolai (Anders Nilsson), Prost och birkarl i Piteå. Född omkring 1520, död i början på 1600.

Kappelan hos mäster Aron i Luleå. Enligt egen utsago i brev ännu bevarat var han Kappelan hos Gustaf Vasa 1550-60. Kyrkoherde i Nedertorneå 1561. År 1565 kyrkoherde i Piteå. Prost där från 1584.

Om prosten Nicolai finns mycket fakta att berätta. Genom sin birkarlasyssla bredvid sin prästerliga befattning, en syssla som han börjat med i tidig ungdom tillsammans med fadern birkarlen Nils Olofsson, hade han lärt känna de nordliga lappmarkerna ända upp till de norska fjordarna och ända in i Ryssland. Gustaf Vasa, hans söner och Sigismund tog honom vid skilda tillfällen som sakkunnig när det gällde att gränserna i norr. Han höll sig med egna renar under dessa resor. Sigismund gav honom skattefrihet för sitt stora hemman i Hamnen, Piteå. Som prost och birkarl hade han med tiden blivit den förmögnaste prästen i Norrland, enligt Bygden i Härnösands Stifts Herdaminne. Och Stecksén i sin bok "Piteå stads 300-årsjubileum" skriver "att han bodde på sin gård som en småkonung, rik på anseende och rikedom".

I en kunglig räkning från 1592 omtalas att herr Anders i Piteå underhållit i lappmarken 4 personer i fyra månader från kyndelsmäss till pingst, medan de vaktade de arton renar, som blivit uppfordrade till Kungl. Majestäts i Polens behov, vartill han hade beställt väktare med kost därifrån till Stockholm. För omkostnaderna fick han 4 pund spannmål. Men dessförinnan hade han sänt och förärat H. Kungl. M:t 11 renar av sitt eget. ”Denne prästens handel och vandel i Lappland ger bevis på att han var av birkarl och att han som präst behöll och utövade sina rättigheter såsom sådan” skriver Johan Nordlander i Norrländska samlingar häfte 6,sid 307.(Stockholm 1905).

Genom sitt engagemang med Sigismund, som var katolik, och sin åtgärd att godkänna Johan III:s "Röda bok”, stod han illa till boks på Uppsala möte 1593, där han var närvarande. Nicolai Olai Bothniensis, själv från Piteå, som ledde mötet ställde intrikata frågor om hans förhållande till sin "matmor" Sigismund. Men någon större respekt hade inte Nicolai Andreae för mötets ordförande utan svarade: ”Jag ger jäkeln i den”. Han kunde tydligen vara frän, han visste redan då, tydligen, att hertig Karl behövde honom i hans kamp mot danskarna om herraväldet på nordkalotten. Prosten kom mycket riktigt att tjäna hertig Karl i många turer där uppe i norr.(Möjligen var det en annan präst som yttrade detta, även kyrkoherden i Skellefteå, Gerhardus Jonae, anklagades för samma sak som Andreas Nicolai).

Från Andras Nicolai dagar finns ett mycket fint gammalt antependium bevarat och uppsatt på en långvägg i kyrkan i Öjebyn. Kännare anser det vara ett fint svenskt arbete. I ett hörn finns initialerna AN (Andres Nicola) och MJD (prostinnans, hon hette kanske Margareta Johansdotter) samt AM-AD och KAD (prostdöttrarna) samt bomärke. Kända barn:

Nicolaus Andreae, efterträdde fadern som kyrkoherde i Piteå, han skrev den första ABC-boken på samiska och höll den första skolan för samebarn i prästgården i Piteå,

Anders Andersson, fogde i Piteå lappmark, sedan i Luleå lappmark. Därefter länsman i Piteå. (ana nr 3104).

 

I Stockholms stads tänkebok noteras 1596-07-05 an arvstvist mellan ”herr Anders i Piteå” och en Lars Holgersson. En avliden syster till Andreas Nicolai hade varit gift med denne Lars Holgersson i Stockholm. De har en tvist rörande arvet efter henne. Tvisten avslutas först 1604-08-06 då lappfogden Anders Andersson krävde på sin fars, herr Anders i Piteås vägnar, Lars Holgersson på 130 daler, en rest på arvet som herr Anders borde ha haft efter sin syster, Lars Holgerssons hustru. Lars Holgersson svarade att 70 daler av detta var redan betalade, således återstod 60 daler att betala. Rätten fann att Lars Holgersson skulle betala Anders Andersson, på sin faders vägnar, det som resterade. Lars Holgersson var en ämbetsman, vid ett tillfälle kallad ”räntmästare”, vid den kungliga räntkammaren, alltså dåtidens skatteverk.

 

6209 Mffffmfffffm M.J.D, Initialerna betyder möjligen Margareta Johansdotter. Hon uppges ha varit från Stockholm.

(Angående Andreas Nicolai och hans liv hänvisas till min artikel i Norrländska Socialdemokraten 17 mars 1982./Lsn)

 

6240 Mffffmmfffff Anders Larsson (Kråka), birkarl, landsköpman och bonde (1539-1560) i Sunderbyn, Luleå s:n. Anders Larsson efterträds på gården från 1562 av Nils Andersson, som verkar vara samme person som senare även kallas Nils Kråka. Noteras kan att Anders Larssons gård i jordeböckerna 1543-1546 endast är 13:e störst i Sunderbyn och Nils Andersson gård i jordeboken 1562 är 12:e störst i byn. I Älvsborgs lösen är Nils Andersson den 4:e rikaste personen i Sunderbyn. Jag tycker att det verkar troligt att Nils Andersson var son till Anders Larsson och att Anders Larsson motsvarar den person som Albert Nordberg identifierat som släktens stamfar Anders Kråka. (Detta enligt Leif Boström Täby i sin artikel ”Släkten Kråkas äldst led”, Luleåbygdens Forskarförenings Medlemsblad nr 49, februari 2005) Kända barn:

Nils Andersson Kråka (ana nr 3140),

Hans Andersson, Vitå, omnämnd som broder och arvinge till Anna Andersdotter i Stockholm samt broder till Nils Andersson i ”Söderby”,

Anna Anderdotter, död 1590 i Stockholm, gift 1) med Anders Olofsson i Piteå, död 1571 i Stockholm, de bosätter sig 1548 i Stockholm, gift 2) i Stockholm med Olof Knutsson från Finland, död 1587,

Margit Andersdotter gift med Torbjörn Olofsson i Sjulnäs i Piteå s:n,nämnd 1543 – 1569, i Stockholm 1579,

Brita Andersdotter gift med David Elofsson i Bredåker,

 

I Stockholms rådstugerätt, 1590-05-13, gjordes arvskifte efter hustru Anna, Olof Knutssons änka. Inför rätter talade Annas bröder Hans Andersson i Vitån och Nils Andersson i Sunderbyn samt David Elofsson i Bredåker, Annas systers Brita Andersdotters man, å deras barns vägnar. Dessa får del i Annas sätehus. Annas syster Margits son Nils Torbjörnsson i Sjulnäs i Piteå socken talar för sin mor samt för Sara Larsdotter med sina systrar Gertrud och Anna. Dessa senare får Annas lilla korsvirkeshus i Skeppar Karls gränd. Annas säteshus låg i det som då kallades Olof Knutssons gränd, senare Kråkgränd efter Knut Nilsson Kråka, brorsonen till Anna som senare förvärvar detta hus. Sara Larsdotter och hennes systrar Gertrud och Anna måste ha varit syskonbarn till Anna, hade Anna en bror Lars eller en syster gift med en Lars?

 

6258 Mffffmmmffmf Anders Persson, omnämnd 1505 och 1518, hade största hemmanet i Lillpite.

6264 Mffffmmmmfff Torfast Nilsson född vid slutet av 1500-talet i Uppland.

 

6272 Mfffmfffmff Henrik Östensson, anförlust se nr 4816.

 

6288 Mfffmffmffff Jöns Nilsson, Niemisel, bonde, hade hemman 1566-1601.

[Även ana nr 6672, 6768, 14368]

6672 Mfmffffmffff Jöns Nilsson, anförlust se nr 6288.

 

6704 Mfmfffmmffff Per Eriksson, anförlust se nr 4592.

 

6712 Mfmfffmmmfff Jöns Persson, anförlust se nr 4600.

6752 Mfmffmmfffff Henrik Östensson, se nr 4816.

6768 Mfmffmmmffff Jöns Nilsson, anförlust se nr 6288.

 

 

6800 Mfmfmffmffff Olof Henriksson, Jämtön. I skattelängden för Älvsborgs lösen 1571 skattade han 9 mark 5 öre. Osäker anföljd enligt LSn.

 

6816 Mfmfmfmfffff David Larsson, anförlust se 2112.

 

6844 Mfmfmfmmmmff Björn Nilsson, f.1548 på Pålänge 4, Nederkalix, kallas änkling 1610-11, död 1621. Bonde på Pålänge 4, nämnd 1578, 1584-1612. Kända barn:

Nils Björnsson, f. 1694, gift med Anna död 1677-01-26, övertar Pålänge 4 efter fadern,

Olof Björnsson (ana nr 3422).

6845 Mfmfmfmmmmfm Märeta, död senast 1610 på Pålänge 4 då maken kallas änkling.

 

7060 Mfmmmffmff Anders Månsson, anförlust se nr 2140.

 

7184 Mmfffffmffff Lars Jönsson, anförlust se nr 3144.

 

7248 Mmfffmfmffff Per Andersson, anförlust se nr 2304.

7264 Mmfffmmfffff Gerle Persson, anförlust se nr 2056.

7268 Mmfffmmffmff Per Andersson (Stor-Peder), se nr 2060.

 

7680 Mmmfmfffffff Per Andersson, se ana nr 2304.

 

 

7808 Mmmfmfffffff Erik Nilsson, Böle. Hade hemman 1579-1611. Rikast i byn 1571 (Älvsborgs lösen).

 

7848 Mmmfmfmfmfff Per Olofsson (eller Larsson) Böle. Uppgiften Inte klarlagd.

 

7904 Mmmfmmmfffff Måns Olofsson, Rånbyn.

 

 

8064 Mmmmmfffffff Per Andersson, anförlust se nr 2304.

 

8128 Mmmmmmffffff Per Andersson, anförlust se nr 2304.

 

Led XIV 8192- 16383

 

 

9712 Ffmfmmmmmffff Lars Nilsson, bonde och landsköpman, Jämtön Hade hemman 1543-1551. Troligen född på 1400-talet.

 

9713 Ffmfmmmmmfffm NN Davidsdotter från Måttsund. Birkarlsdotter Denna uppgift är inte helt klarlagd.

 

 

9772 Ffmfmmmffmfff Fale Vibbesson, bonde i Orrbyn 1547-1579. År 1561 arbetade "Phale i Åhrbyn" på Luleå kungsgård som extra slåtterhjälp.(EGN 1:a upplaga sid 154)

 

11356 Fmmfffmfmmmff Hans Olofsson Främsbacka. Lever 1508.

11358 Fmmfffmfmmmmf Knut Jönsson (Svinhvud)i Höjen, domare på Kopparberget 1499-1500.

 

11384 Fmmfffmmmffff Sven Persson, hövitsman i Medelpad.

 

11392 Fmmffmfffffff Andrew Stewart, den 2:e Lord Avandale var son till Alexander Stewart till Avandale och sonson till Walter Stewart till Morphie som var den yngste brodern till den första Lord Avandale. Andrew tituleras Lord Avandale den 4/2 1500. Han var James IV’s kammarherre 1503 och dog i slaget vid Flodden den 9/9 1513. Han gifte sig med Margaret, dotter till John som var den andre Lord Kennedy, före den 4/2 1500 och har med henne följande kända barn:

Andrew Stewart, hans efterträdare som Lord Avandale (ana nr 5696).

Henry Stewart, som utnämns till Lord Methven efter giftermål 1528 med änkedrottningen Margaret Tudor, Henrik VIII’s syster och moder till den skotske kungen James V. Henry var dessförinnan gift med en ”lady Leslie” med vilken han får sonen John, omnämnd som ”Master of Methven” 1540, John Stewart dör i slaget vid Pinkie den tionde september 1547. Henry Stewart dör vintern 1551-52. Efter Margaret Tudors död den 18:e oktober 1541, gifte Lord Methven om sig med Janet Stewart, äldsta dotter till John Stewart den andre greven av Atholl och fick med henne fyra kända barn (alla födda innan äktenskapet ingicks):

Sir James Stewart till Beath, anfader till Lorderna Doune och grevarna av Moray. Han mördas 1547. Han var gift med Margaret Lindsay, dotter till John tredje Lord Lindsay. Med henne fick han:

Sir James Stewart, till Doune. Han var född cirka 1529 och dubbades till riddare av Henry Stewart, Lord Darnley, i samband med dennes giftermål med Maria av Skottland 1565. Han utnämndes till Lord Doune 1581. Lord Doune dog den tjugonde juli 1590. Lord Doune gifte sig den 11:e januari 1564 med Margaret Campbell, dotter till Archibald Campbell den fjärde greven av Argyll och syster till Colin Campbell den sjätte greven Argyll, en av de tre rådsherrar som undertecknar Hans Stuarts bördsintyg 1579.

Archibald Stewart, antas som borgare i Edinburgh den sjuttonde september 1569 ”gratis” på begäran av regenten James Stewart greve av Moray. Archibald Stewart är också vän till reformatorn John Knox som han tillsammans med en John Durie besöker den sjuttonde oktober 1572 en vecka före Knox död den tjugofjärde oktober. Archibald Stewart och hans hustru Helena Acheson driver en ”Hie Scole” i Edinburgh. Den 16:e augusti 1577 beordras de av Edinburghs råd att reparera skolhuset så att barnen kan sitta torra och varma. Archibald Stewart väljs den 14:e april 1578 till borgmästare (”Lord Provost”) av Edinburgh. Han begravs i S:t Giles katedralen 1584, förmodligen ett offer för pesten som härjade i Edinburgh detta år. Han var gift med Helen Acheson troligen en dotter till den förmögne borgaren och landägaren Alexander Acheson till Gosford. De hade inga kända barn. Archibald Stewart var cirka tio år äldre än Hans Stuart och det är möjligt att Hans bor hos honom i Edinburgh fram till hösten 1565 då Hans lämnar Skottland från Edinburgh enligt sonen David.

 

11393 Fmmffmffffffm Margaret Kennedy, dotter till John Kennedy som var den andre Lord Kennedy, gift med ana 11392 före 1500-02-04.

 

11396 Fmmffmffffmff William Forbes, den 3:e Lord Forbes, efterträdde sin fader 1461-62, död före 1485-07-05. Kallades ”Grey Willie” . Gift före 1468 med Christin Gordon, dotter till den 1:e greven av Huntly. Barn:

Alexander Forbes, den 4:e Lord Forbes dog utan arvinge,

Arthur Forbes, den 5:e Lord Forbes dog utan arvinge,

John Forbes, den 6:e Lord Forbes,(ana nr 5698).

 

11397 Fmmffmffffmfm Christian Gordon.

 

11400 Fmmffmfffmfff Knut Ulfsson (Soop) till Malmö, Kvidinge socken i Östergötland. Enligt nyare forskning är detta den äldste kända anfadern till den adliga släkten Soop. Barn:

Per Karlsson, väpnare (ana nr 5700),

Ulf Knutsson, väpnare,

Erik Knutsson, väpnare,

Harald Knutsson, häradshövding.

 

(Tabellerna 1 – 5 i Elgenstierna utgår. I tabell 6 stryks Peder Svenssons hustrus Märtas patronymikon ”björnsdotter” som inte är belagt.)

11401 Fmmffmfffmffm Birgitta Haraldsdotter, gift före 1489. Levde som änka 1517. Hon ärvde 1517 Frötuna i Rasbo socken (Uppland), en tredjedel i arvet efter sin moster Ingeborg Pedersdotter g. m. väpnaren Laurentz Karlsson (Björnlår) till Frötuna.

11402 Fmmffmfffmfmf Jakob Persson Rud, Av dansk ätt, förde tre rutor i vapnet.

11403 Fmmffmfffmfmm Cecilia Spak.

11404 Fmmffmfffmmff Bengt Jönsson i Seglinge, kallas välbördig 1487, död o. 1490.

11405 Fmmffmfffmmfm Botild Abjörnsdotter, överlevde sin man.

 

11406 Fmmffmfffmmmf Tomas Nilsson, (Bölja från Uppland), Linghammar 1474-1495, väpnare.

 

11407 Fmmffmfffmmmm Elseby Johansdotter (Bukhorn).

 

12416 Mffffmfffffff Nils Olofsson, birkarl. Bodde på Hamnen, Piteå. Född i slutet av 1400-talet. Den äldsta bevarade längden över bönder bosatta i Västerbotten är bågaskattelängden från år 1539. Då ägdes Hamnen av Nils Olofsson. Han ägde gården till och med år 1558.

Nils Olofsson finns med i räkenskaper, tullpenningregister, skinnvaruregister, fiskeregister och register över uppbörden av späck åren 1547, 1548, 1554, 1556 och 1557. 1553 finns han med i längden över birkarlar. Barn:

Andreas Nicolai,(ana nr 6208),

Erik Nilsson, står för hemmanet 1554-56 och 1561, Han var yngre än Anders, för i 1561 års tiondelängd kallas han för “Lille Erik i Hamnen”. Erik Nilsson finns i tullpenningsregister, köpmanspenningregister, fiskeregister och skinnvaruregister åren 1549, 1553, 1554, 1555 och 1556. Han får böta för löskaläge 1546.

Olof Nilsson, I tullpenningregister år 1548 finns “Olof Nilsson i Hamnen Han står aldrig som ägare av hemmanet Hamnen. Däremot förekommer han i saköreslängden den 31 juli 1546. “Olof Nilsson i hampnen hade förbrutit ett vite som stod emellan Her Anders och honom på sin förlikning och var lagt dem emellan vite de 40 mr den de först avbryta sak gav honom 20 mr.

Nils Olofsson och sonen Olof Nilsson har en träta med prästen herr Anders Johannis (Andreas Nicolaii företrädare) som även finns noterad i Stockholms Stads Tänkeböcker. Herr Anders i Piteå klagar (1544-09-25) på hans trätobröder om den jord som legat till hälften under prästbordet och till hälften under Piteå Kyrka. Rätten hade kallat Hans Olofsson, Nils Olofsson (i Västansunder?) och Olof Jönssson som vittnen. Dessa bekräftade att jorden i månghundrade år legat hälften under prästbordet och hälften under Piteå Kyrka. Dessutom vittnade de att hela socknen gärna ville behålla herr Anders som kyrkoherde.

Även så erkände Olof Nilsson och Nils Olofsson att de hade velat driva herr Anders från Piteå Kyrka emot socknens vilja och vetskap.

 

12417 Mffffmffffffm Sigrid.

 

12516 Mffffmmmffmff Per Jonsson, Lillpite.

12517 Mffffmmmffmfm Elin Nilsdotter.

 

12576 Mfffmffmfffff Nils Jonsson(Jönsson), bonde och landköpman i Niemisel. Ägde det största av fyra hemman i byn, nämndeman 1539 och 1546. Hemman 1543-1549 (EGN 1:a upplagan s. 262 rad 9).

[Även ana nr 13344, 13536, 28736]

13344 Mfmffffmfffff Nils Jonsson, se nr 12576.

13536 Mfmffmmmfffff Nils Jonsson, se nr 12576.

 

13688 Mfmfmfmmmmfff Nils Björnsson, bonde på Pålänge 4 1539-1583, nämndeman 1570, död 1583. Kända barn:

Björn Nilsson (ana nr 6844),

Sven Nilsson, Bonde på Pålänge 4 i Nederkalix 1577, 1579-80, bonde på Pålänge 5 1584-1593.

 

13689 Mfmfmfmmmmffm Okänd.

 

14120 Mfmmmffmfmfff Måns Olofsson, se nr 4280.

 

14368 Mmfffmffmffff Jöns Nilsson, anförlust se nr 6288.

 

14528 Mmfffmmffffff Per Larsson, anförlust se nr 4112.

 

14536 Mmfffmmffmfff Anders Nilsson, se nr 4120.

 

15616 Mmmfmffffffff Nils Olofsson, Böle. Hade hemman 1543-1575.


 

Led XV 16384 - 32767

 

 

 

19426 Fmmfmmmmmfffmf David Larsson, Måttsund. Tolvman 1502. Troligen birkarlarnas ombud till Gustaf Vasa 1528 (EGN 1:a upplagan s. 40, 258, jfr 162)

Det gällde det kungliga kontraktet med birkarlarna och deras handel . Gustaf Vasa dubblade den årliga avgiften för deras arrendekontrakt för handeln i lappmarken .

 

 

22712 Fmmfffmfmmmfff Olof Nilsson (Stjärna). Kom till Främsbacka år 1449. ”War komen aff Danmarck”, enligt en släkttavla från 1500-talet av Rasmus Ludvigsson.

 

22716 Fmmfffmfmmmmff Jöns Hansson (Svinhuvud), omnämnd 1444-52, Bergmästare på Kopparberget 1444-1450, bosatt på Höjen, Stora Kopparberg s:n.

 

22717 Fmmfffmfmmmmfm Ragnhild, begravd 1503 i Västerås domkyrka.

 

22784 Fmmffmffffffff Alexander Stewart till Avandale, som var son till Walter Stewart till Morphie avlider på våren 1489. Sonen Andrew som var minderårig vid faderns död tillträder egendomen Avandale 1498-10-08.

 

22792 Fmmffmffffmfff James Forbes, den 2:e Lord Forbes efterträdde sin far 1448, död 1462. Gift med Gilles eller Egidia 2:e dotter till William Keith, 1:e Greve Marischal. Barn:

William, 3:e Lord Forbes, (ana nr 11396),

Duncan, gift med Christian Mercer,

Patrick till Corse,

Alexander, levde 1473-08-14,

Egidia, gift med Malcolm Forbes till Tolquhon.

 

22793 Fmmffmffffmffm Gilles Keith (Egidia?).

 

22794 Fmmffmffffmfmf Alexander Gordon, den förste Greven av Huntly. Född som Alexander Seton men tog hustruns efternamn ”Gordon” o. 1457, Utnämnd till greve av Huntly 1444-45. Hans familj blev mycket mäktig i norra Skottland. Under Maria Stuarts tid förekom många strider mellan familjerna Huntly och Forbes. Janet Forbes broder ”Black Arthur Forbes” stupar i en sådan strid 1572 vid Tillieangus.

 

22802 Fmmffmfffmffmf Harald Jakobsson (Vädurhorn), väpnare.

22803 Fmmffmfffmffmm Sigrid Persdotter(Framåt seende ulv).

 

22808 Fmmffmfffmmfff Per Bengtsson, levde 1480. Bonde i Seglinge.

22809 Fmmffmfffmmffm Elina till Eke och Karlösa.

 

22812 Fmmffmffmmmff Nils Larsson d.ä. i Linghammar 1439.

 

22813 Fmmffmfffmmmff Martha Tomasdotter.

 

22814 Fmmffmfffmmmmf Johan Gyntesson(Bukhorn) i Alnö nämnd 1423-1480.

 

22815 Fmmffmfffmmmmm Märta Kristiensdotter (Djekn), nämnd 1441-1500, gift med ovanstående ana i sitt 3:e äktenskap.

 

24832 Mffffmffffffff Olof, birkarl i Hamnen, Piteå. Farfarsfar till den mäktige prosten och birkarlen Andres Nicolai, som i ett brev skriver: Mina fäder ha av ålder och hedenhös varit birkarlar.

 

25032 Mffffmmmffmfff Jon Persson, Lillpite, omnämnd 1505.

25034 Mffffmmmffmfmf Nils Olofsson i Piteå.(Bureus)

 

25035 Mffffmmmffmfmm Karin Jakobsdotter från Bure. Hade ”fem lotter i Lappmarken”. (Bureus)

 

 

28736 Mmfffffmffffff Nils Jonsson(Jönsson), anförlust se nr 12736.

 

 

 


 

Led XVI 32768 - 65537

 

45432 Fmmfffmfmmmmfff Hans Jönsson (Svinhuvud), Omtalas 1414-1440, bergmästare på Kopparberget 1439. Bosatt på Höjen.

 

45568 Fmmffmfffffffff Walter Stewart till Morphie, vars äldsta bror Sir Andrew Stewart, den förste Lord Avandale utses till rikskansler ”Lord High Chancellor” i Skottland år 1460. Andrew och hans två bröder Arthur och Walter legitimeras i två akter utfärdade under det stora sigillet den 28/8 1472 samt den 17/4 1479 utan angivande av föräldrarnas namn. Andrew den förste Lord Avandale dör år 1489. Då varken han eller brodern Arthur efterlämnade några arvingar överlåter den förste Lord Avandale sina jordegendomar till brodern Walter Stewart till Morphie’s son Alexander den 4/11 1486. Att även Walter Stewart till Morphie legitimeras tyder på att föräldrarna, Sir Walter Stewart till Lennox och Fife och Janet Erskine, inte hade ingått (ett av kyrkan stadfäst) äktenskap.

 

45584 Fmmffmffffmffff Alexander Forbes, den förste Lord Forbes, f. o. 1380, död 1448. Utsedd till Lord Forbes 1444-45. Gift 1421 med Elisabeth Douglas, dotter till George Douglas, greven av Angus och dotterdotter till Robert III. Barn;

James, den 2:e Lord Forbes, (ana nr 22792),

William, ”Provost of S:t Giles, Edinburgh”,

Annabella, gift 1445 med Patrick, ”Master of Gray”,

Margaret, gift med Alexander Meldrum till Fyvie,

Elisabeth, gift med Alexander Irvine till Drum.

 

45585 Fmmffmffffmfffm Elisabeth Douglas.

 

 

45602 Fmmffmfffmfffmf Karl Nilsson (Schack), häradshövding i Boberg härad i Östergötland.

 

45606 Fmmffmfffmffmmf Per Svensson i Malmö, Kvidinge socken, Östergötland.

45607 Fmmffmfffmffmmf Märta. (inte Björnsdotter som anges i Elgenstierna).

 

 

45624 Fmmffmfffmmmfff Lars Nilsson d. ä i Viggeby och Linghammar 1410-1443.

 

45626 Fmmffmfffmmmfmf Tomas Andersson (Ulfstand), Häradshövding i Rasbo härad, Uppland.

 

50070 Mffffmmmffmfmmf Jakob Andersson i Bure, underlagman i Västerbotten. (Bureus)

 

50071 Mffffmmmffmfmmm Kälug i Grubbe. ”En dejlig människa”. (Bureus)


 

Led XVII 65536 – 131071

 

90864 Fmmfffmfmmmmffff Jöns Svinhuvud, köpte Höjen och Stämnarvet i Stora Kopparberg s:n 1386. (Se ”Om släkten Svinhuvuds ursprung” i Släktforskarnas årsbok 2008, sid 9 – 28, artikel av Torsten Berglund, Elisabet Hemström, Leif Olofsson och Anders Winroth.) Inget är i övrigt känt om denne Jöns Svinhuvud, kopplingen till Lyder Svinkula som gjorts i tidiga genealogier är konstruerad. Att han var en bergsman med en viss förmögenhet indikeras av köpet av dessa jordegendomar.

 

91136 Fmmffmffffffffff Sir Walter Stewart till Lennox, Fife och Menteith, Sir Walter avrättas efter en summarisk rättegång den 24/5 1425. Brodern Alexander, fadern Murdac samt dennes svärfader Duncan går samma öde tillmötes dagen därpå. Sir Walter Stewart har tre illegitima söner, Andrew, den förste Lord Avandale, Arthur och Walter (till Morphie). Sir Walter får påvens tillstånd att gifta sig med Janet, dotter till Sir Thomas Erskine, den 26/4 1421.

 

91137 Fmmffmfffffffffm Janet Erskine antas vara Walter Stewart till Morphie’s moder, medan ”en kvinna av släkten Campbell” antas vara moder till hans bröder Andrew och Arthur. De tre bröderna utbildas i England och återkallas till Skottland av James II.

 

91168 Fmmffmffffmfffff Sir John Forbes, kallades “of the Black Lip”. Sir John nämns, den 20:e augusti 1387 i en dispyt med biskopen av Aberdeen över land, hans fader även han kallad John nämns då som död.  Sir John var gift med Elisabeth eller Margaret Kennedy till Dunure, och hade sönerna:

Sir Alexander, senare Lord Forbes (ana nr 45584),

Sir William Forbes till Kynaldy,

Sir John Forbes till Tolquhon.

Sir John utnämndes 1394 till “Justiciary” och ”Coroner” för Aberdeenshire. Han omnämns 1405-06, men dör före november 1406.

 

91170 Fmmffmffffmfffmf George Douglas, greve av Angus. Illegitim son till William, greve av Douglas och Margaret Stewart, ”suo jure” grevinna av Angus. Modern överlämnade 1389-04-09 grevskapet till sin illegitime son, denne George Douglas. Han gifte 1397-05-24 sig med Mary Stewart, dotter till Robert III. Togs tillfånga vid slaget vid Homildon Hill 1402. Dog av pesten samma år under fångenskapen i England.

91170 Fmmffmffffmfffmm Mary Stewart.

 

100140 Mffffmmmffmfmmff Anders Olofsson i Bure, underlagman i Västerbotten. (Bureus)

 

Led XVIII 131072 – 262143

182272 Fmmffmfffffffffff Murdac Stewart, hertig av Albany samt greve av Menteith och Fife, gifter sig med Isobel, dotter och arvtagare till Duncan, greve av Lennox. Murdac togs till fånga av Engelsmännen 1402. Kusinen kung James I av Skottland satt då också fången i London. Murdac släpptes fri 1415 och efterträdde fadern 1420. James I frisläpptes först år 1424. När James hade konsoliderat sin makt i Skottland lät han fängsla kusinen Murdac, dennes söner Walter och Alexander samt Murdacs åldrige svärfar Duncan. Murdacs son James lyckades fly till England och dör på Irland. Murdacs äldste son Robert dog år 1421 utan efterlämnade arvingar.

 

182274 Fmmffmfffffffffmf Sir Robert Erskine togs tillfånga vid slaget vid Homildon Hill 1402, överlevde fångenskapen och utsågs till Lord Erskine några år före sin död 1451-52. Enligt en annan uppgift i samma källa (Scot’s Peerage) var Janets far Sir Thomas Erskine. Denne var Sir Roberts fader som dog 1403-04.

 

182340 Fmmffmffffmfffmmf Robert III, Kung av Skottland, föddes som John Stewart. Var äldre helbroder till Robert, Hertig av Albany (ana nr 364544). Var greve av Carrick innanan trotillträdet 1390.

 

Led XVIX 262144 - 524287

 

364544 Fmmffmfffffffffff Robert Stewart, hertig av Albany och greve av Fife. Robert Stewart var tredje sonen till Robert II i dennes (omtvistade) äktenskap med Elisabeth Mure. Robert Stewart fick en son, Murdac, i sitt äktenskap med Margaret, grevinna av Menteit.

 

364680 Fmmffmffffmfffmmf Robert II, Kung av Skottland, är den förste av släkten Stewart som blir kung av Skottland. Han är anfader till alla ”kungliga” grenar av släkten Stewart.

 

Led XVX 524288 - 1048575

 

729088 Fmmffmfffffffffff Robert II, anförlust se nr 364680.